Gaddås

Torp under Nääs
1600-1958

Gaddås - en summering

Gaddås är ett gammalt torp under Nääs som tillkom runt 1600. Vi kan se Sven i Gaddås som kompletterar bruket av jorden och boskap med fiske. Gaddås har nog varit ett bra torp för samma släkter har levt under lång tid där sonen eller dottern följt i faderns eller moderns fotspår. Faktum är att det bara funnits tre "släkten" på Gaddås. Även in på 1900-talet brukades jorden som i gamla tider. Sorgligt är slutet med den gamla Gadd-Ida som blev rånad och inte överlevde detta.

Gadd-Ida - 1950-talet
Gadd-Ida - 1950-talet
Gadd-Ida - 1950-talet
Gadd-Ida - 1950-talet

Början på torpet

Gaddås nämns för första gången i frälserannsakning från 1608. Runt 1620 är Klippan, Hulan, Gaddås, Källeberg, Rännedalen, Harås och Saxeklippan (Saxås) hemman utom "Rå och rör" (1) under Nääs medan Åsterbo var inom "Rå och rör". Så samtliga dessa torp inklusive Gaddås tillkom samtidigt med runt 1600. Dessa tillkom är när Nääs ägdes av Göran Eriksson Ulfsparre. Han ägde Nääs from omkring 1570 till sin död 1612. Torpen infördes i kronans jordebok 1653. Johan Gustafsson Örnevinge skriver 1654 att dessa torp, med undantag för Hulan, skattlades och lottlades redan vid arvsskiftet 1618 och att de sedan genom svedjefall och röjning utvidgats mycket. Gaddås är även med på "Häradskarta, Geografisk länskarta, Kettil Claeson Felterus" från år 1654.

· "Rå och rör" är en äldre benämning på råmärken (alltså gränsmärken som utvisar var rågången mellan två fastigheter löper). En rå är en gränspåle, ett rör ett på ett visst sätt hopsatt stenröse.
Ett rå- och rörshemman är en gård som inte bara lyder under säteriet, utan helt har införlivats inom dess gränser (dess rå och rör). Rå- och rörshemman åtnjöt sedan 1600-talet viss skattelindring

Sven i Gaddås och hans son Nils

Den förste personen som dyker upp i skrift är en Sven i Gaddås. Han hade tillstånd att ta fisk i Lensjön och ål i Lenån. Ålkistan i Lenån strax norr om utloppet ur Lensjön sköttes av några torpare, där Sven i Gaddås var en av dem. Sven i Gaddås var särskilt förtretad när Ivar i Råbo placerade sin ålryssja precis i oset, dvs där ån från Uspen rann ut i Lensjön. Häradsrätten gav Ivar tillstånd att ha kvar sin ryssja, men han fick inte helt täppa till mynningen. Detta skriva i 1653 års dombok och där skrivs Sven som 55 år gammal. Så med detta borde han vara född år 1598. Sven verkar finnas på Gaddås tom någon gång på 1660 talet.

År 1672 tar Nils över och han är dagsverkstorpare på Nääs. Runt år 1700 ser vi hans efternamn och då heter han Nils Svensson. Så troligen är att han var son till Sven i Gaddås.
Nils Svensson familj:

  • Nils Svensson, gift,
  • Rangela, Hustru
  • Olof, Son, 1691
  • Rangela, Dotter, 1694
  • Börta , Dotter, 1696
  • Peder, Son
  • Eventuellt också Gunnur, Erik, Ingrid, Hans och Karin

Händelser mm runt år 1700

Missväxt runt 1675

Ur Dombok år 1675. Beviljades samtliga bönder under Nääs bl . a. Gaddås, en vittnesskrift av rätten över den missväxt de skulla hava tagit på säden i nästförflutna tre år, om dess nådiga överhet täckes någon förskoning på utlagorna. Eftersom nämnden och särdeles Olof i Kolboryd och Per i Oryd sådant bevittnade sant vara.

1697's kvarnkommission

Till Gaddås verkar ha hört en skvalt-kvarn, i alla fall benämns den för Gaddås kvarn. Gaddås kvarn var en skvaltkvarn, som var i bruk redan på mitten av 1600-talet. År 1697's kvarnkommission angav ett antal mindre skvaltkvarnar. Klippan och Gaddås delade på en kvarn.

Avverkat skog

Ur Dombok år 1711. Greve G. Oxenstierna anhåller att de som åverkar skog i hans skog måtte plikta. BI . a. i Tranemossen, Gaddås och Källebergs åbor .

Olof Nilsson

Äldste sonen Olof (Nilsson) tar över från år 1718 och är brukare tom 1750 talet. Han är först gift med Britta Andersdotter från Källeberg men hon dör år 1737. Då gifter Olof Nilsson om sig med Kierstin Thorstensdotter från Tollered.

  • Olof Nilsson, Brukare, 1688
  • Britta Andersdotter, Hustru i första giftemålet, 1699, Gifta 1725-1732, Från Källeberg, Död 1737
  • Rangela, Dotter, 1731, Dotter, gift 1753 på Heden, till Ollan
  • Gunnur, Son, 1728-1737,
  • Britta, Dotter, 1737-1738,
  • Kierstin Thorstensdotter, Hustru i andra giftemålet, ??? , Olouf omgift 1738 med Kierstin från Tollered,
  • Britta, Dotter, 1739,
  • Elin, Dotter, 1740, gift 1761 med Hans Larsson, Gategården Ryggebol
  • Nils, Son, 1742-1747,
  • Anders, Son,1745,
  • Anders, Son,1746,
  • Karin, Dotter, 1746-1749,
  • Nils, Son,1749,
  • Gunnela, Dotter, 1752,
  • Torsten, Son, 1754,

Olof Nilsson dör 1758 och vid bouppteckningen finns på torpet 2 oxar, 3 kor, 4 får och 2 lamm.

Efter Olof Nilssons död tar dottern Elin tar tillsammans med sin man över. Hans Larsson som kom från Ryggebol Gategården. Men de har torpet bara ett par år. Eventuellt var Hans Larsson en båtsman. Det står i mantalslängderna " af?: Båtsman fr Gaddås till Ryggebol under Nääs ".

Här är det slut på släkten "Sven i Gaddås"

Anna Olofdotters och hennes två män

År 1765 tar en Anders Björnsson från Nääs och hans hustru Anna Olsdotter över på Gaddås. Tyvärr så dör Anders Björnsson redan 1767. Då gifter änkan Anna Olsdotter om sig år 1769 med Nils Jonsson från Tollered. De blir kvar som torpare tills drängen Jonas Larssson tar över troligen 1793. Då är både Anna Olofsdotter och Nils Jonsson utgamla (utslitna och gamla).

Anna Olofdotters familj:

  • Anders Björnsson, Mannen i första giftemålet, 1739, död 1767, från Nääs
  • Anna Olofsdotter, Hustru
  • Anna, Dotter, 1765, Dotter,
  • Nils Jonsson, Mannen i andra giftemålet, Gifter om sig år 1769 med Nils Jonsson från Tollered
  • Karl, Son, 1771
  • Kierstin, Son, 1773
  • Britta, Son, 1777
  • Gunla, Dotter, 1780

Drängen Jonas Larsson

Drängen Jonas från Lergraven gifter sig med Anna Andersdotter, dotter i första äktenskapet, år 1793 och troligen är det då tar de över som torpare. Runt 1800 är Anna Anderdotter dålig, bräcklig står det i mantalslängden

Jonas Larsson och Anna Andersdotter familj:

  • Jonas Larsson, Torpare, 1765, från Lergraven, död 1837
  • Anna Andersdotter, Hustru, 1765, från Gaddås, död 1825
  • Lars, Son, 1794, död 1801
  • Anders, Son, 1796-12-24
  • Karl, Son, 1800-06-08
  • Ingegerd, Dotter, 1803-09-08, gift med Olof Andersson från Kullen Nääs, sedan till Östra Viebo

Anders Jonasson

Nästa torpare blir sonen Anders (Jonasson). Han gifter sig med Anna Olofsdotter från Råbo. De bor kvar tom 1837. Då är redan Anders Jonassson död, han dör 1835. Resten av familjen flyttar "tillbaka" till Råbo där Anna Olofsdotter kom ifrån.

Deras familj bestod av:

  • Anders Jonasson, 1796-12-22, Åbo, dör 1835
  • Anna Olofsdotter, 1789-04-18, Hustru
  • Anders, 1813-04-26, Son
  • Jean August, 1831-07-30, Son
  • Hans, 1815??, Son
  • Jonas Larsson, 1765-02-10, Far, Bräcklig

Vid Anders Jonasson dör 1835 finns i bouppteckningen ett imponerande antal kreatur. 1 häst, 1 sto, 2 oxar, 2 stutar, 4 kor, 1 kviga, 29 får, 6 lamm, 2 galtar och 1 sugga.

Här var det slut på släkten "Anna OIofdotter".

Erik Andersson med hustru Britta Andersdotter

På 1830-talet flyttar Erik Andersson med hustru Britta Andersdotter in från Floda mosse (Floda mosse kallades i folkmun för Vasses). Britta Andersdotter kom från Marbogården i Sävhult. En notis i husförhörslängden lyder: "Blev 1836 skrivna på Gaddås, skall aldrig mer få skrivas på Floda ägor."

Erik Andersson och Britta Andersdotter familj:

  • Eric Andersson, 1801-04-12, 1/4 brukare, Dör 1854
  • Brita Andersdotter, 1804-07-12, Hustru
  • August, 1832-11-11, Son
  • Anders, 1834-11-30, son
  • Johannes, 1839-11-02, son
  • Olaus, 1842-03-08, son
  • Anna Brita, 1837-03-12, Dotter
  • Christina, 1844-12-01, Dotter
  • Janne, 1848-04-07, Son

När Erik Andersson dör 1854 finns i bouppteckningen dessa kreatur: 1 fölunge, 1 häst, 2 oxar, 3 kor, 8 får, 3 lamm och 1 sugga.

Anders Eriksson

Nästa brukare blir sonen Anders som år 1854 tar över vid faderns död. Han var då endast var 20 år gammal. Anders gifter sig år 1865 med Anna Brita Jonasdotters från Rännedalen.

Anders Eriksson och Anna Brita Jonasdotters familj:

  • Anders Eriksson, 1834-11-30, Brukare 1/8
  • Anna Brita Jonasdotters, 1834-07-20, Hustru
  • Jonas Edvard, 1866-08-06, Son
  • Alfred, 1868-08-20, Son
  • Karl Albin, 1871-02-12, Son
  • Hulda Emilia, 1875-11-04, Dotter
  • Ida Matilda, 1873-01-22, Dotter
Gaddås år 1941
Gaddås år 1941
Gaddås - 1950-talet
Gaddås - 1950-talet

Ida och Alfred

Den 23 februari 1920 hölls auktion i Gaddås. Det blev syskonen Ida och Alfred som blev brukare av gården. Den brukades sedan på gammalt vis med oxar som dragare till 1955. Ida (Andersson) kom med tiden att kallas Gadd-Ida. Gården omfattade 3 har åkermark. Huset uppfört 1906, ladugård av äldre datum. Gården omfattade år 1941: 3 har åkermark. Huset var uppfört 1906, ladugården var av äldre datum. Då hölls gården med 3 kor, 1 ungdjur, 2 får och ett 25-tal höns . År 1944 fanns inga moderniteter alls. Ingen el, inget rinnande vatten, inga maskiner, allt gjordes som på den gamla tiden. År 1948 dör Alfred och Ida blev ensam kvar att sköta gården.

Gaddås - 1950-talet
Gaddås - 1950-talet

Cecilia Olsen berättar om Gaddås och Gadd-Ida

Huset på Gaddås hade sin fin-ingång på framsidan (1). Till vänster var ett finrum. Den vanliga vardagsingången var på baksidan i utbyggnaden. Det var lite mörkt i köket som vette mot skogen. Men i finrummet däremot var ljust och fint. I finrummet stod järnsängen (2) bäddad och fin. Ida själv sov i kökssoffan. Huset var städat och inte smutsigt, inte heller så luktade det något illa inomhus.

Då på den tiden så höll ladugården på att rasa samman. Åkrarna och ängarna fanns runt huset och sträckte sig ända ned till mossen. Tills någon gång på 1940-talet hade de både kor och grisar på Gaddås. När det behövdes slaktas kom Plikt-Axel och hämtade djuren för slakt. Han köpte kalvar och grisar på Gaddås, och andra ställen, och slaktade hemma på Plikten. Det gula huset närmast ån var Plikt-Axels hus. Till det hörde en ladugård som brann ned efter ett åsknedslag på 1980-talet. I det nuvarande gröna huset bodde sonen Erik, som var charkuterist i Nääs Konsum.

En gång när jag var där så bjöd Ida på kakor ur en burk. Kommer ihåg att de smakade illa så de hade nog legat i burken länge och smöret hade härsknat.

Runt 1950 fanns nog inte ens en radio, för Ida frågade alltid mamma om vad som hänt när mamma gick förbi. - I sin krafts dagar gick Ida till Tollered och handlade och pratade med folk och frågade om nyheter och måste väl hämtat sin post där. Sedan tog väl grannarna hem den till henne. Någon dagstidning hade hon inte. Posten hämtades i ett fack på Posten. På den tiden hade vi inte brevbärare.

Idas bror Alfred, som gick som dräng hemma, sades allt vara mycket skygg men så var det inte egentligen. Allt hade sitt ursprung i att de hade rätt fattigt och hade mycket dåliga kläder. Alfred fick tex som pojk gå i vuxenkläder. Så för att dölja detta fick Alfred gömma sig om det kom gäster på besök. Med tiden blev detta en vana att gömma sig när någon kom på besök och ryktet uppstod.

När huset revs togs virket tillvara på av Ebba och Berta, som var mor och dotter och bodde på Källeberg. Virket från Gaddås tillsammans med virket från Bråten användes till att bygga ett nytt hus i Sågarerhagen. 

  • Mot väster och som nu är kvar nu som en stentrappa
  • Järnsängen finns ännu kvar fastvuxen i ett träd 2022


Karin Antonsson berättar om Gaddås och Gadd-Ida

Minns Gadd-Ida som en snäll tant. Var där och hälsade på som barn med far och mor . Bjöd mej på mariekex ( som jag aldrig glömmer). Ida hade bara ett öga. Hade som barn kört en sax i ögat, när hon skulle sprätta upp ett skosnöre ,berättade hon, det fick sedan självläka. 

Vi fick sedan som sjätte klassare i Tollereds skolan följa med polisen till skogen för att leta efter något fynd angående rånet mot Ida 1958. Det var spännande.

Gadd-Ida i torpet - 1950-talet
Gadd-Ida i torpet - 1950-talet

Det sorliga slutet

Den 16 maj blev Gadd-Ida rånad varefter hon kom till ålderdomshemmet i Tollered, där hon strax efter, nämligen den 23 maj avled. Om detta kan man läsa här:  Gaddås-rånet 1958

Detta blev dödsstöten för det gamla torpet och efter 350 års brukande rivs det. 

Järnsängen ifrån finrummet år 2022
Järnsängen ifrån finrummet år 2022

Hitta hit

(2022)

Kör Sävhultsvägen söderut, från början vid motorvägen och Kvikullavägen. Förbi Stålebo tills asfalten slutar. Efter detta sväng höger in på Klippanvägen. Fortsätt förbi infarten till Getås och ett par hundra meter. Till höger ligger nu Gaddåsvägen med en bom över vägen. Gå c:a 200 meter och till vänster finns en av jägare snitslad stig. Följ snitslarna och håll till höger når de delar sig. Över en liten kulle och nedanför ligger torpruinen.

Källor och efterforskning

Efterforskning: Mats Ericson och Gunnar Johansson (Kjell Johansson)

Källor: Cecilia Olsen, Karin Antonsson, RAÄ, Kyrkböcker, mantalslängder, jordeböcker, mm, Skallsjöboken (Evald Widéll), "Nääs i äldre tider" av Hans Thorbjörnsson, Lars-Erik Karlsson, Bengt Olsson. Häradskarta, Geografisk länskarta, Kettil Claeson Felterus - 1654.

Bilder: Skallsjö Hembygdsförening (Holger Carlebrand), Arkiv Digital och Mats Ericson