Västeråsen

Summering

Västreråsen ett torp under Öijared men ett tag på 1600-talet under Håvareds säteri. Västeråsen och Österåsen hänger ihop och är svåra att skilja åt. Kattås och Åsen är andra namn.

Under andra halvan av 1700-talet och 1800-talets början finner vi torparen Eric Olofsson och hans dotter Anna Olofsdotter på Västeråsen. Under sista fjärdedelen av 1800-talet, from år 1874, flyttar Johannes Jonasson med familj in på Västeråsen.

Idag är Västeråsen privatbostad och ägs av Öijared.

Före 1700-talet

För tiden innan år 1700 se Väster och Österåsen tidiga historia här:

Första halvan på 1700-talet

År 1699 är pigan Elin i Åsen på dop och hon är ett av dessa vittnen där. Även en hustru Anna i Åsen är vittne år 1699 och 1703. År 1710 finns dragon vid namn Torsten Andersson på Västeråsen och hans hustru heter Elin Andersdotter, så troligen/möjligen är dragonen gift med pigan Elin.

År 1711 när skatte- och frälserätten till Håvared (som var ett eget säteri under en del av 1600-talet) genom köp 1711 återbördades till Öijared, följde därmed en kohage (Oxhagen) och två dagsverkstorp, dvs Österåsen och Västeråsen, med.

År 1725 finns en Per Siggesson på Åsen Västra, och lite senare finns Per Andersson där. En av dessa ska ha varit "Mäster Per" som har två döttrar Margareta och Annika. Vad för "Mäster" han var framgår inte. Troligen är det denna Annika Pehrsdotter som 1744 gifter sig med Eric Mathisson från Åstebo. Troligen stannar de inte på Västeråsen länge för år 1752 finns en Eric Olofsson där som brukare.

Eric Olofsson och Annika Olofsdotter

Eric Olofsson kommer från gården Sundet och gifter sig med Annika Olofsdotter från Tollered år 1750 den 8/4. De fick sonen Olof i Tollered samma år den 20/4. Nästa barn blev dottern Ingeborg som föds 1752 den 27/12 i Västeråsen. Tydligen har familjen flyttat till Västeråsen då. Deras övriga barn är också födda i Västeråsen. Familjen ser ut så här:

• Eric Olofsson, född troligen 1718, dör 1794 den 9/11 i Västeråsen
• Annika Olofsdotter, född troligen 1719, dör 1778 den 18/5 i Västeråsen
• Olof Ericsson, född 1750 den 20/4
• Ingeborg, född 1752 den 27/12
• Maret Ericsdotter född 1754 den27/1, hon dör 1783 den 5/2.
• Anders Ericsson född 1757 den 8/8, han dör 1760 den 23/3.
• Anna Ericsdotter född 1760 den 21/12, gift 1781 den 1/1 med änkemannen Jöns Olofsson ifrån Krösekullen.
• Kerstin Ericsdotter född 1763 den 2/2

Någon gång under slutet på 1760-talet tar äldste sonen Olof Eriksson över torpet. 1779 den 8/12 gifter han sig med Kristin Bengtsdotter från Ubbared.

De får barnen:

• Anders Olofsson född ca 1774 och död 1781-03-19
• Olof Olofsson född 1780-05-12
• Anna Olofsdotter född 1783-03-14 och död 1856-01-30
• Ingeborg Olofsdotter född 1786-01-01
• Catharina Olofsdotter född 1790-01-09

Anna Olofsdotter

Dottern Anna Olofsdotter stannade kvar i Västeråsen och gifte sig 1804-06-24 med Lars Gunnarsson. Lars var född i Pålstorp 1760-06-20. Även den gamle svärfadern Olof Ericsson bodde kvar på torpet. Han var dålig sista åren och gick på kryckor.

• Lars Gunnesson, 1760-06-20, Make nr 1, Torpare, Dör 1822
• Anna Olofsdotter, 1783-03-14, Hustru

De får barnen:

• Anna Larsdotter född 1806-03-13
• Katarina Larsdotter född 1808-09-27
• Peter Larsson född 1812-06-17
• Andreas Larsson född 1816-10-18

Lars Gunnarsson dör år 1822 (1822-01-26 ) 61 år gammal i "bröst feber". Bouppteckning efter Lars Gunnarsson upptog tillgångar 120 riksdaler 14 skilling banco, skulder 39 riksdaler 42 skilling banco. Året efteråt, 1823, omtalas en auktion i Västeråsen med Andreas Jönsson i PåIstorp som auktionsförrättare.
År 1824: Till förmyndare för Lars Gunnarssons i Västeråsen omyndiga barn förordnas Petter Persson i Oryd Nolg. och Anders Johnsson i Slätten. Torparen Anders Andreasson i Västeråsen ersätter Petter Persson 1837.

Efter att Lars Gunnarsson avlidit gifter Anna Olofsdotter om sig, 1823-06-29, med drängen på gården, Anders Andersson. Han var född 1796-05-05 i Lilla Ubbared.

• Anders Andersson, 1796-05-05, Make nr2, Torpare

De fick sönerna:

• Johannes Andersson född 1823-12-12
• Lars Andersson född 1827-04-15

De 6 barnen, från båda äktenskapen, gifte sig och bosatte sig i närområdet, max 1,5 km från Västeråsen!

• Anna Larsdotter gifte sig 1826-12-26 med Lars Carlsson och flyttade till honom i Pålstorp.
• Katarina Larsdotter gifte sig 1835-04-20 med Anders Jonsson som var dräng i Stora Håvared. De byggde? och bosatte sig i torpet Stenlid. 1853 flyttade de till gården Lilla Håvared .
• Peter Larsson gifte sig 1838-03-04 med Johanna Larsdotter från Grönema. De byggde? och bosatte sig i gården Johanneberg.
• Andreas Larsson gifte sig 1844-01-21 med Engela Andreasdotter från Pålstorp. De bosatte sig där i Pålstorp i den gård som kallades "Derras".
• Johannes Andersson gifte sig 1845-11-02 med Anna Larsdotter född 1820-11-03 i Slätten, Stora Lundby. De bodde kvar i Västeråsen ända tills fadern Anders Andersson dog 1874. Därefter bosatte de sig i Oryd och Johannes börjad vid SJ.
• Lars Andersson gifte sig 1849-03-25 med Karolina Andersdotter i Svinabo, Stora Lundby. Där blev Lars Åbo och de bodde där tills de flyttade 1858 och Lars blev banvakt i Pålstorps udde. Han gick under namnet "Vakt-Lars".

Nya torpare

Under sista fjärdedelen av 1800-talet, from år 1874, flyttar Johannes Jonasson med familj in på Västeråsen. Han var f.d. rättare på Slätten och son efter rättaren Jonas Börjesson i Slätten. Familjen såg ut så här runt år 1900:

• Johannes Jonasson, 1843-06-04, Torpare
• Sofia Andersd:r, 1843-11-21, hustru, född i Stenlid
• Carl Johan, 1870-01-14, son, sågställare Göteborg
• Gustaf Edvin, 1871-12-01, son, Slätten, till Göteborg
• Oscar Gottfrid, 1873-12-23, son, verkstad i Göteborg
• Johan August, 1876-05-26, son, till Göteborg 1894, åter 1907
• Arvida Sofia, 1878-09-07, dotter, gift med. Löfstrand, S.J. Göteborg
• Axel Fredrik, 1883-06-14, fosterson, sågställare i Göteborg

KF Adelsköld berättar:

Folket i Västeråsen har alltid hört till de stilla i landet. Att Anders Andersson i husförhörslängderna för Skallsjö Socken 1846-1854 särskilt prickats "tilltalad vid häradsrätten 1850" är egendomligt, då hans förseelse bestod i att han liksom flera andra ertappats vid Almekärr med att ha tagit något hö till sina oxar vid rastning därstädes på hemväg från Göteborg, helst flera frikändes. Det är, så vitt här kunnat utrönas, enda tillfälle, då anteckning om tilltal skett i längderna. Vad orsaken härtill kan vara är icke möjligt att nu utreda.

Under sista fjärdedelen av 1800-talet beboddes Västeråsen av Johannes Jonasson med familj. Son av rättaren Jonas Börjesson i Slätten och själv en tid rättare därstädes, hade han ordningssinne i blodet; Västeråsen utmärkte sig under hans tid för ordning och trevnad. Härtill bidrog i högsta grad hans hustru, "mor Soffi i Västråsen" som var en av godsets mest framstående husmödrar. Barnen utmärkte sig för framstående musikaliska anlag, måhända arv från fädernet.

"Johannes i Västråsen" var ofärdig i ena benet och syntes därför på herrgården endast vid slåtter och bärgning av Tjogängarna, men då gick det undan! "Mor Soffi var gärna sedd på herrgården tillsammans med likasinnade, som roade sig med dans i salongen, bland andra "rillen [någon slags kadrilj?) och engelske". Bland de andra dansande märktes Catarina i Stora Håvared, Ingela i Slätten, Kröse-Kristina och kanske Lina i Svensered. Att kaffet smakade bra efter svängomen var påtagligt liksom att samtalsämnen icke saknades. Glädjen stod högt i tak, och belåtenheten var ömsesidig, Besöken åtegäldades i Västeråsen vid mångfaldiga tillfällen. Ett uttalande av "mor Soffi " må räddas från glömskan. Vid en tågresa till Göteborg lämnade hon för en kort stund sin plats. När hon återkom, var hennes väska borta. Hon misstänkte en karl som under tiden försvunnit. "Att han var så belevater, kunde ja' aldri' tro". Efter en stunds betänkande tillade hon: "Ja, ja lite belevenhet skadar ju aldri"!

De äldre sönerna kommo i unga år till Göteborg, där deras farbror Carl Johan, som börjat som stalldräng på Slätten, nu bedrev sågverksrörelse som en välbärgad man och tog dem i sin tjänst. De voro alla musikaliska med god sångröst och läto stundom höra sig i Oxhagen intill Västeråeen med Gluntsång och Bellmans-melodier. I Göteborg kommo de at tillhöra National kören under August Norrbys ledning, som med sina 25 uppvaktade med sång på Öijared någon bemärkelsedag.

Den näst yngste sonen, Johan, återvände efter 13 års vistelse i Göteborg till fädernegården 1907, som han två år senare lämnade för att tillträda PåIstorp [Lars'es]. Han gifte sig 1912 med den duktiga Ida från PåIstorp [Bo'ens] och flyttade 1940 med henne till sin dotter och måg i Skallsjö [Gläntan nr 3], där de nu njuta sitt otium efter en lång arbetsdag, Tack vare deras goda medverkan och minnesgodhet ha anteckningarna om godsets underhavande kring sekelskiftet blivit utförligare än som eljest varit möjligt att åstadkomma.

Arvida i Västeråsen var en mycket omtyckt lekkamrat på herrgården.

Början på 1900-talet

År 1909 flyttar Johan August Johansson med sin fru Arvida Sofia Johansson och barn till Pålstorp.

Med sig tar de gamla paret Johannes Jonasson och Sofia Andersdotter. Johannes Jonasson dör 1910. Sofia dör i Lindome 1923.

År 1909 flyttar familjen Frans Valfrid Svensson och Johanna Sofia Larsson in på Västeråsen.

• Frans Valfrid Svensson, 1862-07-29, Ny torpare, f.d. kusk
• Johanna Sofia Larsson, 1859-06-24, Hustru
• Valborg Sofia, 1902-04-18, Dotter

1910-talet och fram till 1970 talet

På resten av 1900-talet är här bara en uppräkning av de som bodde på Västeråsen.

Samma hushåll

Ernst Konrad Johansson, 1894-12-20, Banvaktare

Hilda Kristina f. Nilsson, 1895-10-11

Samma hushåll

Karl Adolf Gabrielsson, 1881-04-14, Ladugårdskarl

Alida Vilhelmina f. Petersson, 1869-08-08

Gurli Alvira Frideborg Gabrielsson, 1913-08-28

1940-talet

Familjen flyttar till Flen

Nils Sigrid Emanuel Nilsson, 1891-07-02, Brunnsborrare , sin egen

Olga Teresia Nilsson, 1895-04-11,

Gussie Linnéa Nilsson, 1922-01-29,

Elvy Birgit Nilsson, 1928-08-05,

1950-talet

Erik Gunnar Folke Carlsson, 1878-01-21, F.d. tågmästare

Gerda Alfrida Carlsson, 1885-04-14,

Från: Skallsjö - Kulturhistorisk byggnadsinventering i Lerums kommun - 1999

Bostadshuset, vars byggnadsår är okänt, byggdes om 1941 och byggdes till under 1960-talet. Källaren med ränne är från tidigt 1900-tal. På gården finns grunden efter en ladugård, en jordkällare samt rester av en fägata.

Idag

Idag är Västeråsen privatbostad och ägs av Öijared.

Källor och efterforskning

Efterforskning: Mats Ericson, Lennart Johansson och Gunnar Johansson (Kjell Johansson)

Källor: RAÄ, Kyrkböcker, mantalslängder, jordeböcker, Vättle härads domböcker, mm, Skallsjö - Kulturhistorisk byggnadsinventering i Lerums kommun - 1999 och

Öijareds säteri i Vättle härad och dess ägare i gångna tider av K-F Adelsköld

Bilder: Lennart Johansson, Mats Ericson och Skallsjö - Kulturhistorisk byggnadsinventering i Lerums kommun - 1999