Harry Anderssons affär

"Tack och adjö"

1933-1973

På vägen mellan Nääs och Öijared, efter järnvägs underfarten, låg Harry Andersson affär under åren 1933-1973. Den drevs av Harry "Tack och adjö" Andersson, född 1911 och hans hustru Elsa Andersson, född 1914. Harry Andersson var född på torpet Vallen under Öijared. Elsa var född i Kungälv men familjen flyttade först till Öijared och sedan till Pålstorp. 

De hade tre barn Harriet, Lars-Göran och Birgitta. Birgitta har gett hembygdsföreningen med dessa fina bilder och berättar här om om affären.

Birgitta Andersson berättar:

Pappa byggde huset 1933-35 . Hans föräldrar flyttade in på övervåningen och bodde där till sin död . Vår moster Ingrid arbetade i affären i många år . Han började affären i ett av rummen i huset . Sedan fick han flytta över den till ett större rum och senare bygga till.

Mamma och min syster 1939 . Tvättbjörn och persilskylt på väggen . Tvättbjörn har jag kvar .

Vi tror att affären byggdes till 1945 . Från att ha haft stående panel till eternitplattor till liggande panel med balkong som nuvarande ägare målat så fint .

Trettiotvå torparfamiljer handlade allt tills torpen lades ner och det inte längre gick att konkurrera med "jättarna".

Glasskåpet till höger i bild var alltid fyllt med godis . Innanför det fanns det här skåpet med kaffekvarn ovanpå.

Sill-lådor

Harry Andersson gjorde även sill-lådor i byggnaden 100 meter norr om affären. 

Landets minsta affär finns i Öijared ?

Ur Elfborgs läsns tidning – 1971 och i Lerums tidning 1971

Idéellt arbete möjliggör den

Öijared: Öijareds lanthandel har femton fasta kunder. De tre dagar i veckan som affären är öppen kan det komma si-sådär fyra-fem Öijaredsbor för att handla. Kanske är affären landets minsta ? Bakom disken står fru Elsa Andersson. Främsta skälet till att hon håller försätter affärsrörelsen är att flera är helt beroende av hennes handelsbod. Skulle hon slå igen, tvingas de flytta. Fru Andersons make tycker att det är helt meningslöst at fortsätta verksamheten. – Min timersättning är minimal, förklarar fru Andersson. Tre veckodagar står hon i affären i fem timmar. Dessutom har hon tid att sköta hushåll och matlagning åt maken som arbetar på annat håll. Annars skulle det inte finnas så mycket penar att leva av.

Slutet

1973 slår affären igen på dagen 40 år efter att den öppnade. Från att på 1930-talet varit en medelpunkt i i bygden hamnade den alltmer i skymundan. Kvar fanna allt ifrån hästskor till benkläder på lagret.

Källor och efterforskning

Efterforskning: Birgitta Andersson och lite Mats Ericson

Källor: Birgitta Andersson, Kyrkböcker och folkräkningar

Bilder: Birgitta Andersson