Svensered

Två gårdar, Stora Svensered (sörgården) och

 Lilla Svensered (nolgården) 

Dessutom en backstuga Lammahagen.

Marken brukad från tidig medeltid till 1940-talet

Under Öijareds ägo.

Summering och inledning

Detta är en lite magisk plats faktiskt. När man går runt där de gamla husen låg och dess mängd av stenmurar och den lilla bygatan vill man gå tillbaka till den tiden då det var liv och rörelse här.

Svensered finns troligen från tidig medeltid och mot 1500-talets slut finns här två gårdar. I Stora Svensered finns det på 1700-talet två familjer och på 1800-talet tom tre familjer. Lilla Svensered hade bara en familj.  Även en backstuga Lammahagen har funnits här på 1800-talet. I princip har gårdarna hela tiden legat under Öijared.

Flera släkter har bott här under mer än 100 år. Nedan kan man följa Karl Knutssons släkt på Stora Svensered och Gunnar Anderssons släkt på Lilla Svensered.

På mitten av 1940-talet läggs jordbruket ned och ingen bor längre på vare sig Lilla eller Stora Svensered. Dock tillkommer att nytt hus som fortfarande finns kvar. Varför och vem som byggde det och till vilket syfte är oklart.

Början

Svensered har med stor sannolikhet tillkommit som ett medeltida nybyggen i skogsmark man kan också vara från vikingatid. Vi får väl tro att det är Sven röjde.

Svensered finns i skrift tidigast år 1546 då som Swenssöö och Suensryd i tiondelängder.

Svensered på 1500-talet

Svensered hörde före år 1570 till Hemsjö socken. Men i handlingarna till Älvsborgs lösen 1571 räknas Svensered till Skallsjö socken. Handlingarna upptar tre skattebönder, Per, Engelbrekt och Anders, samt en frälsebonde Olof. Eventuellt/troligen hör inte Olof till Svensered utan till Ubbared. År 1595 nämns Tores dräng i Svensered Gustav Jonsson i domböckerna.

Stora Svensered, 1 mtl, ingick i de förläningar som Johan III på 1570-talet gav Jöran Eriksson Ulfsparre på Öijared.

1600-talet

Jöran Erikssons sonhustru, Catharina Bielke, skänkte år 1655 Svensered till sin tjänarinna till evärdlig egendom; i reduktions jordeboken 1687 står "tjänare fritt i livstid ". Stora Svensered reducerades till kronan 1683 och indelades på rusthåll av Karl XI, men fick disponeras av Catharina Bielke under hennes livstid samt till och med utbytas mot jämngott vederlag. Innan utbytet kom till stånd, företogs en jordrannsakning 1686, varvid fastslogs, att Stora Svensered var skattevrak, dvs urstånd att erlägga den årliga skatten (jordeboksräntan) men taxerades till 3/4 mtl i ovissa räntor (bevillningar). Något utbyte av Stora Svensered skedde inte under Catharina Bielkes livstid, men företogs av de följande ägarna, "Gyllenstiernska stärbhuset", mot ersättning i Gäsene och Kinds härader.

Lilla Svensered, 1/2 mtl, blev vid ovannämnda rannsakning förmedlat till 1/4 mtl. Det utbyttes 1690 av Catharina Bielke mot likvärdigt hemman i Skaraborgs län.

Vilka var de som bodde på Svensered på 1600-talet? De hette: Sven och Jon på första halvan av 1600-talet. På andra halvan finner vi mer namn: Kerstin, Lars, Börje Bengtsson (1629-1698), änkan Anna i Lilla Svensered, Birger, Jonas, Jöran Börjesson i Stora Svensered, Päder i Lilla Svensered, hustrun Margareta, Pigan Britta Pehrsdotter, hustru Karin i Lilla Svensered, Bengt i Lilla Svensered, pigan Anna, pigan Margretta, Karl Knutsson i Stora Svensered och Anders i Stora Svensered.

Vissa vet vi lite mer om för de finns i domböckerna. Först tittar vi lite på Börje Bengtsson (1629-1698) som verkar ha bott på Svensered i varje fall en stor del av sitt liv, för redan år 1660 står hans namn i mantalslängderna. Men det är hans son Jöran Börgesson i Stora Svensered som står i domböckerna och han verkar varit lite hetsig!

1687. Anklagades Jöran Börgesson i Svensered för buller på Skallsjö kyrkogård mot kaplanen Hans Callogeus.

1695. "Besvärade sig befallningsmannen Per Olsson över sin svåger Jöran i Svensered för det han icke allenast slagit ihjäl en hans gås, utan ock sin syster, hans hustru med en sill tunna över huvudet, då hon sig däröver besvärade, samt kastat gåsen genom fönstret, vartill Jöran icke nekade, alltså fälldes han för slaget att plikta 3 mark, betala gåsen och reparera fönstret, förutom att han förnöjer dom- och stämningspenningar 3 mark smt, och sattes dessa parter 40 mark smt vite emellan, som den utlägga skall, som den andre med ord eller gärningar oförrättar (förorättar) .

1697. Pådömdes Jöran i Svensered att betala till Per Andersson på Torpet 2 dlr smt, han tillstår sig honom skyldig vara samt för stämningspenningar.

1700-talet

På 1700-talet verkar det ha bott två familjer i Stora Svensered och en i Lilla Svensered. På 1800-talet bor det tre familjer på Stora Svensered men oftast fortfarande bara en på Lilla Svensered.

Ur utsnittet från kartan av bla Svensered syns åkrar, ängar kolgårdar, mm

• 11. Stora Svensered, ett helt hemman. dess husbyggnader är för två åbor
• 12. Åker
• 13. Äng
• 14. Kohage
• 15. Kålgård
• 16. Humlegård
• 17. Lammhage

• 18. Lilla Svensered ett halvt hemman förmedlat till 1/4
• 19. Åker
• 20. Äng
• 21. Beteshage
• 22. Humlegård
• 23. Kåltäppor
• 24. Torra berg

Familjer som bodde på Svensered

Vi inte följer inte alla familjer utan att vi följer bara ett par släkter. Först är det " Karl Knutsson släkt".

Karl Knutsson släkt på Stora Svensered

Vi kommer att följa Karl Knutsson släkt på Stora Svensered och år 1700 står Karl skriven Svensered. Han kommer då från Hagekärret (var det nu låg) och år 1704 då vet vi att Karl Knutsson bor på Stora Svensered. Då klagar han över en bonde Ambjörn på Högen i Kullings härad och "Hembsiö" socken för skällsord.

Karl Knutsson får sex barn och äldsta dottern Gunnela, född 1695, hon gifter sig med en smedmästare Christian Wittenberg. De får sex barn, där den äldste heter Petter, född 1716. När Gunnela är 40 år dör hon året är 1736. Redan ett halvår senare är smedmästare Christian Wittenberg omgift med en Karin Nilsdotter och de får tre barn men endast ett överlever. Den 19:e mars föder Karin tvillingar men något går fel och hon dör fyra dagar senare och den ene av tvillingarna dör bara en månad gammal.

Gunnelas äldsta barn Petter Christianssons tar övre en halva av gården och i varje fall år 1744 står han som brukare. Han kommer även han att gifta sig två gånger först med Britta Persdotter (1709-1745), och sedan med Anna Andersdotter. Bland annat får de dottern Britta (1752-1820). Petter Christianssons i Stora Svensered dör 1779 och för hans omyndiga barn utsågs svågern Anders Andersson Djuren i bouppteckningen var 2 oxar, 1 stut, 4 kor, 1 häst ,9 får, 3 lamm och 1 galt. Den visade på tillgångar: 42 rd 46 sk.specie, gäld och skuld 27 rd 46 sk.

Britta gifter sig 1780 med Anders Andersson, som var dräng i Tollered och kom från torpet Drösebacke. Nu finns det tre brukare och två av dem heter Anders Andersson. I mantalslängderna står de som Anders Andersson den äldre och den yngre. De dör sedan med bara tre års mellanrum, 1795 och 1798.

Kopporna, troligen smittkoppor, tar livet av fem barn. År 1794 slår farsoten till mot Svensered och inom loppet av fem dagar begravs fem barn. Det är Peter, Andreas, Cherstin, Andreas och Anna. Alla barnen från de två Anderssons familjerna.

Åter till familjen Britta Pettersdotter och Anders Andersson. Anders Andersson dör 1798 och i bouppteckningen fanns det: 1 silverbägare, 1 oxe, 2 kor, 3 kvigor, 1 häst, 5 får och 1 svin. Tillgångar på 60 rd 45 sk., skuld 19 rd 14 sk.

Deras äldste son heter Lars, född 1780-10-12, och från början av 1800-talet tar han över som åbo efter hans mor och änka Britta Pettersdotter. Lars gifter sig med Maja Pehrsdotter, född 1781-06-14.

Familjen:

• Lars Andersson, 1780-10-12, Åbo,
• Maja Pehrsdotter, 1781-06-14, Hustru,
• Andreas, 1809-10-27, Son,
• Petter, 1812-09-23, Son,
• Anders, 1816-12-00, Son,
• Britta, 1822-11-06, Dotter, Tvillingar
• Katarina, 1822-11-06, Dotter, Tvillingar

Andreas Larsson, född 1809-10-27, tar över efter fadern som åbo på början av 1840-talet. Han gifter sig med Lena Hellström, född 1809-12-02. Tyvärr dör Andreas Larsson redan 1851 och Lena Hellström dör 1858.

Familjen:

• Andreas Larsson, 1809-10-27, Åbo, Son till Lars Andersson
• Lena Hellström, 1809-12-02, Hustru,
• Anna Cathrina, 1836-12-12, Dotter,
• Carolina, 1840-02-23, Dotter,
• Johan August, 1843-11-09, Son

Ur domböckerna år 1844. Lena Hallström i Svensered vittnade i mål rörande Britta Eriksdotter, som ramlat från en vagn och överkörts samt efteråt avlidit. Vittnet hade ej märkt någon ovänskap mellan tilltalade hemmansägaren Johannes Persson i Ormås och den avlidna. Hade haft sällskap med dem mellan Persnäs och Ryggebol.

År 1853 dör den gamla änkan Maja Petersdotter i tyfus.

Efter detta år 1860 flyttar familjen ut från Stora Svensered som varit släktens hem i 160 år och Karl Knutsson släkt är till ända på Stora Svensered.

Kolera

Liksom 1850 nådde koleran 1853 Alingsåsdistriktet via Göteborg. Vid dessa två tillfällen härjade – enligt Varenius – dock farsoten inte alls lika våldsamt som den gjorde 1834. Om spridningsvägarna 1853 skrev han bl. a. följande:

"Från Göteborg spreds koleran till Skallsjö fyra gånger – först till Nääs fabrik, sedan till Svensered, Skallsjöhed och Rönndalen, varifrån den spred sig till Foglekärr och Nääs fabrik, dit den samtidigt fördes från Brännet i Lundby socken. Från Skallsjöhed fördes koleran till Skallsjöstom och Apelsås, där två barn, vilkas mor varit sjuksköterska på Skallsjöhed, insjuknade fastän modern ej varit angripen av kolera. I Svensered blev farsoten efter en stor begravning – där man trotsat förbudet mot omfattande folksamlingar – särskilt våldsam, och därifrån spreds den sedan till Iglakärr och Vik".

Övriga familjer som bott på Stora Svensered efter 1860

Familjen bor på Stora Svensered från 1850 talets slut tom 1902

• Peter Larsson, (1812-09-23), Torpare, Dör 1896
• Cajsa Hansdotter, (1816-03-15), Hustru, Dör 1899
• Edvard, (1848-05-24), Son som blir ny torpare men flyttar ut 1902 till det närbelägna Dalen

Familjerna bor på Stora Svensered från 1850 talets slut tom 1923

• Olof Jonsson, (1808-08-18), Svärfar, Dör 1893-01-31
• Britta Maja Niklasdotter, (1813-03-18), Hustru, Dör 1893

Dottern Karolina och hennes man Olaus tar över Stora Svensered på 1880-talet och blir kvar tills 1923

• Olaus Karlsson, (1842-09-04), Torpare, Dör 1916 på Svensered
• Karolina Olofsdotter, (1839-12-25), Hustru, Dör 1923 på Svensered
• Axel Hjalmar, (1886-07-07), Son, Flyttar till Alingsås 1916
• Anna Matilda Ahlroth, (1889-09-03), Dotter, Flyttar till Alingsås 1916

Familjen bor på Stora Svensered, mellan 1915 och 1925

• Johan Alfred Lundblad, (1864-01-11), Torpare/arrendator, Flyttar in 1915, flyttar ut 1925
• Augusta Johansson Brave, (1870-01-13), Hustru
• Hulda Maria Matilda, (1898-02-07), Dotter
• Johan Erik Isidor, (1900-08-25), Son

From år 1925 finns det ingen som bor i Stora Svensered längre. Mer om detta under rubriken "Nya Svensered". I 1944 års jordbruksräkning finns bara Lilla Svensered och det står inget om Stora Svensered. Så vi får väl tro att Stora Svensered är nedlagt då.

Gunnar Anderssons släkt på Lilla Svensered

Runt år 1710 står Lilla Svensered som obesatt men tio år senare år 1720 står Gunnar Andersson, (1693?–1758) som brukare av gården. År 1709 gifter sig då drängen Gunnar Andersson med pigan Cherstin Ollufsdotter (1683-1768) som var från Skallsjö, så de måste bott någon annanstans innan. Deras äldsta dotter föds 1710 och heter Karin. De får även sönerna Olof och Anders.

År 1740 gifter sig då dottern Karin Gunnarsdotter (1710-?) sig med Anders Engelbrektsson (1714-1768) som kom ifrån från Oryd. De får åtta barn under åren 1740 tom 1753 och deras näst yngsta dotter heter Britta. Anders Engelbrektsson tar över som åbo troligen runt år 1740. Anders Engelbrektsson dör 1768.

Nu tar äldste sonen Engelbrekt Andersson (1749-??) över kanske vid faderns död 1768. Men han flyttar till Ubbared år 1774.

Då tar Pehr Engelbrektsson (1748-1821) över. Exakt hur hans är släkt är oklart men han är född och kommer från Ubbared. Det verkar nästan som de byter plats.

Britta Andersdotter, dotter till Anders Engelbrektsson och Karin Gunnarsdotter, gifter sig år 1774 med Per Engelbrektsson. Per tar över som åbo runt 1775. De får sex barn där äldste sonen heter Anders och näst yngste heter Erik.

År 1814 – ett testamente.

År 1814 företeddes Per Engelbrektssons i Svensered nolgården och hans hustrus Britta Andersdotter testamente, daterat den 20 juni 1813. Innehåll:

• Sonen Andreas får 1 oxe, 1 ko, 1 får samt bröllopshjälp av brodern Erik efter förmåga.
• Dottern Kerstin har bekommit bröllop, 1 ko, 1 kalv, 2 får, 1 bolster, 1 täcke, 1 lakan, 1 kittel, 1 kista, I gryta.
• Dottern Maria bröllop, 1 ko, 1 kalv, 2 får, 2 bolster, 2 täcken, 2 lakan, 1 kittel, 1 kista, 1 skrin, 1 panna.
• Det övriga i boet får sonen Erik och hans hustru Anna Larsdotter, då de förbinda sig erlägga husrötan samt vårda och underhålla föräldrarna och biträda brodern Andreas med bröllopshjälp efter förmåga.

Testamentet var godkänt av barnen med namnunderskrifter och bevittnat av Olof Jonsson i Tollered, häradsdomare och Andreas Andersson i Tollered skattegården. Maria Persdotter var gift med Lars Andersson.

Senast år 1800 tar Anders Pehrsson (1775-1801) över som åbo med dör redan 1801.

Då tar hans lillebror Erik Pehrsson (1786-1866) över. År 1810 gifter sig drängen och lantbonden med Anna Larsdotter (1783-1853) från Oryd.

Familjen:

• Erik Pehrsson, 1786-11-18, Åbo
• Anna Larsdotter, 1783-11-04, Hustru
• Katrina, 1812-03-13, Dotter
• Andreas, 1815-11-09, Son
• Britta Maria, 1821-04-13, Dotter
• Peter, 1826-06-18, Son
• Pehr Engelbrektsson, 1748-06-17, Fader, Dör 1820
• Britta Andersdotter, 1751-02-24, Moder, Dör 1823

På 1840-talet har alla barnen utom äldsta dottern Cathrina, född 1812-03-03 eller 1812-03-13, flyttat ut, även om två bara flyttar till Stora Svensered hundra meter bort. Cathrina gifter sig 1840 med Johannes Andreasson, född 1818-03-26, från Wik. Anna Larsdotter avlider år 1853 i koleran. Då är det bara änklingen Erik Pehrsson som bor kvar på gården.

Runt 1850 eller lite senare tar Cathrina Eriksdotter och Johannes Andreasson över som åbo vilket ganska snart ändras till torpare. Så var det med alla familjerna att alla blir torpare.

Familjen:

• Johannes Andreasson, 1818-03-26, Åbo
• Cathrina Eriksdotter, 1812-03-03, Hustru
• Sven, 1840-11-25, Son
• August, 1843-03-20, Son
• Anders, 1848-08-19, Son
• Peter, 1851-08-16, Son
• Maria, 1845-10-26, Dotter
• Christina, 1854-03-10, Dotter

De är kvar som torparpar tills på 1870-talet. Då sonen Anders tar över som torpare. Alla syskonen flyttar ut också under 1870-talet utom yngsta dottern Christina. Hon flyttar till Göteborg 1882. Mor Cathrina Eriksdotter och far Johannes Andreasson dör 1879, respektive 1888.

Sonen Anders Johansson gifter sig med Anna Sofia Andreasdotter (1850-10-30). År 1895 dör hustru Anna Sofia Andreasdotter. Övriga familjen bor kvar ett år till 1896 då de alla flyttar till Lerum.

• Anders Johansson, 1848-08-19, Torpare
• Anna Sofia Andreasdotter, 1850-10-30, Hustru
• Tekla, 1872-08-06, Dotter
• Anna Mathilda, 1875-10-04, Dotter
• Axel Rudolf, 1884-04-17, Son
• Elin Emilia, 1890-12-20, Dotter

Om Anders Johansson: Anders i Nol går' n var beskedlig. Hans största glädje i livet på gamle dar var väl äldsta dotterns giftermål med Teodor Andersson. På deras bröllopsdag gick han omkring och upprepade: "Nu e' mi Tekel gefter".

Därmed var det slut på Gunnar Anderssons släkt på Lilla Svensered som hade tagit sin början runt 175 år tidigare.

Folkliv och folkdikt I Vättle härad under 1800-talet

Under 1800-talet eldade man påskeld på påskafton precis som man alltjämt gör. Eldandet tycks ha tillgått på samma sätt som nu, ·och mina meddelare har inget särskilt att berätta om det. Däremot nämner man några platser, där man särskilt gärna eldade: Sängaråsen i Öijared-trakten, en kulle vid Svensered, som kallas Stenkarn, och Ellesten på Heaberga vid Skallsjö gamla kyrka. Från dessa platser syntes eldarna lång väg.

Detta egendomliga bruk tycks ha varit ganska allmänt i Öijared-trakten i mitten av förra århundradet. Min far lade halvskäppan upp och ned, då han hade sått, säger Teodor Andersson, född 1857-10-30, och bodde en tid på Lilla Svensered. Så strödde han jord på botten och gjorde ett korsande i jorden. Han var född 1816 i Svensered. -En annan meddelare från samma del av Skallsjö berättar: När min far hade sått, välte han omkull halvskäppan, och så tog han en näve havre och höll upp rätt högt i luften, och så fick havren falla ner på botten av halvskäppan. Då skulle den bli lång. Samme meddelare säger också, att det var en viss dag som de satte kvistar i åkrarna. Det kallades att "löva" åkrarna.

På kartan ovan syns Stora och Lilla Svensered, Bergsängen, Dalen och Anderstorp. En bit norr ut Nolhagen som måste varit det som innan kallats för Svensereds hage.

Vad som också syns är resterna av den på 1840-talet byggda landsvägen. Vägen började byggas 1844 och togs i bruk 1847. Hösten 1855 kom besked från landshövdingen att den nya vägen blivit avlyst från trafik pga av att man byggde järnvägen där den gick. Men här i Svensered borde den varit använd även efter att järnvägen blev klar och invigd 1858.

De sista brukarna på Lilla Svensered

Anders Johansson efterträdare i Nolgården, "Hans i Sveéra" (Hans Karlsson), började som dräng i Stora Svensered och kom från Kavlebro-Sveder. Under sin tid där hade han omsorgsfullt skött kreaturen på utgården Slätten. Vid flyttningen till Ubbared hade han vuxna söner, som gjorde dagsverkena; bland sönerna utmärkte sig särskilt Emil för goda kroppskrafter och stor arbetsvillighet.

Familjen:

• Hans Karlsson, 1830-03-27, Torpare
• Christina Carlsdotter, 1844-06-28, Hustru
• Karl Edvin Månsson, 1869-09-06, Son
• Emil Johan Månsson, 1874-09-15, Son
• Ada Maria, 1878-06-30, Dotter
• Julia Charlotta, 1885-07-07, Dotter

Sonen Karl Edvin gifter sig med Anna Sabina Hansson, född 1872-11-07. De och brodern Emil är de sista att bo på Lilla Svensered.

Hushållet:

• Karl Edvin Hansson, 1869-09-06, Lantbrukare, dör 1947, Lilla Svensered
• Anna Sabina Hansson, 1872-11-07, Hustru, död 3/6 1958, ålderdomshemmet Sävegården
• Emil Johan Hansson, 1874-09-15, Broder, död 16/12 1953, ålderdomshemmet, Orrås

Den 13:e mars 1943 hölls det auktion i Svensered (bör ha varit Lilla Svensered). Bla köpte Carl i Viebo en ko med namnet Tärna för 600 kronor.

I 1944 års jordbruksräkning, står att Emil Johan Hansson är brukare till Svensered lilla. Troligen är det efter Karl Edvin Hansson död 1947 så flyttar de båda kvarvarande till ålderdomshemmen, Orrås och Sävegården, där de senare dör. Så runt 1950 bor ingen på Lilla Svensered. Mer om detta under rubriken "Nya Svensered".

Backstugan Lammahagen

Från i varje fall slutet 1820-talet till hennes död bor Maria/Maja Stina Johansdotter, född 1802-11-12, i en backstuga under Lilla Svensered kallad Lammahagen.

Maja Stina är född på Lilla Svensered och hennes mor är också från Svensered. Hon heter Kerstin Pehrsdotter, född 1777-03-07, och är eventuellt syster Erik Pehrsson som är åbo på Lilla Svensered. Hon är gift med Johannes Gustavsson. Maja Stina har en bror Johannes, född 1811-12-13. Syskonens mor och far dör 1819, respektive 1811, och de får klara sig själva, och de bor tillsammans. Enligt kyrkboken är brodern Johannes fånig. År 1829 får Maria Stina en son och senast då flyttar hon till backstugan Lammahagen. Hennes son Andreas, född 1836-03-03, dör 1853 i kolera. Sedan bor Maria Stina där tills hennes död 1894, alltså runt 75 år ofta med andra inhyses.

Var låg denna backstuga ? På kartan från år 1700 finns två lammhagar, en av dem norr om Lilla Svensered. Kanske var det där hon hade sin backstuga.

"Nya Svensered"

I dag finns bara ett hus på Svensered och det är byggt på 1900-talet. Till detta hus verkar även en ladugård vara byggd. Många frågor runt detta hus. Är det någon av de sista från Stora Svensered som byggde det ? Eller har det haft något syfte som mer sommarstuga ? Någon gång på 1960-talet ska huset förstörts pga att ett träd rasade över det. Det ska eventuellt blivit uppbyggt mha virke från Lilla Svensered.

Platser vid Svensered.

• Breingen - Gärde
• Bockabergen - Berg
• Rammmaberget - Berg vid sjön
• Kalvahagen - Gärde
• Krakakullen - Berg
• Söabergen - Berg
• Kölnekullen - Bergkulle i gärde. Kölna där förr. Eventuellt en liten byggnad med ugn.
• Larekullen - Berg, Sannolikt lada, kullen vid ladan, Någon lada eller ladugård där förr.
• Ljungås - Berg och skogsmark
• Långgärdet - Gärde
• Långgärdsvråna - Gärdesdel

Källor och efterforskning

Efterforskning: Mats Ericson, Gunnar Johansson (Kjell Johansson)

Källor: RAÄ, Kyrkböcker, mantalslängder, jordeböcker, Vättle härads domböcker, mm, Skallsjöboken (Evald Widéll), "Nääs i äldre tider" av Hans Thorbjörnsson, Lars-Erik Karlsson, Bengt Olsson , Öijareds säteri i Vättle härad och dess ägare i gångna tider av K-F Adelsköld, Ortnamnen i Älvsborgs län, Vätte härad, Birgitta Nordkvist (Håvared), Folkliv och folkdikt I Vättle härad under 1800-talet av Helmer Olsson

Bilder: Mats Ericson och Lantmäteriets historiska kartarkiv