Kolabotten (Kolabacken)

Torp under Högsboholm och Floda 
År 1735 till dags dato

Summering

Kolabotten ett torp från 1700-talet som ligger på vägen mot Viebo. Namnet kommer av kolmilor och att träkol behövdes i Floda järnbruk. De sista som brukade gården var torparparet John och Hanna Börjesson. Deras släktingar finns kvar i Floda. Nu för tiden är det gamla torpet privatbostad.

I mantalslängderna står Kolabotten som torp under Floda. Under slutet på 1700-talet och några år inpå 1800-talet kallas det även Kållabacken/Kolabacken.

Kolabotten 1941 - Foto: ArkivDigital
Kolabotten 1941 - Foto: ArkivDigital

Början med "Mattis" ?

När kom torpet till ? År 1725 finns det två noteringar om Kåhlebacken. En notering i en mantalslängd och en i en dombok. Mantalslängden anger Arfved som brukare under Högsboholm och domboken om en försummelse i Skallsjö av bl.a. Arfved på Kåhlebacken. Sedan finns inte Kolabotten omnämnt på 10 år förrän 1735. Då och på 1740-talet uppges som brukare vara Mattias "Mattis" Svensson, född 1684. Han har varit änkling men gifter sig år 1734 med Gunnur Jonsdotter, född 1702, från Ränndalen. De får sex barn Elin, Joen, Sven, Jonas, Eli och Elin. Några dör mycket unga. Mattias Swensson från Kållabotten dör själv år 1750 66 år gammal. Om Gunnur Jonsdotter och barnen flyttar ut eller bor kvar vet man inte.

  • Mattias Swensson, Torpare, Född 1684, Död 1750
  • Anna, Dotter, Född 1725, Död 1739
  • Gunnur Jonsdotter, Hustru nr 2, Född 1702
  • Elin, Dotter, Född 1735
  • Joen, Son, Född 1737, Död 1738
  • Sven, Son, Född 1739
  • Jonas, Son, Född 1741
  • Elin, Dotter, Född 1744, Död 1744
  • Elin, Dotter, Född 1746

Järnbruket

Vid denna tid börjar planerna på ett järnbruk I Floda att ta form. År 1734 säljer Nils Örnevinge Floda säteri till Conrad von Döbeln och år 1751 även Högsboholm. Conrad von Döbeln insåg förutsättningarna för ett järnbruk vid Floda. I detta ingick de stora skogarna där tillgången till träkol fanns. Den 18:e december år 1738 får Floda manufakturverk sina privilegier. Nu anläggs järnbruket med en kniphammare, stångjärn blir råvaran och produktion av träkol måste ha startats upp.

Kring Kolabotten finns många rester av gamla kolbottnar. Därav kommer säkerligen namnet Kolabotten eller Kolabacken, ofta stavats med ett "å" som tex i Kålabotten.

Ny torpare Sven Eriksson och hustrun Ingrid

Omkring år 1755 står drängen Sven Eriksson som brukare, han kommer från Västra Viebo. Han var född 1725 och är son till Erik Svensson och Karin Andersdotter i Västra Viebo. Han gifter sig 1755 med pigan Ingrid Persdotter (eventuellt Karlsdotter), född 1728, som kommer från Svenningsgården i Sävhult. De får en son Anders, född 1756-08-08. Sven och Ingrid är brukare hela 1770-talet tills Sven dör i lungsot år 1771 i 46 år ålder. År 1774 och 1775 står änkan Ingrid som utfattig. På Kolabotten bor även en piga under många år som heter Anna Andersdotter. Antingen är det hon har en son vid namn Anders eller också är detta Ingrids Persdotter son? Anna stannar kvar hela 1770-talet och står som brukare. Ända tills hon år 1781 gifter sig med änkemannen Jonas Larsson ifrån Floda Krog.

  • Sven Erikson, Torpare, Född 1725, Död 1771
  • Ingrid , Hustru, Född 1728, Död 1795
  • Anders, Son, Född 1756

Anders Svensson och Stina Jonsdotter

År 1784 föds Marya på Kolabotten. Hennes föräldrar är Anders Swensson och Stina Jonsdotter. Året efter, 1785, är Anders Svensson brukare av Kolabotten. Troligen är han son Sven Eriksson och Ingrid Persdotter. Anders Swensson och Stina Jonsdotter övertar bruket av torpet.

Dessa verkar sedan ha varit brukare av Kolabotten under ganska lång tid , fram till år 1819 då dotter Kjerstin står skriven på torpet .

Familjen:

  • Anders Svensson, Torpare, Född 1756-08-08, men senare kommer det att stå Augusti 1755
  • Stina Larsdotter, Hustru, Född 1750-03-25, Död 1817
  • Karin Andersdotter, Dotter, Född 1779-11-21
  • Maria, Dotter, Född 1784-06-22
  • Swen, Son, Född 1789-07-27
  • Kjerstin Andersdotter, Dotter, Född 1795-04-12

När Stina Larsdotter dör finns i bouppteckningen dessa kreatur: 1 oxe, 1 stut, 1 ko, 1 kviga, 1 stut kalv, 2 lamm och 1 gris, samt ett väggur med värde mer än dubbelt av oxen.

Åren mellan 1820 och 1822 flyttar änklingen Anders Svensson till Långås och Kjerstin Andersdotter till Göteborg.

Ny era med Börje Nillson och Gunla Jonsdotter

Något av de första åren på 1820-talet börjar liksom en nya era på Kolabotten. Då flyttar Börje Nilsson in. Han kommer från Floda säteri där han har varit betjänt. År 1820 gifter han och Gunla Jonsdotter sig och då eller kort efteråt flyttar de in som det nya torparparet på Kolabotten. De deras barn brukar sedan Kolabotten i 120 år. År 1835 dör hustru Gunla, de har då 6 barn. Börje Nilsson gifter om sig två år senare, 1837, med Anna Olsdotter som är piga på torpet. Tillsammans med nya hustrun för han ytterligare 5 barn.

Familjen:

  • Börje Nilsson, 1795-11-15, Torpare och kusk på Floda säteri
  • Gunla/Gunnilla Jonsdotter., 1794-06-05, Hustru nr 1, Dör 1835
  • Anna Christina, 1818-11-24, Dotter
  • Carolina, 1821-08-01, Dotter
  • Stina, 1824-01-04, Dotter
  • Niclas, 1826-12-20, Son
  • Anna, 1829-06-18, Dotter
  • Carl, 1833-11-15, Son, Dör 1834
  • Anna Olsdotter, 1812-03-02, Hustru nr 2, f.d. piga
  • Gustaf, 1840-01-07, Son, Barn med Anna Olofsdotter
  • Benjamin, 1853-12-06, Son, Barn med Anna Olofsdotter, "Benni"
  • Janne August, 1859-05-08, Son, Barn med Anna Olofsdotter, "Kola-Janne"
  • Inga Maria, 1843-11-11, Dotter, Barn med Anna Olofsdotter
  • Niclas, 1849-04-24, Son, Barn med Anna Olofsdotter

Börje Nilsson var kusk på Floda säteri. Hans sonson Anders Börjesson som också var kusk på Floda berättar att hans farfar som var kusk.

Det var på den tid Hofving var ägare till Floda. Emellanåt hade denne ärende till Stockholm, någon järnväg fanns icke då, utan hästskjuts måste anlitas och hans kusk medföljde på dessa resor. Kusken måste medföra mat åt sig för den tid han var borta från hemmet. Men det var ingalunda lätt, att i det lilla torparhemmet uppbringa vad som behövdes för uppehället under dessa färder, som varade i fjorton dagars tid, kanske längre ibland. Och pengar för köp av mat på gästgivargårdar, där man övernattade, saknade han.

När Gunla Jonsdotter dör 1835 finns i bouppteckningen dessa kreatur: 2 kor, 1 kviga, 1 kalv, 7 får, 1 bagge, 5 lamm och en gris. Men när Börje Nilsson dör 1878 finns det bara 1 stut, 1 ko och 1 kviga.

Sonen Benjamin "Benni" Börjesson är det som tar över efter fadern som torpare på Kolabotten. Lika bra gick det inte sonen Gustav Börjesson blev 1868 straffad för mord, men ändå återvände till Skallsjö. Han bodde senare i Vasen vis Stålebo.

Kolabottens ladugård byggd 1899, okänd - Foto Bengt Eliasson
Kolabottens ladugård byggd 1899, okänd - Foto Bengt Eliasson

Benjamin "Benni" Börjesson och Emma Lovisa Petersdotter

Sonen tar över på 1880-talet. Han gifter sig med Emma Lovisa Petersdotter/Pettersdotter. Hon kommer ifrån Tvärsjödal och är dotter till Peter Johannesson och Anna-Britta Larsdotter.

Familjen

  • Benjamin "Benni" Börjesson, 1853-12-06, Torpare
  • Emma Lovisa Petersdotter, 1855-07-12, Hustru
  • Hilda Emilia, 1882-05-22, Dotter, gifter sig med Anton på Östergården i Sävhult
  • Carl Emil, 1884-06-09, Son, gifter sig med Marta
  • Anders Victor, 1887-05-29, Son, kusk på Floda, gifter sig med Alvida
  • John Harald, 1891-03-17, Son, Nästa brukare
  • Axel Edward, 1894-12-16, Son
  • Sven Edwin, 1896-09-06, Son

Fortfarande bor Benjamins mor Anna Olsdotter och hans syster Inga Maria kvar hemma.

Emma Lovisa Petersdotter dör år 1934 och maken Benjam "Benni" Börjesson där två år senare år 1934.

Torparparet John och Hanna framför huset byggt 1886 - Foto Bengt Eliasson
Torparparet John och Hanna framför huset byggt 1886 - Foto Bengt Eliasson

Sonen John tar över

Sonen John Harald gifter sig, år 1921, med Hanna Sofia född Benjaminsson.

  • John Harald Börjesson, 1891-03-17
  • Hanna Sofia Börjesson, 1896-03-25
  • Elvy Linnéa Börjesson, 1923-01-21

År 1927 friköper paret John och Hanna Kolabotten från Floda.

Ur Svenska-gods-och-gårdar-29-Älvsborg-Norra-1941

Areal: Total 22 har, därav 2 åker, 20 skogs- o. hagmark. Tax.-v. 4.300. 
Jordart: Mylla på mjälbotten. Skogsbest.: BI. skog. 
Manbyggn. uppf. 1886. Ekonomibyggn. uppf. 1899, hönshus 1941. 
1 häst, 2 nötkreatur, 1 svin, 35 höns, 2 bisamhällen. 
Gården har brukats av nuv. äg:s fader o. av dennes fader Börje Nilsson. Den var då torp under Floda säteri, från vilket nuv. äg. friköpte den 1927. 
På ägorna finnas lämningar efter en kolugn, o. bl. fornfynd märkes en vacker flintyxa. 
Äg. : John H. Börjesson f. 17/3 1891. Son till Benjamin Börjesson (f. 1853, död 34) o. h. h. Emma Lovisa f. Pettersson. Gift 21 med Hanna Sofia Andersson f. 25/3 1896. Barn: Elvy Linnea f. 23. 
Äg. : Medl. av slakterifören.

Hanna med en ko. Bilden tagen mellan åren 1958-61  - Foto Bengt Eliasson
Hanna med en ko. Bilden tagen mellan åren 1958-61 - Foto Bengt Eliasson
Hanna vid ladugården -  Foto Bengt Eliasson
Hanna vid ladugården - Foto Bengt Eliasson

På bilden ovan håller troligen Hanna, maken Johns bror Anders Börjessons (kusks på Floda säteri) son Bertil Börjessons dotter Ulla. 

Senaste ägarna

År 1960 säljer John och Hanna Börjesson torpet till bankdirektör Särnblom som använde den som fritidsbostad.

Nuvarande ägaren är Bosse Andreasson som 1988 köper gården.  

Gården är nu privatbostad. 

Kolabotten, huset - 2023 en snöig vinterdag
Kolabotten, huset - 2023 en snöig vinterdag
Kolabotten, ladugården- 2023 en snöig vinterdag
Kolabotten, ladugården- 2023 en snöig vinterdag


Källor och efterforskning

Efterforskning: Mats Ericson och Gunnar Johansson (Kjell Johansson)

Källor: RAÄ, Kyrkböcker, mantalslängder, jordeböcker, Vättle härads domböcker, mm, Skallsjöboken (Evald Widéll)

Bilder: Bengt Eliasson, Mats Ericson och Svenska gods och gårdar 29 Älvsborg Norra - 1941 hämtade från ArkivDigital länk: arkivdigital.se