Krösedal 

(ibland benämnt Krösehall)

Torp under Öijared
1844-1940 

Krösedal - 1920-talet troligen
Krösedal - 1920-talet troligen

Summering

Troligen runt 1843-44 bygger Anders Larsson och Helena Torstensdotter torpet Krösedal och flyttar dit 1844. Totalt får de 7 barn. På slutet av 1870-talet får vi två nya familjer på Krösedal, där den ene är sonen Carl August till Anders och Helena och hans hustru Anna Kristina Andersdotter. De får tre barn varav det äldsta är Stig Lagerbert Karlsson kallad "Kröse-Stig". Även andra familjer flyttar in och ut. Runt år 1920 läggs jordbruket ned men ändå runt 1930 så bygger man på en våning. År 1934 dör den gamle torparen Carl August Andersson 90 år gammal. År 1940 flyttar alla ut och torpet, då vill Öijared av någon anledning inte ha kvar torpet och det ska rivas.

Början

På början av 1840-talet kommer en Helena Torstensdotter till torpet Vik för att tjäna som piga. Hon är född 1816 i Hemsjö (Elferslid / Gudmundsgård) men flyttar 1834 till Slättens gård i Stora Lundby. Sedan flyttar hon till torpet Vik i Skallsjö och arbetar som piga där. År 1841 flyttar hon till Stora Svensered och där finns en Anders Larsson som är son till åbon Lars Andersson och hans hustru Maja Persdotter. Anders och Helena får år 1840 en dotter Britta Stina som dör bara två år gammal i kikhosta 1843. Anders och Helena gifte sig i Stora Svensered 1841-06-06 och snart kommer första sonen Carl August. Han kommer att leva stor del av sitt liv på Krösedal. Ungefär samtidigt bygger man ett nytt torp som man kallar Krösedal. År 1844 flyttar familjen in till det nya torpet.

De personer som bor där från starten till 1870-talet är familjen Anders Larsson

  • Anders Larsson, 1816-12-21, Torpare
  • Helena Torstensdotter, 1816-09-27, Hustru
  • (Britta Stina, 1840-11-09, Dotter, Dör i kikhosta 1843)
  • Carl August, 1843-12-27, Son
  • Alida, 1846-04-16, Dotter
  • Svante Edvard, 1849-02-12, Son
  • Allfrid, 1851-12-05, Son, Dör 1859 av koppor
  • Anders Peter, 1855-01-06, Son
  • Anders Theodor, 1857-10-30, Son
Krösedal med ladugården till höger
Krösedal med ladugården till höger

Tåget

År 1856-1862 byggs västra stambanan och sommaren 1857 bedrevs arbeten på hela sträckan mellan Jonsered och Töreboda. Den 16:e december samma år stod järnvägen färdig förbi Alingsås station till Vårgårda. Den (ny gamla) banvallen för den enkelspåriga järnvägen måste ha påverkat Krösedal på många sätt. Detta eftersom torpet bara ligger 200 meter från banvallen. Kanske fick man några åkrar eller ängar att ligga inom banvallen ? Kanske kunde man arbeta och få extrainkomster vid bygget ? Kanske fick man extra arbete genom att transportera skenor till rälsen? Vi kan bara spekulera. Men det låg så nära att man måste sett tågen komma och gå och definitivt hörde dem.

Varutransporterna verkställdes av bönder. En göteborgstidning annonserade sålunda: "Forbönder, som från Göteborg vilja fragta Rails eller jernskenor antingen till Alingsås eller Krösekullen, nära Öijared, kunna anmäla sig å järnvägens materialgård vid Drottningtorget i Göteborg för närmare uppgörelse och får nu upplysningsvis nämnas; att varje jernskena är omkring 9 alnar lång; att i fragt betalas; till Alingsås för tyngsta sorten pr st Rdr 2:24, för lättare sorter pr st 2:- ; till Krösekullen för tyngre sorter 2 :-, för lättare d:o 1:24".

Nya familjer

På slutet av 1870-talet får vi två nya familjer på Krösedal. Först flyttar Johan Petter Eriksson och Alida in med en son Carl-Alfred. Alida är dottern ovan och hon och Johan Petter Eriksson har bott ett tag i Nolhagen och Svensered. Johan Petter är från Brattås i Stora Lundby. Familjen ser ut på detta vis efter flytten. 

  • Johan Petter Eriksson, 1844-11-29, Inhyses
  • Alida Andersdotter, 1846-09-16
  • Carl Alfred, 1876-03-13
  • På Krösedal föds övriga barn: Ada, Gustav, Emil och Emelina (Mina) mellan åren 1878 och 1886.

Efter detta är det sonen Carl August som flyttar ihop med pigan Anna Kristina Andersdotter och de får en dotter med namnet Hulda. Anna Kristina Andersdotter kommer ifrån det närbelägna torpet Österåsen. Familjen kommer att se ut på detta sätt:

  • Carl August Andersson, 1843-12-27, Torpare
  • Anna Kristina Andersdotter, 1853-08-28, Hustru
  • Hulda, 1876-10-07, Dotter
  • Elfrida Sofia, 1884-10-26, Dotter
  • Johan Fredrik, 1886-01-20, Son
  • Anna Ebeda, 1889-06-13, Dotter
  • Emma Viktoria, 1891-11-13, Dotter
Carl August och Anna Kristina
Carl August och Anna Kristina

Ny torpare

År 1883 gifter sig Carl August och Anna Kristina och troligen är det då som de tar över som torpare. Carl August mor Helena Torstendotter dör 1886 så senare än så lär det inte ha varit. Carl Augusts andra syskon flyttar ut och gifter sig. Kvar blir bara far Anders. Möjligen är det på denna tid som undantagsstugan byggs. Den är inte så stor 4*4 meter men det räckte nog för den nu 70-årige mannen. År 1899 dör Anders Larsson efter att bott på Krösedal i 55 år.

På första årtiondet av 1900-talet flyttar barnen ut ett efter ett. Runt år 1910 är det bara yngsta dottern Emma Viktoria som bor kvar hemma med far och mor. År 1915 får hon en son vid namn Stig Lagerbert (född 1915-09-18). Ändå bodde vid sekelskiftet 1900 troligen 15 personer på stället fördelade på 2 familjer plus änkemannen Anders Larsson. Utöver dessa bodde familjen Johansson / Flobäck i "undantaget".

Johan Petter och Alida
Johan Petter och Alida

Även under 1910-talet så bor Johan Petter Eriksson och Alida på torpet. Johan Petter Ericsson dör 1918 på Krösedal och hustrun Alida Andersdotter dör 1919 hos dottern Elemina i Bäckalund i Stora Lundby.

Utöver tidigare nämnda släktingar i "generationsboendet" bodde det ytterligare en familj i Krösedal. Uppenbarligen bodde de i det ovan nämnda "Undantaget" på ca 17 kvm. Dessa var:

  • Arbetaren Carl Vilhem Johansson född 1867 den 6/4
  • Hustrun Maria Charlotta Flobäck född 1852 den 21/8
  • Änkemannen Gustaf Flobäck född 1827 (troligen far till Maria Charlotta)
  • Maria Charlotta hade en så kallat "oäkta" dotter, Anna Fredrika född 1874 som flyttade till Göteborg Domkyrka 1897.
  • Gustaf Mauritz föds 1891 den 6/6 som 2:a "oäkta" barnet. När sedan sonen dog 1900 den 28/6 erkände Carl Vilhelm inför prästen att han var far till sonen.
  • Ytterligare en dotter finns nämnd, Elin Charlotta Flobäck född 1898 den 21/5.
Krösedal interiör
Krösedal interiör
Jul på Krösedal
Jul på Krösedal

Tystare

År 1916 tystnade tågen utanför Krösedal, då invigdes nya dubbelspåret och järnvägen drogs via tunnlar nära Ubbared. Den 1 maj 1916 hade dubbelspåret färdigställts ända till Wik, 2 km vester om Norsesund, där det nästan bottenlösa träsket tagit 150.000 kubikmeter i fyllning. Den 11 december samma år slutligen var verket färdigt fram till Alingsås. Men man måste ha fått en ny fin väg utanför knuten där den gamla banvallen än idag går.

Carl August på gamla dar
Carl August på gamla dar

Slutet

Runt år 1920 läggs jordbruket ned men ändå runt 1930 så bygger man på en våning. År 1934 dör den gamle torparen Carl August Andersson av ålderdom i en ålder av 90 år. Kvar i huset finns nu.

  • Anna Kristina Andersdotter, 1853-08-28, Änka
  • Emma Viktoria Karlsson, 1891-11-13, f.d.spinnarbetare och Anna Kristinas dotter
  • Stig Lagerbert Karlsson (Kröse-Stig), 1915-09-18, Man och Emma Viktorias son
  • Anna-Lisa f. Axelsson, 1916-03-12, Hustru
  • Monika Kristina, 1940-02-13, Dotter till Stig och Anna-Lisa

År 1940 flyttar alla ut och torpet, då vill Öijared av någon anledning inte ha kvar torpet och det ska rivas. Anna Kristina flyttar 1940 till Orrås ålderdomshus, där dör hon 1941. Emma Viktoria flyttar 1940 till Furåsens ålderdomshem. Stig och Anna-Lisa flyttar till Österåsens folkskola, alldeles bredvid där Anna Kristina Andersdotter kom ifrån en gång. 

Krösedal - 1930-talet - Troligen Anna Kristina längs fram
Krösedal - 1930-talet - Troligen Anna Kristina längs fram

Resterna efter Krösedal

År 2008 finns följande rester av gården: Efter Boningshuset finns rester av murstocken, grunden och "trappstenen". Syftning efter grundresterna visar att huset var ca 8,4 m långt och 7,4 m brett.

Ca 4,5 m bakom huset finns en väl bevarad jordkällare. Ca 30 m syd om husets kortsida finns resterna av ladugården. Den var ca 8 x 12 m. Ca 2 m i samma riktning från husets kortsidan kan man ana resterna från ett uthus på ca 2 x 2m (kanske vedbod).

Utöver ovanstående beskrivna rester finns ytterligare rester som troligen har varit ett sk. "undantag"ca 20 m ost om bostadshuset. "Undantaget var på endast 3,9 x 4,4 m med rester från en murstock i ena hörnet. Mitt emot fanns rester från något som kunde varit ett litet uthus heller en svinstia. Emellan dessa ca 4 m bort finns ytterligare en jordkällare, denna i mycket gott skick.

Spelmannen »Krösen» från Krösedal.

»Bånken» och »Krösen» var spelemänner, och trolla kunde de bägge, säger Edvard Jonsson (*) i Ryggebol, som själv hade varit en framstående spelman i sina dar. En gång var de och spelade på ett bröllop, och då gick kvinten av för Bänken. Då gick han ut, och när han kom in, så sa han: »Ja har vart ute och sätt e bot på min själ så stor som ett paltekläe.» Se han hade varit ute och pratat med den laje, så det skulle gå illa med Krösens fiol också. Sen spelade de igen, men om en stund rök hele fiolen sönder för Krösen, men han gick ut och spelade lika bra på trommet på en kärra, som stod ute på gården. Bånken bodde under Skallsjö lid, och hans änka mindes Jonsson. Krösen bodde i Krösedal och kallades med ett annat namn för »Spelesturven». Han var död före Jonssons tid.

Ur: Folkliv och folkdikt I Vättle härad under 1800-talet av Helmer Olsson

*) Troligen Edvard Jonsson 1847-10-02. Vem "Krösen" var är oklart.

Hitta hit

Kör förbi Nääs mot Öjared. Kör under järnvägen efter c:a 200 meter finns möjlighet till att parkera på höger sida. Gå den långa raksträckan (den gamla banvallen) till den svänger svagt höger. Gå ytterligare 100 meter och gå höger upp i skogen efter 200 meter finns torpruinen.

Källor och efterforskning

Efterforskning: Lennart Johansson (Barnbarn till Carl Alfred Pettersson och Ellen Larsdotter) och Mats Ericson

Källor: RAÄ, Kyrkböcker, mantalslängder, jordeböcker, mm, Skallsjöboken (Evald Widéll), Folkliv och folkdikt I Vättle härad under 1800-talet, jarnvagsmuseet.se årsbok 2014.

Bilder: Från Rune Karlssons album förmedlade av Lennart Johansson