Brännås

Torp under Högsboholm och Floda
1690-1943

Sammanfattning

Runt 1690 röjs mark och torpet Brännås byggs. Torpet verkar ha varit god ekonomi, tex hade Anders Andersson år 1752 en förmögenhet motsvarande 75.000 kr. Men 50 år senare var det öde, vad hände ? Ligger öde i 30 år innan det åter började brukas. From 1859 tar släkten August Hansson över och de sista som bodde på Brännås var paret Axel Viktor och Elin Viktoria Claesson. År 1943 läggs torpet ned.

Brännås - 1941
Brännås - 1941

Början

Namnet Brännås finns på en ås vid där torpet Brännås låg. Om det är att man brännt och svedjat här går inte att få fram. Svenska akademins ordbok säger: "genom skogseld afbränd plats; svedjeland",

Det första gången vi kan läsa om Brännås, då stavat Bränåhs, är att en son vid namn Anders föds 1692. Fadern hette Ifvar, tyvärr är inte modern angiven. Fader Ifvar är också vittne till ett dop år 1693.

Notera att åren mellan 1683 och 1698 saknas det mantalslängderna för Skallsjö. Så en trolig gissning är att torpets tillblivelse är runt 1690, i varje fall någon gång mellan 1683 och 1692.

År 1696 föds ännu ett barn med Ifvar som far och två år senare, 1698 dör en hustru Börta Ambjörnsdotter 45 år gammal från Bränåhs, hon "Lades söder ifrån kyrkan". Troligtvis är hon Ifvars fru och mor till barnen. Om hennes död är orsaken vet man inte, men år 1699 är torpet obrukat enligt mantalslängden.

Anders och Anders och Anders på 1700-talet

Redan året efteråt, år 1700, är en Anders brukare av torpet. Kanske är detta Anders Börjesson som står i en mantalslängd från 1718. Anders får en son år 1729 som döps till Anders. År 1732 är det Anders Andersson som är brukare på torpet. Samtidigt är en hustru Karin i Brännåhs vittne till två dop åren 1731 och 1733. Man kan tänka att detta är Anders Andersson fru. Anders och (i så fall Karin) får ytterligare två barn som heter Lars och Hans.

År 1742 dör en Elin ifrån Bränåhs 72 år gammal, är hon änka efter en av de tidiga brukarna tro ?

Anders Andersson dör 1752 och en bouppteckning visar att det inte var så illa ställt på torpet. De hade 9 nötkreatur, varav 2 oxar och dessutom 4 grisar. Plus en behållning av 152 (riksdaler?). I så fall skalle det vara till ett värde av över 75.000 kronor (2022).

År 1756 vigs drängen Anders Andersson från Brännås med pigan Kerstin Pellesdotter från Skallsjö. Är han sonen som föddes 1729 kanske? Året efteråt, 1757, föds en dotter Anna, Andreas står som far men det verkar ofta som Anders och Andreas "förväxlas". Åren 1761 och 1763 föds två barn, namn som far och mor, Anders och Kerstin. Anders Andersson dör 1764, 43 år gammal, i "hetsig feber". Kerstin själv dör 1796 fortfarande boende på Brännås.

Änkan Kerstin gifter tre år senare, 1767, om sig med drängen Pehr Nillson från närbelägna Trullsås. Därmed kommer en som inte heter Anders, utan Pehr Nillsson, att bli torpare tillsammans med den före detta änkan Kerstin Pellesdotter. De blir kvar som torpare tom 1785. I slutet på 1780-talet tar Ingegerd Andersdotter över, kanske är hon dotter till någon Anders på Brännås. De bor kvar 1700-talet ut.

Torpet öde i 30 år

Från 1800 tom 1830 början ligger torpet öde. Så på 50 år går det från att vara ett "rikt" torp till att överges är underligt. Man kan undra vad som hände?

Kanske försvann mjöl-turen (se nästa stycke) ?

Ett och annat om husdjuren i övrigt

Då man skulle bära bort mjölk till ett främmande ställe, skulle man slå en nypa salt i eller stryka eld på en tändsticka och doppa i. Annars kunde den, som skulle ha mjölken, ta turen ifrån en. Det fanns för resten flera sätt att ta mjölkturen från andra människor. En gammal man i Brännås söder ut i Skallsjö, berättar, att de skulle ha ystekalas på ett grannställe, som låg på andra sidan gränsen till Bollebygd. Gumman stod och tog emot mjölken och slog i ett stort kärl, men då berättarens mor kom, tog gumman hennes mjölk och slog i en kärna och bar till ladugården. Och från den dagen hade de otur med sin mjölk i Brännås.

Om en ko hade ont i en fot, så skulle hon lackas ut på en backe, och där skulle man skära loss en grästuva under foten på henne. Den tuvan hängdes sedan upp i luften på en stake, och så gick det onda bort i foten.

Lacka = leda. Meddelaren bodde i Brännås, där 'lacka' är det vanliga ordet.

Sven Jonsson och Kathrina Larsdotter

Runt 1830 flyttar drängen Sven Jonsson och pigan Kathrina Larsdotter in på då obebodda Brännås. De kommer närmast från Barkhult där han var dräng och hon piga. Innan dess hade de flyttat runt en hel del. Sven var född i Ränndalen och Kathrina på Lilla Björnås. Sven var dräng på Lilla Björnås runt 1820 så det var säkert där de träffades. Efter Lilla Björnås flyttar de runt på olika torp, Bölet, Långås och senast Barkhult. Nu ville de antagligen ha ett eget ställe och det är inte långt mellan flera av torpen de kom ifrån.

Runt 1840 hed familjen vuxit till denna skara:

  • Sven Jonsson, 1799-03-10, Torpare, dräng
  • Kathrina Larsdotter, 1788-11-23, Piga
  • Anders Svensson, 1813-01-15, Dräng, Son till Kathrina
  • Maria Lisa Nilsdotter, 1815-05-01, Piga, Dotter till Kathrina
  • Anders Svensson, 1823-03-19, Son
  • Carl Svensson, 1830-08-13, Son
  • Christina Charlotta Malmberg, 1824-07-12, Fosterdotter
  • Niclas Larsson, 1841-01-07, Fosterson
  • August Larsson, 1839-01-11, Fosterson
  • August Larsson, 1837-08-29, Fosterson
  • Pehr Larsson, 1774-06-07, Änkling och Kathrinas bror, Dör 1839, Utfattig

Det är lite underligt att Sven och Kathrina inte gifter sig, han står som dräng eller torpare men Kathrina står aldrig som hustru, bara som piga. Någon gång runt 1850 blir både Sven Jonsson och Kathrina Larsdotter sjuka. Sonen Anders Svensson tar över som torpare några år men flyttar ut 1859.

Släkten August Hansson

År 1859 blir August Hansson ny torpare. Även han och hans familj kommer från det närbelägna torpet Barkhult såsom Sven och Kathrina gjorde 30 år tidigare. Sven Jonsson och Kathrina Larsdotter kommer att bo kvar som fattighjon ända tills de dör år 1870 respektive år 1872. August Hansson familj ser ut på detta sättet:

  • August Hansson, 1835-11-30, Torpare, Dör 1902
  • Britta Maria Jonasdotter, 1828-07-11, Hustru, Dör 1898
  • Carolina Albertina, 1858-09-19, Dotter
  • Johanna Mathilda, 1860-12-27, Dotter
  • Johan Peter Augustsson, 1863-04-20, Son
  • Albin, 1865-10-30, Son
  • Anna Josefina, 1869-01-02, Dotter
  • Emma Kristina, 1872-06-07, Dotter

År 1880 uppförs en ny mangårdsbyggnad och år 1885 uppförs en ny ekonomibyggnad (lada får vi anta).

När Britta Maria Jonasdotter dör år 1898 och en bouppteckning görs verkar det som man har det rätt bra. Man har ett Amerika-väggur och en spegel. Kreatur har man ett par mindre oxar, 3 kor, en tjur, 2 svin och 4 höns. Skulderna var bara obetydligt mindre än tillgångarna. Största skulden var faktiskt till sonen Johan Petter för ett års arbete, 150 kronor (ungefär 10.000 kronor 2022).

År 1900 tar sonen Johan Peter Augustsson över som torpare. Det sker några år innan faderns död år 1902.

Johan Peter Augustssons familj ser ut på detta sättet:

  • Johan Peter Augustsson, 1863-04-20, Torpare
  • Anna Christina Larsdotter, 1865-07-31, Hustru, dör 1925
  • Axel Viktor Claesson, 1901-06-28, Fosterson

Axel Viktor Claesson var född i Göteborg 1901 och kommer till Brännås år 1905 som fosterson. År 1925 dör Anna Christina Larsdotter. I hennes bouppteckning fanns det slåttermaskin, tröskverk, hästräfsa, harv, 2 st oxar, 4 st kor, 1 kalv, 5 får, 20 höns och 1 gris. Och för första gången pengar på ett bankkonto. Det fanns 2.815 kr (80.000 kr 2022) i Göteborgs bank och totalt tillgångar 4.300 kr (122.000 kr 2022).

Samma år 1925 tar Axel Viktor över torpet/gården efter fosterfadern. Två år senare, år 1927 friköps torpet från Floda av Axel Viktor med hjälp av fosterfadern Johan Peter. Torpet är nu inte längre ett dagsverkstorp utan en gård. År 1928, gifter sig Axel med Elin Viktoria Karlsson som kommer från Hemsjö och samma år flyttar hon till Brännås. Hushållet ser ut på detta sättet:

  • Axel Viktor Claesson, 1901-06-28, Ägare
  • Elin Viktoria Claesson, född Karlsson, 1904-07-16, Hustru, Från Hemsjö
  • Elly Axelsson, 1924-07-06, Barn
  • Majbritt Axelsson, 1928-05-23, Barn
  • Stig Axelsson, 1936-11-30, Barn
  • Johan Peter Augustsson, 1863-04-20, Fosterfar till Axel

År 1941 ser gården ut som så

Areal: Total 47 har, därav 3 åker, 44 skogs- och hag-mark.

Taxeringsvärde: 6.400 kr.

Jordart: Svartmylla på mjälbotten samt mossjord.

Skogsbestånd: BIand skog.

Djur: 1 häst, 3 kor, 1 ungdjur, 1 svin, 15 höns.

Gården läggs ned

Två år senare, 1943, läggs gården ned och verkar säljas. Axel Viktor, Elin Viktoria och i alla fall yngste sonen Stig flyttar till Hindås. År 1946 finns de i Hagedalslider i Hindås, en gård bara 5 km söderut fågelvägen.

En jorbruksräkning 1944 ser vi där en hopslagning av Brännås 2/25 mtl Floda 3:46 & 1/25 mtl Skallsjö Västergård 3:16 & Sturveås Östra 1:3. Ägare Christian Berner, brukare Adolf Andersson, från Lindåsen. Man kan fortfarande se att åkerarealen var detsamma, 1 hektar åker och 2 hektar slåtteräng.

Hitta hit

Brännås ligger i södra delen av Skallsjö socken. Ta Högsboholmsvägen söder ut. Tag av till höger efter Högsboholms gård på Björnåsvägen. Fortsätt c:a 2,5 km och stanna där Björnåsvägen slutar. Fortsätt till fots (eller cykel) förbi bommen c:a en km, där vid Långåsa lya, ta vägen som går till vänster. Fortsätt en knapp km tills vägen slutar. Gå rakt fram (söderut) c:a 500 meter till man möter en grusväg.. Ta vänster på grusvägen c:a 100 meter. Torpruinerna ligger bakom planterad lärk (2022).

Exakta GPS koordinater finns här på hemsidan här: Google Maps

Jordkällaren - 2022
Jordkällaren - 2022

Källor och efterforskning

Efterforskning: Mats Ericson

Källor: RAÄ, Kyrkböcker, mantalslängder, jordeböcker, mm, Skallsjöboken (Evald Widéll), "Folkliv och folkdikt I Vättle härad under 1800-talet av Helmer Olsson", Svenska gods och gårdar 29:Alvsborg-Norra (1941).

Bilder: Arkiv Digital, Mats Ericson och Häradskartan ur Lantmäteriets historiska kartarkiv

Brännås karta från 1890-talet
Brännås karta från 1890-talet