Råbo (Västra och Östra)

Torp

1550-1949

En fäbod som blir en liten gård

1000 och 1100-talet uppkommer troligen Råboda (jmf Vieboda, Åsteboda, Ståleboda och Osboda) som från början varit en fäbod. Detta för att ha när boskapen varit på sommarbete i skogarna.

Fundering: hur mycket varg och björn fanns det ? Varg fanns såklart och Björnås tyder på att även björnen i alla fall inte varit ovanlig. Hur var det då att valla djuren i dessa skogar på den tiden?

Under tidig medeltid blev så småningom dessa fäbodar permanenta gårdar. För Råbo var det kanske Råde som byggde fäboden från början eller vara det gården?

Gården ägare

På medeltidens slut ägs Floda av Gudhems kloster men omkring 1530 blir klostret genom Gustav Vasas reduktion fråntaget sina egendomar och de läggs under kronan i stället. Föstra skriva källan är från 1550 och då hette det Roddeboda. År 1562 mottar Per Brahe d.ä. en donation där bl.a. Floda ingår. Så 1562 blir Råbo en frälsegård.

År 1633 skänker Per Brahe d.y. Floda till kusinen Johan Gustavsson Örnevinge, som var utomäktenskapligt barn till Gustav Brahe. Av Margareta Brahe får Johan Gustavsson Örnevinge gårdarna Ulfsbo, Högsgärde och Råbo. Av detta bildade han Högsboholms säteri.

På kartan "Geometrisk afritning, Nääs, Högsboholm och Floda" från 1655-talet kan man se Råbo med sin fägata ut mot de gemensamma utmarkerna. De verkar inte ha några större åkrar och ängar. Fortfarande ligger Råbo under Floda/Högsboholm.

För övrigt så vet vi inte mycket om vilka som bodde på Råbo förrän på slutet av 1600-talet.

De som brukade gården på 1600-talet

Den förste personen som dyker upp i skrift är en Ivar i Råbo, i 1653 års dombok . Sven i Gaddås var särskilt förtretad när Ivar i Råbo placerade sin ålryssja precis i oset, dvs där ån från Uspen rann ut i Lensjön. Häradsrätten gav Ivar tillstånd att ha kvar sin ryssja, men han fick inte helt täppa till mynningen.   

Första namnet på en person ifrån en mantalslängd från 1660 och det är Hans. Under åren 1665 - 1681 är Anders brukare. År 1689 se vi "länsman välborne Anders Svensson i Råbo", om det är samma Anders vet vi inte. Många heter Anders framför allt under 1700-talet.

Anders Jonsson

Anders Jonsson född någon gång på 1650-talet, möjligen kom han från Ubbared. Han verkar vara åbo under åren från 1690 till en bit in på 1700-talet. Ander Jonsson var gift tre gånger. Första gången med Karin Ifvarsdotter från Råbo. De trolovades 1679. Karin Ifvarsdotter avlider 1700-12-03 (lades söder om koret). Anders Jonsson gifter sig nu för andra gången 1701-05-30 med Anna Börjesdotter från Barkhult. Hon tjänade som piga i Råbo. Anna Börjesdotter avlider 1704 i barnsäng. Datum 1704-03-11 är ett dödfött barn begravt, Lades söder å cohret, och bara en vecka senare, 1704-03-18, dör modern. Hon begravs, 35 år gammal, Lades å cohret. Läggs moder och barn båda i samma grav? Men Anders Jonsson ger inte upp, han gifter sig tredje gången 1704 med Kjerstin Olufsdotter från Jordås, född c:a 1672. De får fyra barn, Jon, Anna, Gustav och Jonas.

Anders Jonsson dör 1719 eller 1720. Han hustru Kjerstin Olufsdotter kommer att överleva honom med 50 år och dör år 1770 hon 98 år gammal !

Anders Jonsson i domböckerna

1679
Johan Gustavsson Örnevinge anmäler Anders Johsson i Råbo för att denne velat skada sin trolovade och tillkommande maka och hustru med varjehanda förgift. Som länge varit sjuk.

1691
Anders i Råbo förmyndare för barnen till Hans i Pålstorp Lars, Jöns, Gunnur, bröder Anders i Ubbared och Olof i Ubbared. (Anders Jonsson var tydligen broder med den för barnamord i Pålstorp avrättade Hans Johnsson).

1691
Anders i Råbo förmyndare för barnen till Hans i Pålstorp har sak mot Anders i Ubbared och hans broder Olof om barnens arv. Den enfaldige Hanse's hustru hava gripit till att byta arvet emellan sig efter salig Sven Olsson, inte betänkandes barnen Lars och Jöns Hansöner och Gunvor Hansdotter hade i oskiftat bo.

1693
Anders i Råbo förmyndare för barnen till Hans i Pålstorps barn. Ett av barnen Jöns Hansson är vanvettig och mållös är tilldömd en ersättning av 6 daler för all skötsel. Pengarna tas ur arvet. Barnet skall in på hospitalet i Göteborg, eftersom han aldrig kan förtjäna sitt uppehälle.

1700
Föreligger ett testamente mellan Anders Jonsson och Karin Ifvarsdotter

1703
Framlades härmed från Anders Jonsson i Råbo och fördes till protokollet den förlikning vilken mellan honom och dess barn uppå anståndes möderne efter hustrun Karin Ifvarsdotter död 3 dec 1700. Har ställt egendomen tillhopa behållen, har han dess mödernearv med nöje betalat, vilket barnen intygar och varder alltså samma förlikning och kvitteras härmed confirmerade.

Mycket rörigt på början av 1700-taler

Vad som händer på Råbo under början av 1700-talet är rätt rörigt. Vi har Anders, Anders Jonsson, Anders Larsson och Anders Olofsson som byter av varandra. Svårt att reda ut vad som händer.

En intressant uppgift från år 1736 är att Lars Pehrsson dör hela 102 år gammal. Detta måste vara mycket gammal på 1700-taler som bonde!

Mer klarhet i mitten av 1700-taler

Framåt mitten av 1700-talet är det mer klart vilka som bor på Råbo. År 1739 vigs Anders Olufsson med änkan Anna Andersdotter ifrån Råbo. De får fem barn. Anders Olufsson verkar hänga kvar som åbo tills på 1750 talet. Anders Olofsson dör 1775, 71 år gammal

Notera detta med att heta Anderas !
1750-03-04 föds (på Råbo) Karin av Anders (Olufsson) och Anna (Andersdotter) . Vittnen är Anders och Anders i Råbo, hustru Kierstin i Lergrafen, pigan Brittta i Klippan.

I 1764 års mantalslängd finner vi Olof Andersson, född 1738. Han gifter sig år 1770 med Anna Andersdotter. Nu kommer Olof Andersson att stå som åbo fram till 1780-talet. Hustrun heter först Anna Andersdotter men dör år 1787, 42 år gammal i barnsbörd. De får i varje fall sönerna Petter och Anders och dottern Britta. Men änkemannen Olof Andersson gifter året efter, 1788, om sig med Catharina Andersdotter, född 1760-09-21. De får fyra barn, Anna, Olof och Andreas (två Andreas?).

I Mantalslängden för 1800 Anders Olofsson brukare, med inhyses moder, fader utgammal. Under första årtiondet på 1800-talet tar brodern Olof Olofsson, född 1792-06-29, över som brukare han är då 17 år och ogift. Fader Olof Andersson dör 1820-10-04 av ålderdom 82 år gammal. Moder Katrina bor kvar.

Bouppteckning 1820

Bouppteckning 1820 efter Olof Andersson i Råbo, (Skallsjö). Kreatur 2 oxar, 1 stut, 1 ko, 2 kalvar och 2 får. Catarina OlofsDotter , själv hållit i pennan.

Olof Olofsson gifter sig och fem dödsfall på lika många år.

Någon gång runt 1820 kommer Ingeborg Andreasdotter, född 1782-02-13, från Ödenäs för att bli piga på Råbo. Hon är 10 år äldre än Olof och 1822 föds sonen Olaus som dör efter bara två månader. Nu gifter sig paret gifter de sig 1823 och då är dottern Elsa på väg.

Men oturen och dödsfallen bara fortsätter. Elsa dör bara ett halvår gammal. År 1825 föds Olaus (nr 2) men han dör bara 2 veckor gammal. Samma år dör även Olofs bros Andreas. På bara 5 år har tre barn gått bort och även Olofs bror och fader. Sorgen måste varit stor.

Men turen skulle vända och efter detta får de tre barn som överlever, Anders, Britta Maja och Elsa.

År 1838 dör Olofs moder 77 år gammal då har hon överlevt sin make med 18 år trots hon vara 10 år äldre.

En ny gård

Olof Olofsson står kvar som Åbo för ett 1/2 hemman i många år. Runt 1840 händer något på torpet. Det blir ibland två brukare av Råbo (Västra Råbo) och Östra Råbo byggs där också med en brukare. Så det som var en åbo på ½ hemman var nu två och ibland tre brukare istället.

Östra Råbo byggs och först ägarna

Östra Råbo verkar ha byggts av en Johannes Olsson, född 1811, men han flyttar efter bara ett par år, 1843, Stålebo. Han efterträds av Anders Hansson, född 1813-01-20 som flyttar från Legraven år 1843 och hans hustru Anna Brita Jonasdoter, född 1816-03-08.

De efterträds i början av 1860 talet av Carl Johan Andersson, född 1830-06-24, och hans hustru Maja Stina Andersdotter, född 1824-05-20, som kommer från Östra Viebo. Carl Johan Andersson dör 1868-05-17 och Maja Stina Andersdotter dör 1873-05-21. I en bouppteckning för Maja Stina ser man att deras kreatur bestod av 1 oxe, en ko, 1 bagge, 1 får, 1 lamm och 1 hund.

Barnen till Maja Stina flyttar alla ut under 1874.

Östra Råbo sista ägaren

År 1874 flyttade Peter Larsson, född 1830-01-06, in med hustru Johanna Carlsdotter, född 1838-07-28, och sina sex barn, från Västra Viebo där han varit dräng. Peter torpare till han där 70 år gammal 1900-03-26. De sista tre barnen flyttar ut 1905-06. Sist flyttar den före detta hustrun Johanna Carlsdotter ut år 1908. Hon flyttar till Nääs säteri där redan dottern Ida Josefina bor.

Så 1908 läggs Östra Råbo ned efter att brukats i runt 70 år.

Västra Råbo på 1800-talet

Olof Olofsson måste var en seg person för han är kvar till han dör 1867-68 och hans fru Ingeborg Andreasdotter dör nästan samtidigt år 1868. Olof Olofsson äldsta son Anders Olofsson, född 1828-12-24, tar över troligen i samband med fadern död eller något år tidigare. Då hade Olof brukat stället från han var 17 år i 50 år. Troligen var hans son i praktiken den som skötte gården de sista åren.

År 1866 gifter sig Anders Olofsson med pigan Anna Kristina Olausdotter. De får sex barn, Olaus, Joh. August, Aron, Ida Josefina, Alfred och Axel Wilhelm. Ander Olofsson brukar torpet tills han dör 1904-12-17. Då är hans hustru Anna Kristina bräcklig men bor kvar på torpet.

1900-talets början

Näst äldste sonen Alfred Andersson, född 1882-01-01 (ett nyårsdagsbarn), och hans hustru Jenny Augusta Augustsdotter, född 1883-09-29, tar över som brukare efter faderns död. De får ett barn, Greta, ihop. Sedan finns dottern Elsa Viola och fosterbarnen, Knut Eskil Vidar, Karl Erik, Bertil Julius Bergström, Evert Vernon.

Äldsta barnet Elsa Viola, född 1905-03-22, hittar sin man, Karl Antonius Andersson, född 1900-05-04, i Jordås i Bollebygd. De gifter sig 1926-06-19. Denne Karl Antonius Andersson från Jordås kom att kallas för "Kalle Ring". Paret tar över gården efter Alfred Anderssons död 1936. Närmast innan bodde de på Sävhult och Marbohult innan dess. Paret får två barn, Karl Elon, född 1931-09-11 och Gun Maj-Lis, född 1933-04-11.

Gården på 1940-talet

I "Svenska gods och gårdar" från 1941 står det att den innefattar 6 har. Mangårdsbyggnaden är uppförd 1909 och ekonomibyggnaden 1905. På gården finns 1 häst, 4 kor, 1 ungdjur, 2 svin och 10 höns. Ägare är Nääs stiftelse. Senare tillkom även en nyare ladugård.

Figur 6 - Gamla ladugården från huset - Råbo 1939

I en jordbruksräkning från 1944 framkommer det att inga nyodling gjort sedan 1938 och att inga moderniteter fanns såsom vattenledningar, avlopp i huset, ingen el finns, ingen traktor, mm.

Sverker Fallermo berättar:

Sverker Fallermo vars farmor och farfar var Karl och Elsa, berättar:

Senast år 1949 bestämmer sig Karl och Elsa för att flytta.

Trots de finns en ny ladugård så är boningshuset dåligt och omodernt, så det var inget att bo kvar i. De flyttar först ned till Lilla Nääs där man firar 50-årskals och sedan till Ollan.

Möjligen bodde det skogshuggare i huset några år men gården överges för gott på 1950 talet. Den nya ladugården plockades ned av Västra Viebo och byggdes upp där istället.

Epilog

Då har det faktiskt bott människor där i kanske 700 år och dessutom varit en fäbod innan dess.

Nu (2022) är fortfarande markerna öppna och hästar betar där på somrarna. Grunderna finns kvar och brunnen finns också där. Man kan fortfarande känna hur det såg ut på Råbo när det var en fungerande gård.

Hitta hit

Råbo ligger i södra delen av Skallsjö socken. Kör Högsboholmsvägen söder ut. Sväng av på Viebovägen och stanna c:a 500 meter innan Viebo gård. Där finns en brant backe med en väg till vänster. Gå nedför backen och vid bäcken ta av till vänster upp på de gamla ängarna och följ "vägen". Huset ligger ett par hundra meter in (mot norr) och är markerat med en skylt. 

Exakta GPS koordinater finns här på hemsidan här: Google Maps

Källor och efterforskning

Efterforskning: Mats Ericson

Källor: RAÄ, Kyrkböcker, mantalslängder, jordeböcker, Skallsjöboken (Evald Widéll), Sverker Fallermo och Siw Larsson

Bilder: Sverker Fallermo, Mats Ericson och kartor ur Lantmäteriets historiska kartarkiv.