Västra Viebo

En gammal gård

Gården har medeltida anor med bland annat fornminnesmärkta fornåkrar. Odlingslandskapet har gamla oregelbundna åkerformer, odlingsterrasser, odlingsrösen allt talar för ett kontinuerligt och långvarigt brukande av jorden på samma ställe. Nedanför ligger den lilla sjön Gärdsjön.

Men vi börjar med dagens Viebo.

Dagen Viebo

För de flesta Floadabor är Viebo samma sak ett ridstall. Många känner säkert också till att det finns en hjälporganisation för behövande familjer i Ukraina och att barn därifrån kommer på besök till oss på sommaren. Även Grävlingens entreprenads-bilar syns mycket i Floda.

Aktuellt är att år 2021 utsågs Familjen Andreasson på Viebo till årets Flodabo i Facebook-gruppen "Floda då och nu".

Under många år drev makarna Vivi och Allan Andreasson gården men 2014 dog Allan och idag (2021) är Vivi 91 år gammal så generationsskiftet har börjat sedan länge sedan.

Ridstallet - Wiebo Ridstall

Ridstallet startades runt 1968 i en liten skala men är idag är det en av Flodas största ridskolor. Det drivs idag (2022) av Madelene och Gunilla Andreasson båda är svärdöttrar till Vivi Andreasson.

Hjälporganisation Nehemja

Vad som profilerar dagens Viebo har under många år varit den omfattande hjälporganisation som makarna genom Stiftelsen Nehemja bedrivit. Nehemja är en stiftelse som ordnar hjälpresor till Ukraina. Under många år anordnades fyra till fem resor varje år med både buss, lastbil och bil men nu (2022) är resorna färre. Nehemja åker till utsatta familjer, sjukhus, barnhem och skolor för att dela ut kläder, mediciner, säng-kläder, täcken/filtar, skolmaterial så som papper, skoltavlor och diverse möbler. Förr anordnades också en gång per år en resa från Ukraina till Sverige. Det brukade vara cirka 15-20 personer, främst barn, som fick komma varje år.

Entreprenadföretaget Grävlingen

Grävlingen Entreprenad är ett familjeföretag som sysslar med det mesta inom markentreprenad. Även här är basen gården Viebo. Det startades av Lars Andreasson 1988 och har idag ett flertal anställda. Ett embryo till verksamheten fanns redan på Allans tid men då i en liten skala.

Gårdens historia

Troligtvis var det en fäbod från början, med tanke på namnet, -bod som blir -bo. Förleden är troligen det fornsvenska mansnamnet Vighe. Någon gång under medeltiden övergår fäboden till att vara en gård. Som nämnt ovan har det funnits ett kontinuerligt och långvarigt brukande av jorden på gården som troligen sträcker sig bakåt ända till medeltiden. Det ska finnas anteckningar i Skara domkyrka att redan på 12-1300-talen var Viebo en prebendegård (dvs avkastningen gick till någon prästman) under Gudhems kloster.

Äldsta namnen på gården är Videbo och är annars från 1540. Tio år senare (1550) i landskapshandlingar och jordeböcker finns namnet Vigeboda. Då var Viebo ett prbendehemman och prebendebonden hette Börje. Vid Älvsborgs lösen 1570 står som kronobonde Björn i Viebo som har 3 kor och för dem betalar han 3 mark. Möjligen har Gustav Vasa vid denna tiden dragit in vissa gårdar från klostren till kronan.

Redan då (1550) och ända fram till 1940-talet upptas två gårdar, Västra och Östra Viebo. Den gården som finns idag och kallas Viebo är Västra Viebo. Västra Viebo var från början, mitten av 1500 talet, ett kyrkohemman om 1 mantal och Östra Viebo var ett frälsehemman också om 1 mantal. Från 1660-talet har Västra Viebo varit delat i två brukningsenheter. Någon gång på slutet av 1700-taler går gården över från att vara 1/1 mantal till 1/2 mantal.

Under 1600-talet var Västra Viebo först ett skatte och sedan ett kronohemman. På 1600-talet övergår det till att vara ett frälsehemman först under Högsboholm och sedan under Nääs. År 1824 köper Peter Willhelm Berg Nääs. När han delas egendomen i Stora och Lilla Nääs. Sedan äger Nääs gården till det säljs 1988 till familjen Andreasson. 

Ägare och de som brukade marken

Ägare och de som brukade marken har varit många genom åren men förvånansvärt många återfinner man under långa tidsperioder.

Allan Andreasson som det talas om ovan tog över 1958. Hans far, Karl August Andreasson (Viebo-Karl), arrenderade gården från 1916-1958. Han pappa i sin tur August Andreasson drev gården från någon gång på 1870-talet. Första tiden tillsammans med Anders/Andreas Johansson men from 1888 som ende torpare. August far i sin tur hette Andreas Petersson och härifrån härstammar efternamnet Andreasson. Han brukade gården från 1830-talet tom 1870-talet, under långa tider tillsammans med Carl Johansson. Föregående brukare hette Peter Olofsson, och kom från Råbo, han blev genom giftermål med Ingeborg Andersdotter år 1802 brukare av gården. Han var den förste "Andreasson" och sedan har gården gått i arv. På 1700-talet verkar nästan alla heta Anders av någon anledning. 

Byggnaderna

Huset (mangårdbyggnaden) som finns är byggt 1922 som då ersatte ett äldre hus byggt 50 år tidigare, dvs runt 1870. Innan dess låg huset/husen ett 100 tal meter längre ned mot Gärdsjön.

Mitten av 1900 talet

Gården liksom andra gårdar i skogsbältet mellan Floda och Hindås hade Viebo mycket dåliga kommunikationer och lite av moderna faciliteter såsom el och vattenledningar var dragna, vare sig till huset eller stallet.

Två stora händelser på 1940-talet förde gården mycket närmare Floda. År 1943 installerades telefon, som på den tiden kostade 700 kr! Men för att ringa till Floda måste man gå via Jordås-Hindås-Göteborg-Floda. Nästa stora händelse var 1947 när det blev bilväg till gården.

År 1953 driver jägmästare Lennart Hildingsson på om en renovering och samma år beviljar Gunnar Berg på Nääs fabriker ombyggnaden. Ansvarig för renoveringen blir Helge Larsson. År 1954 installeras el, vattenledningar och badrum. 1954 tänds fotogenlampan för sista gången. Vattnet pumpades nu upp från en djupborrad brunn, 38 meter djup. Innan gällde järnspis, fotogenlampor och vattnet hämtades från en brunn en bit från huset, nära där husen låg innan 1870. År 1960 byggs ladugården om också. 

Ägandet

Vid 1944 års jordbruksräkning äger fortfarande Nääs stiftelse gården och den är då på ½ mantal. Arrendator var då Karl Andreasson och marken var på nästan 9 hektar. År 1988 köps gården loss från Nääs av familjen Andreasson.

Frikyrkan - Skallsjö missionsförsamling

Under 1800-talets mitt kom frikyrkligheten att prägla stora delar av bygden och också de som bodde på Västra Viebo. August Andreasson var Baptist och var den förste som öppnade hemmet för frikyrkliga möten. Främst då den Baptistiska rörelsen. Han son Karl August Andreasson kom att få ett stort engagemang, men då i Skallsjö missionsförsamlings södra del benämnd som "Skallsjö Skogar". Detta inte minst i Skallsjöskogars missionshus som kan ses som en utpost till missionsförsamlingen. 

Lite kuriosa från förr i tiden

Vid begravningar

Vid begravningar ströddes granris och två granar sattes upp, på vilka topparna bröts av och hängde ned. En gammal sed.

Varg

Tidigt på 1800-talet kom en varg fram till Västra Viebo. På något sätt skrämdes den i väg därifrån. Tyvärr för de som bodde på det Tjärnet begav den sig dit istället och där åt den katastrofalt upp deras enda ko.

Ewald Widell

Ewald Widell som skrev Skallsjöboken föddes på Viebo som Gustaf Evald Andreasson 1891.

Månsa-Lina (Näverhult)

Ibland hjälpte hon till i köket på Västra Viebo där hon sydde klänningar av gamla paraplyer.

När hon blev gammal orkade hon inte sköta sina få djur. Klövarna klipptes inte på flera är och blev oerhört långa. Med djurinspektörens hjälp flyttades djuren till Viebo. Han sa senare att det var hans värsta beslut i tjänsten som han gjorde.

Hur man hugger ned en surapel

Karl Andreasson, född 1896 i Viebo, berättar om hans far August Andreasson, född 1841, och Johannes Döparens dödsdag ( den tjugonionde augusti ) :

Far talade om, att han huggit ner en surapel en gång, och den växte upp på nytt. Men då kom en gammal gumma och lärde honom, att han skulle ta bort all barken på alla rotskott på Johannes döparens dödsdag, så skulle den inte växa upp mera.

Källor och efterforskning

Efterforskning:

• Mats Ericson 
  

Källor:

• Gränser och grannar kring Bollebygds härad, 1999
• Nääs i äldre tider av Hans Thorbjörnsson, Lars-Erik Karlsson, Bengt Olsson
• Riksarkivet
• Ortnamnen i Älvsborgs län, del 13, Vättle härad
• Folkliv och Folkdikt i Vättle Härad under 1800-talet
• Lerums Tidning
• Lars Andreasson på Viebo
• Siw Larsson född på Viebo
• Britt Andreasson

Bilder:

• Mats Ericson
• Siw Larsson
• Britt Andreasson