Ubbared

Tre gårdar , Västra Ubbared, Östra Ubbared och Lilla Ubbared. Även torpet Hagen ingår här. Ubbareds mader ingår inte, inte heller båtsmanstorpet.

Från tidig medeltid till dags dato

Under Öijareds ägo.

Summering

Ubbared finns troligen från tidig medeltid och mot 1500-talets slut finns här tre gårdar. Efter nordiska sjuårskriget var Tores gård i Ubbared helt öde och Anders gård i Ubbared var till 3/4 ödelagt. 

År 1692 döms Ingela Knutsdotter ifrån Östra Ubbared till halshuggning och bränning efter ett barnamord. Efter detta hände inga sådana saker mer. Livet verkar rulla på men man kan se ibland att gårdarna var i ett uselt skick ända hade man en häst eller flera.

Ubbared Västergården

Här stannar ingen "släkt" mer än 50 år. På slutet av 1800 flyttas gården en bit norr ut och det kommer en rättare, kanske också mer av ett storjordbruk.

Ubbared Östergården

Här fanns tre släkter där den ena var: Anders Embertsson - Pehr Andersson - Peter Persson (1813-1903) och den andra var Bengt Hansson - Jonas Bengtsson - Andreas Jonasson- Johan Olsson (1780-1916) och den sista var Gustav Herman Hansson – Gösta Hansson (1916 – 1993)

Gustav Herman Hansson (1886-04-17) och hustrun Ida Josefina Olsdotter (1875-03-25) flyttar in 1916. De får fyra barn där Gösta och Elsa kommer att bo kvar på Ubbared Östergård till 1900-talets slut.

Lilla Ubbared (Höökes)

Här fanns också två släkter där den ena var: Jonas Andersson - Anders Jonssons - Pehr Andersson - Hans Andersson (1744 -1832) och den andra var Olof Ericsson – Johan August Olofsson (Hööken) - Axel Ludvig Johansson (1832 – 1940-talet)

Början

Ubbared har tillkommit som medeltida nybyggen i skogsmark och kan också vara från vikingatid. Vi får väl tro att det är Ubbe röjde då Ubbe finns på både på vikingatida runstenar och i medeltida brev, eventuellt är det en smekform för Ulf.

Ubbared finns i skrift tidigast åren 1545 och 1546 då som Vbbaryd och Vbbarid i mantalslängder och tiondelängder. Senare i landskapshandlingarna för år 1550, där Lasse i Ubbarid omnämns som skattebonde till fyra hästar. Han har att betala i ränta 1 1/2 pund smör, fyra årliga hästars fodring och göra två dagsverken årligen. I handlingarna för år 1565 står Lasse i Ubarödtt som halv skattebonde med enahanda ränta, utökad med två lagmanshästar som är Lasses i Ubarödtt bidrag till uppehållande av lag och ordning. Samma år om nämnes bland frälses landbönder (*). Anders i Wberödtt, som har att utgöra fyra dagsverken och fodring av två årliga hästar och två lagmanhästar.

(*) arrendatorer

Ubbared på 1500-talet

Sedan 1565 upptas två av de nuvarande gårdarna, dessa är Västergården och Östergården. Under Erik XIV:s och än mer under Johan III:s regering var de styrandes behov av penningar i ständig tillväxt. Detta tog sig ut tryck i stegrade krav på skatter. I jordeboken för 1566 Tore och Anders som skattebonde respektive frälsebonde:

Efter nordiska sjuårskriget (*) var hemmanen i Skallsjö svårt härjade: Tore i Ubbared var helt öde, varför inga räntor utgick på grund av hans fattigdom; Anders i Ubbared var till 3/4 ödelagt, han hade sålunda endast fjärdedelen behåll med ränta därefter.

Vid Älvsborgs lösen 1571 (*) finns Anders i Ubbared som Nils på Rådas landbo och Tore i Ubbared som Jöran Erikssons Landbo.

(*) Nordiska sjuårskriget varade från 1563 till 1570 och utkämpades mellan Sverige på ena sidan och Danmark och Lübeck på andra sidan. Älvsborgs första lösen 1571 var en förmögenhetsskatt, som beviljades på herredagen i Stockholm år 1571 för att kunna återlösa Älvsborgs fästning från Danmark-Norge efter det nordiska sjuårskriget. Enligt freden i Stettin var lösensumman 150 000 riksdaler silvermynt.

Ubbared omfattade i slutet av 1500-talet 3 frälse- och 1 skatte hemman. Frälsehemmanen ha genom arv kommit till ätten Ulfsparre och därmed till Öijared, Skattehemmanet, Anders i Ubbared, ingick i Johan III:s donation till Jöran Eriksson [Ulfsparre].

I kronans jordeböcker upptas såväl frälsehemmanen Öster Ubbared, Väster Ubbared och Lilla Ubbared som skattehemmanet Ubbared, även benämnt Lilla Svensered [Svensered Nolgården]. Möjligen har ett par av hemmanen ingått i Nääs by.

1600-talet

På kartan nedan från 1653 (norr ej uppåt) ligger de tre Ubbaredsgårdarna, från vänster Östergården, Lilla Ubbared och Västergården. Då låg Västergården närmare Sävelången som syns till höger. Vägen mellan Nääs (till höger utanför bild) och Öijared syns längs ned i bilden.

På 1600-talet bor Lars, Anders Hansson, Jon, Per, Sigge, Carl, Bengt och andra på Ubbared. De som vi vet lite mer om är Sigge som var soldat och Ander Hansson som dör 1691 hela 95 år gammal! Han var alltså född runt år 1596. En Sven står som utfattig på 1680-talet. Om Carl se nedan. Vi har även "Tiggerskan" Britta Siggesdotter (kanske dotter till soldaten Sigge) från Ubbared som dör 40 år gammal och lades nordost ifrån kyrkgaveln. En Bengt Siggesson står åtalad för barnamord 1692 (se nedan), kanske son till soldaten Sigge?

Carl Larsson hur var han?

En av de som är uppräknade ovan är Carl Larsson. Det är lite konstigt för han är inblandad i många tvister. Han är så fattig så någon vill betala hans böter men han har en häst. Köper virke från Lerum. Beskyller andra för stöld. Han var vittne på dop. Vad var det för en människa Carl Larsson? Man kan bara undra?

Ur domböckerna

1662. Carl Larsson i Ubbared dömd till 80 dIr böter, Barbro Olsdotter till 40 dlr.

1664. Framträdde för rätten fru Catharina Bielkes tjänare på Öijared välaktad Knut Nilsson och begär, eftersom hennes Nåd har givit sin landbo Carl i Ubbared de böter, som ådömts honom för stöld, att häradets och häradshövdingens andel även måtte efterskänkas, vartill rätten svarade, att ehuru sådana böter ej borde efterskänkas, är av nämnden på grund av hans fattigdom hälften efterskänkta. De övriga, som är häradshövdingens andel, kan rätten ej tillstyrka efterskänkande, utan skall han betala dem utan invändning; bemälde Knut vore därför borgesman. Knut Nilsson sade sig skola betala för Carl i Ubbared till Sigrid Larsdotter Nääs.

1677. Carl i Ubbared anklagade Sven Andersson därstädes för att ha skadat hans häst till döds. Målet uppsköts. Följande år ålades Sven Andersson att fria sig med edgång, om han ej betalade hästen. På ett följande ting förklarade han sig villig att betala hästen med 2 rd.

1684. Pådömdes Carl i Ubbared betala till nämndemannen Ambjörn Deregården [Lerums socken] nästa Mikaeli dag de 5 rd han av honom virke anammat, helst som Ambjörn mot landshövdingens förbud icke vidare får uppköpa och sälja virket.

1685. Pådömdes Carl i Ubbared att till Mathiæ dag nästa höst betala Anders Gudmundsson Stillestorp 6 dlr 4 öre smt och Anders Joensson därstädes 6 dlr smt han tillstår sig vara dem skyldig; och det med därav flytande intresse [ränta]. Sker icke det, uttages executionsvis 1685. Carl Larsson i Ubbared (å frälse) hade beskyllt Erik Joensson i Nääs att ha stulit hans sons, soldaten Anders Carlssons, ränsel. Nämnden dömde Carl Larsson att plikta 3 mark för svärord.

Reduktionen

I reduktionsboken för Älvsborgs län 1687 omtalas de 3 frälsehemmanen som mycket ringa gårdar; i frälse jordeboken står de för halva hemman, men kronans jordebok för hela rå- och rörhemman under Öijared. Då de icke voro graverade [fria från inteckning] undgick de Karl XI:s reduktion.

Skattehemmanet Ubbared eller Lilla Svensered [Nolgården] blev liksom Stora Svensered och Vik 1683 reducerat till kronan såsom varande donation, men ägarinnan, fru Catharina Bielke, fick behålla det i sin livstid liksom och rätt att utbyta det mot jämngott vederlag. Detta utbyte var ännu 1699 inte klart.

Frälsehemmanen blev senare förmedlade: Öster Ubbared till 1/2, Väster Ubbared till 1/2 och Lilla Ubbared till 1/4 mtl. I jordeboken för 1680 stå frälsehemmanen inkällrade [intagna] under Öijared, vart och ett utgörande ett helt hemman, med tillhopa följande årliga ränta:

9 st skäppor malt
6 st konungshästar

skattehemmanet Anders i Ubbared, 1/2, inkällrat under Öijared, räntar

1st 1/2 pund smör
2 st skäppor malt
1 st dagsverken
2 st årliga hästar
2 st konungshästar

På grund av ofta inträffad total missväxt måste jämkningar i såväl räntor som tionde göras; de förödande krigen vållade också rubbningar skattesystemet

1692 barnamord

Extra ordinarie ting i Kvarnkärrs gård den 10 augusti 1692 angåendebarnamord i Ubbared Västra. Åtalade Bengt Siggesson, gift man ifrån Västra Ubbared, 35 år (kanske son till soldaten Sigge) och ogifta konan Ingela Knutsdotter 30 år ifrån Östra Ubbared. Närvarande kronolänsmannen Anders Svensson, häradsnämnden och "någon här kring boende allmoge". Handlingarna målet upptar 5 foliosidor. Hon dömdes till halshuggning och bränning. Bengt Siggesson döms oskyldig till barnamordet, men bötar 80 mark silvermynt. Ingela Knutsdotter sänds till fängelset på Nya Elfsborg. Domen hänsköts till Göta hovrätt, som fastställde domen. Domen gick sedan verkställighet.

Omnämnd Skallsjö kyrkobok 1689-1716 under rubriken Sällsamma händelser. Såvitt känt, var detta sista gången dylikt straff utmättes för sådant brott av Öijared-bor.

1700-talet

På en karta från år 1740 syns de tre Ubbareds gårdarna. Västergården, Lilla Ubbared och Östergården från vänster (väster) till höger (öster). Notera att Västergården fortfarande låg längre söderut och närmare Sävelången än idag och resterna kan ses än idag. Nu ligger den norr om bergknallen kallad "Knape berg" på kartan nedan.

Ubbared Västergården

Personer som bott på Ubbared Västergården på 1700-talet var "Bengt i Uddared" som bor här redan på 1600-talet och en liten bit in på 1700-talets början. Vi har Bryngel Börjesson som bor här lite senare men också på 1700-talets början.

På mitten av 1700-talet bor här Engelbrekt Björnsson med hustru Elin Bryngelsdotter och Olof Olofsson med hustru Annika Bryngelsdotter. När Olof Olofsson dör 1779 har han enligt bouppteckningen dessa boskap, mm: 2 oxar, 3 stutar, 3 kor, 2 kalvar, 1 häst, 10 får, 8 lamm, 2 grisar och 3 höns. Så de verkar ha varit rätt välbeställt med tom en häst.

Mot slutet av 1700-talet är det Per Andersson med hustrun Ingegerd Engelbreksdotter, Jon Persson med hustrun Kerstin Olofsdotter och Lars Olofsson med hustrun Rangela Andersdotter.

Ubbared Östergården

Personer som bott på Ubbared Östergården på 1700-talet var i början av århundradet Engelbrekt och en båtsman vid namn Elias. Även Olof Knutsson gift med först Anna Svensdotter och sedan med någon vi inte känner namnet på. Bengt Olofsson gift med Karin Persdotter bor på gården under mitten av 1700-talet, det gör även Anders Bengtsson.

När Anders Bengtsson dör 1779 som änkeman, var han 65 år, och dör i hetsig feber har han enligt bouppteckningen dessa boskap, mm: 2 oxar, 2 stutar, 6 kor, 3 hästar, 3 grisar och 3 höns. Så de verkar ha varit rätt välbeställt med tom tre hästar. Men byggnaderna är det inte mycket med. Detta står det i Bouppteckningen:

Alltså åtager jag mig undertecknad myndige son Bengt Andersson det samma emottaga till brukning utan att därå någon husesyn bliver förrättad, hälst och vilket fall huserötsbrister efter föregången laglig syn skulle utmätas, varken jag eller mina två syskon hade ringaste arvsrätt att förvänta. Emedan hus och gärdesgårdar samt allt vad detta hemman tillhörer är i mycket förfallet tillstånd.

Bengt Andersson är gifter sig 1780 med Anna Engelbrektsson från Västra Ubbared. Bengt Andersson verkar dö strax efter detta. Bengt Hansson tar över i stället. Han är gift med Annika Bengtsdotter men hon dör år 1788. Så då passade ju sig så bra med att änklingen och änkan gifter sig med varandra! De bor på gården i slutet av 1700-talet.

Bengt Olofsson varit drucken ?

Ur domböckerna

1754. Kronolänsman hade stämt bonden Bengt Olofsson i Ubbared, för att han varit drucken i Skallsjö kyrka palmsöndagen och därvid kastat upp, sedan han kom från ett gravöl. Bengt Olofsson nekade alldeles, sade sig vara besvärad av frossan höst och vår. Flera vittnen hördes: Anders Engelbrektsson i Svensered hade varit på gravöl i Iglakärr, tagit några supar, men ej märkt, att svaranden var drucken; Anders Bengtsson i Ubbared hade enahanda vittnesmål; Anders Andersson i Kullen hade ej varit på gravöl, märkte, att svaranden under predikan blev mycket blek, varefter han kastade upp, luktade brännvin, men svaranden satt lika stilla som andra i kyrkan. Länsman begärde anstånd till nästa ting för hörande av ytterligare vittnen. Anders Larsson i Vik var inkallad, men infann sig ej, varför han dömdes plikta 3 d Ir smt.

Då målet nästa gång kom före, vittnade Per Bengtsson i Kvarnkärr att han ej förmärkt, att Bengt Olofsson var drucken. Detsamma sade Anders Larsson i Vik och anhöll om befrielse från böterna, som ådömts honom. Rätten fann Bengt Olofsson ej överbevisad och frikände honom.

Lilla Ubbared (Höökes)

Personer som bott på Lilla Ubbared på 1700-talet var i början av århundradet Carl Larsson och en Jon. Men från runt 1705 till runt 1720 ligger stället obrukat. År 1722 flyttar en Enrollolerings-båtsman vid namn Anders Höök in med sin hustru Anna Andersdotter. Pga detta kallas stället för Höökes.

Redan 1744 kan Jonas Andersson och hans hustru Katarina Andersdotter brukat stället. Troligen lämnar de över gården till Jonas son Andreas Jonasson på 1780-talet. Hustru Katarina dör 1796.

Ubbaredsborna fattiga

Adelfält skriver: Ubbareds-borna ha med något undantag varit fattiga; hemmanen ha varit för högt uppskattade med hänsyn till den jämförelsevis karga jorden och därav följande knapp näring.

Sedan kan man se att vissa hade både pengar , hästar, mm så det var nog lite olika med detta.

Ubbared på 1890-talet - Notera att Västergården nu ligger norr om bergknallen kallad "Knape berg" på den plats den ligger idag. Torpet Hagen syns på kartan. Och ett torp ligger norr om Västergården.

1800-talet och 1900-talet

Under 1800-talet bor det mycket folk på gårdarna, normal 2-3 familjer på både Västra och Östra Ubbared och en på Lilla Ubbared. Nedan är bara ett försök till en summering. Rubrikerna är de som står som åbo, torpare, brukare, rättare, etc. Deras hustru står med men barnen står enbart med om de tar över efter fadern.

Ubbared Västergården (1800-talet och 1900-talet)

Pehr Andersson - Anders Persson (1786 c:a-1825 c:a)

Anders Persson (1784-10-31) tar över som åbo efter sin far Pehr Andersson (1784-10-31). Han är gift med Maya Jonasdotter ( 1789-02-05). Båda föräldrarna bor kvar på gården. De flyttar till Ryd i Stora Lundby någon gång 1822-25.

Jon Pehrsson - Peter Jonsson (1800 c:a-1850 c:a)

Jon Pehrsson (1768-03-29) och Ingeborg Olofsdotter (1772-10-04) hans hustru är åbo tills sonen
Peter Jonsson (1804-05-19) tar över någon gång under åren 1826-31 han gifter sig med Christina Andersdotter (1805-04-26). Jon Persson dör 1839 och verkar varit en välbeställd man. I bouppteckningen finns en häst, två oxar, en stut, två kor tre får och en galt. Dessutom behållning av 500 rdl.

De flyttar ut till Skallsjö Hed år 1853. Sonen Johan Fredrik (1842-02-19) flyttar till Skallsjö år1853 och blir senare Flodas handlare tillsammans med Clara Pettersson.

Jonas Håkansson (1825 c:a – 1851)

In från Svensered flyttar paret Jonas Håkansson (1793-12-15) Ingeborg Andersdotter (1791-02-24) och blir åbo. De bor kvar till 1851 då de flyttar till Grönasik i Stora Lundby socken.

Hans Jonasson (1851 – 1864)

Hans Jonasson (1825-12-10) kommer från Stora Håvared år 1851 hans hustru är Elsa Jonasdotter (1826-06-19). Hon kommer från Östra Ubbared år 1852 och är dotter till Jonas Bengtsson där. Någon gång på 1860-talet blir Hans Jonassson inte åbo utan rättare. Familjen flyttar ut till Svensered 1864.

Inga Åbo kvar längre

Någon gång runt 1870 verkar man gjort om systemet med åbo (där hemmanet gick i arv) till att man införde någon typ av storjordbruk med en rättare (arbetsförman som under ägaren leder och övervakar arbetet).

Flyttar Ubbared Västergården

Troligen runt denna tiden flyttar man gården från söder om Knapeberget till norr om detsamma och det är där den ligger idag.

Rättare (1870-talet – 1935)

Rättare på 1870-talet

Gustaf Landqvist (1836-07-10) rättare och hans hustru Ingela Jonasdotter (1835-11-09)

Olaus Karlsson (1842-09-04) rättare och hans hustru Karolina Olofsdotter (1839-12-25)

Johan Larsson (1844-03-26) rättare och hans hustru Johanna Larsdotter (1844-06-07)

Rättare från 1880-talet till 1905

Johan Larsson (1844-07-26) rättare och hans hustru Johanna Larsdotter (1844-06-09). Familjen flyttar till Ubbared Östergården år 1905 och blir torpare.

Adelfält skriver: Rättaren Larsson var av en sävlig natur, till all lycka var hans hustru raka motsatsen, varför det hela hölls flytande. Ett särskilt förtroendeuppdrag hade rättare Larsson: att köra till godsägarens i Alingsås boende syster med de svarta hästarna Oden och Tor för den målade parvagnen, en syn av betagande verkan. Rättarens son Axel hade sitt nöje i att reta baggen i fårhuset. Då denne buffat i kull Axel och stod över honom i hotfull attityd, bedyrade Axel: "Vi e la så sams, vi e la så sams!".

Rättare från 1906 - 1916

Johan Alfred Lundblad (1864-01-11) rättare och hans hustru Augusta Johansson Bravo (1870-02-13). Flyttar in 1906, ut 1916

Rättare från 1916 - 1923

Anton Gustaf Karlsson (1875-06-06) rättare och hans hustru Hilda Maria Berglund (1876-03-18) Flyttar in 1916, ut 1923.

Rättare från 1923 - 1932

Karl Oskar Johansson (1891-04-25) rättare och hans hustru Annie Kristina f. Trygg (1892-09-02). Familjen flyttar in 1923, ut 1932

Rättare från 1931 – 1935

Karl Aron Engberg (1893-05-13) rättare och hans hustru Elvira Louise f. Moberg (1900-05-03). Familjen flyttar in 1931, ut 1935

Detta var den siste rättaren

Sommarbete

Åren 1923 – 1928 var Johan Svensson (1875-02-27) och Anna Brita född Ahlberg (1878-10-01) arrendator på Västergården. Första året försökte de sig på att få hästar på sommarbete.

Husen på Västra Ubbared

Mangårdsbyggnaden uppfördes omkring 1920. Det finns uppgifter att den är flyttad från Krösekullens skola som läggs ned några år tidigare. Den stora ladugården uppfördes 1927.

Arrendatorn Anders Andersson

År 1941 bor arrendatorn Anders Andersson (1894) och hustrun Maria Lundblad (1894) på Västergården. De gifte sig 1932 samma år som dottern Eva föddes. Till Ubbared kom familjen år 1936. 1941 hade de 6 hästar, 18 kor, 2-3 svin och 18 höns. Familjen flyttar ut efter tio år 1946.

Vilka kom efter Anders och Maria ? Detta har inte gått att få fram. Men detta är klarlagt:

• 1970-taler fanns "Las Palmas" på Ubbared Västergården med islandshästar, detta var välkänt ställe i häst kretsar.
• C:a 1993- 2014 fanns "Västanvindens islandshästar" med – Elinbjört Hermansdottir kallad "Ebba" och Mar Tullinius.
• Åren 2014-2016 Anna Gullberg (Öijareds islandshästar)
• Från 2016 till nu (2024) bor Martin Stocks och Annelie Godén på gården

Ubbared Östergården - 1800-talet och 1900-talet

Anders Embertsson - Pehr Andersson - Peter Persson (1813-1903)

Åbo Anders Embertsson (1760-02-17) och hans hustru Elin Hansdotter (1766-03-13) lämnar över till deras son Pehr Andersson (1791-04-06) som blev åbo efter sin far.

Pehr Andersson hustru heter Elin Pehrdotter (1794-05-04). Fadern bor kvar och är nu krympling, så även bor modern kvar. Pehr dör 1856 och då är hans hustru sjuklig.

Sonen Peter Persson (1823-09-27) tar över någon gång 1855-62. Han gifter sig med Brita Stina Eriksdotter (1825-01-14). Dock blir de torpare nu och inte åbo. Paret bor kvar tills de dör. Britta Stina dör 1890 och Peter dör 1903. En son Johan Edvin (1868-06-06) flyttar till Amerika 1890.

Bengt Hansson - Jonas Bengtsson - Andreas Jonasson- Johan Olsson (1780-1916)

Bengt Hansson (1765-03-25) och hans hustru Anna Engelbrektdotter (1751-09-29) hade varit åbo sedan 1780-talet men lämnar över runt 1820. Bengt Hansson dör 61 år gammal år 1826 när hans häst skenande. Bouppteckningen ger inte mycket av värde: Två kopparsaker, en gryta, gångkläder och ett väggur.

Runt år 1820 tar sonen Jonas Bengtsson (1787-10-28) och hustrun Stina Ericsdotter (1790-03-10) över som åbo på Östergården. Jonas Bengtsson och Stina Ericsdotter bor kvar tills 1850. Stina själv dör 1849 och Jonas 1870.

Sonen Andreas Jonasson (1821-06-10) och Anna Andersdotter (1816-12-08) gifter sig 1843. De brukar en del av Östergården samtidigt med föräldrarna till Andreas och dessutom är Andreas sjuklig. Runt 1860 blir de torpare och inte åbo. Anna dör 1885 och Andreas dör 1898 förfarande boende på Ubbared.

Dottern till Andreas Jonasson, Britta Lisa Andreasdotter (1847-12-17) gifter sig med Johan Olsson (1842-05-11) som kommer från Stora Svensered. De bor även på gården. Britta Lisa är sjuklig (sinnessjuk) och dör 1905. År 1916 flyttar Johan Olsson ut till Stora Håvared där han dör 1933 91 år gammal. Adelfelt skriver: Johan i Öster-Ubbared var timmerman och deltog som sådan i ombyggnaden av ladugården på Öijared på 1890-talet; han var en hedersman!

Banarbetare

Hela 23 st människor, mycket järnvägsarbetare bor på gården åren 1915 - 1918 och det är väl en inte för otrolig gissning att de arbetet med utbyggnaden till dubbelspår.

Byggnaden

Torpet uppfört 1941 med jordkällare och ladugård från 1800-talet. Fähuset byggdes om 1927 och ett kombinerat hönshus byggdes 1942.

Gustav Herman Hansson – Gösta Hansson (1916 – 1993)

Gustav Herman Hansson (1886-04-17) och hustrun Ida Josefina Olsdotter (1875-03-25) flyttar in 1916. De får fyra barn. Familjen ser ut så här:

• Gustav Herman Hansson, 1886-04-17, Brukare
• Ida Josefina Olsdotter, 1875-03-25, Hustru
• Gösta Bror, 1909-09-06, Son
• Bertil Henry, 1911-05-27, Son
• Elsa Fredrika, 1913-02-24, Dotter
• Svea Maria, 1915-06-12, Dotter, Dör 1922

Föräldrarna Ida Josefina dör 1961 och Gustav Herman dör 1969, båda på Ubbared Östergården. Båda syskonen Gösta och Elsa bor kvar. Elsa hade barnförlamning i ungdoms åren. Hon satt i rullstol de sista åren hon kom ut på somrarna i trädgården. Hon dör på gården 1984. Gösta bodde kvar till 1993 då Lennart Johannesson som hade torpet på arrenderade mellan åren 1978 och 1993 flyttade till Hemsjö och då blev Gösta ensam och han flyttar in på Sävegården. Gösta dör på Sävegården 1999.

Lilla Ubbared (Höökes) - 1800-talet och 1900-talet

Jonas Andersson - Anders Jonssons - Pehr Andersson - Hans Andersson (1744 -1832)

Andreas Jonasson tar troligen över gården på 1780-talet efter sin far Jonas Andersson. Jonas Andersson dör 83 år gammal som änkeman 1807.

Anders Jonasson (1760-12-14) och hans hustru Ingjerd Haralsdotter (1751) har Lilla Ubbared tills slutet av 1820-talet.

Då tar bröderna Pehr Andersson (1800-04-06) och Hans Andersson (1802-12-14) över som nya åbor. Hans Andersson är gift med Kerstin Larsdotter (1804-01-29). Familjen flyttar till Stensjöås 1832.

Olof Ericsson – Johan August Olofsson (Hööken) - Axel Ludvig Johansson (1832 – 1940-talet)

Olof Ericsson (1808-05-10) och hustrun Anna Britta Andersdotter (1810-08-10) flyttar in år 1832. Olof flyttar in från Källeberg och Anna Britta från Stenstorp. Här borde kvar till de dör, Anna Britta dör 1875 och Olof Eriksson dör 1883. I Anna Brittas bouppteckning finns bolster som sängkläder, två oxar, tre kor, sju får med lamm och ett plus på nästan 500 kr. Notera också att hon hade en skuld på 50 kr till Clara Bengtsson (senare Pettersson) i affären i Floda.

På 1870-talet tar sonen Johan August Olofsson (1852-06-10) över. Han kommer att kallas för Hööken. Han gifter sig med Emma Kristina Andersdotter (1844-07-02). Johan August dör 1912 och Emma Kristina dör 1922. Adelfält skriver: August i Ubbared, Lilla, även Höken kallade var en hederman. Han var stor och lång, kanske den längste på godset på sin tid, men det vill synas, som om förståndet icke vuxit i jämnbredd med den kroppsliga utvecklingen.

När Johan August dör tar sonen Axel Ludvig Johansson (1878-08-09) över. Augusta Johansson (1877-04-12) heter Axel Ludvigs hustru. De brukar stället senast till 1946 då de bor på Sundet i Norsesund. Axel Ludvig har två systrar som med dagens språkbruk var mentalt handikappade och med dåtidens sätt att skriva var idioter och sinnessjuka. Båda bodde hemma. Den yngsta dör 1943 och kanske var det då man tog steget att lämna den lilla stugan.

När Axel Ludvig och Augusta flyttar ut så läggs också jordbruket ned. Ett jordbruk som drivits där sedan slutet av 1500-talet.

Efter detta brukades det som fritidsbostad till i alla fall 1999. T.o.m. vår ordförande Lars-Erik Karlsson hyrde denna stuga ett tag.

Byggnad var uppförd under 1800-talet. Byggnadens plan var framkammarstuga med farstukök, en av få bevarade men nu riven runt 2022.

Hagen - 1870 c:a – 1901

"Jon" Jonasson (1870 c:a – 1901)

Johannes "Jon" Jonasson (1823-01-01) var torpare och Anna Kristina Andersdotter (1829-08-14) hustru på torpet Hagen. "Jon" dör 1901 och Anna Kristina dör 1902

Troligen låg hagen där Ubbared Västergården låg tills runt 1870. Och troligen läggs stället ned när Jon och Anna Kristina dör.

Ur Öijaredsboken

Ett gammalt original på Ubbared var Jon (född 1823); han bodde en stuga, Hagen, tätt intill huvudgården. Han hade en ko, och foder till denna fick han slå och bärga på Ubbared mader, ett rätt vanskligt företag, då vattenhöjden i sjön genom dämning vid Floda stigit åtskilligt, såsom framgick bland annat av den tynande tillvaron hos buskarna på den vattendränkta marken. En höst med ovanligt högt vattenstånd var vägen översvämmad av fotsdjupt vatten, vilket gjorde att när frost inträffade, måste dagsverkare dagligen slå sönder isen för att skona hästarnas ben. Jon ansågs smått som en väderleksprofet. Hans väderleksförutsägelser voro av enklaste slag: "Om de mörnar Kusehåla, blir de regn", om det mulnar åt Kusebacka-hållet, blir det regn, en tämligen självklar förutsägelse, då regnet redan var i antågande!

Platser på Ubbared

• Gastrakulle , Skogsberg, gasarnekullen, trolltygsberg
• Gastramosse , Skogsmarksmosse
• Högeklint , Berg o skogsmark
• Knakeberga , Berg mellan gårdarna ( = Knapeberget ? )
• Svartemosse , Mosse
• Svinakulla , Hagmarksberg
• Tunneln , Berg o järnvägs tunnel
• Tåberget , Berg o hagmark mellan gårdarna
• Ubbared valla , Gärden, Ubbareds gärden, även på Svensered, Svensered hage vid gränsen till Ubbared. Namnet brukat i Svensered.
• Ubbareönäs , Hag och betesmarker vid sjön
• Västerubbared gärde, gärde vid sjön.

Källor och efterforskning

Efterforskning: Mats Ericson, Gunnar Johansson (Kjell Johansson)

Källor: RAÄ, Kyrkböcker, mantalslängder, jordeböcker, Vättle härads domböcker, mm, Lennart Johansson, Skallsjöboken (Evald Widéll), "Nääs i äldre tider" av Hans Thorbjörnsson, Lars-Erik Karlsson, Bengt Olsson , Öijareds säteri i Vättle härad och dess ägare i gångna tider av K-F Adelsköld, Ortnamnen i Älvsborgs län, Vätte härad, Arkeologisk och bebyggelsehistorisk utredning och KMKB.

Bilder: Mats Ericson och Häradskartan ur Lantmäteriets historiska kartarkiv, Lars Åhs, Steve Svantesson, Martin Stocks och Annelie Godén , Svenska gods och gårdar 29 Älvsborg Norra - 1941 hämtade från ArkivDigital länk: arkivdigital.se , Göteborg handels- och Sjöfartstidni