Klippanshult

Runt 1800 – dags dato

Klippanshult eller Hultet som det kallades på 1800-talet. Ett annat vanligt namn var Hulta.

Torp under Klippan och Nääs. Troligen byggt runt sekelskiftet 1800.

Summering

Kanske var det Erik Olofsson med familj som först brukade Klippanshult eller Hultet som det då kallades i början av 1800-talet. Ingen familj brukade torpet någon längre tid då men 1847 flyttar Anders Andersson och Christina Nilsdotter in och deras släkt finns på Klippanshult tills 1945 då jordbruket läggs ned. Sedan dess har Klippanshult varit sommarstuga eller permananet boende.

Mycket olika brukare 1800 - 1850

Vem brukade Klippanshult först? Detta är inte lätt att reda ut. Enligt de första husförhörslängderna från 1813-15 brukas Hultet (=Klippanshult) av Erik Olofsson med familj. Enligt mantalslängderna (som finns tidigare) finns samme Erik Olofsson boende på Klippan (som Klippanshult låg under) från 1804. Det finns även åren innan flera familjer som står skrivna på Klippan men det verkar omöjligt att få reda på mer om någon av dessa bott på Klippanshult.

Familjen såg ut så här runt 1820

• Erik Olofsson, 1751-06-16, Man
• Gundla Andersdotter, 1754-10-17 (ev. född 1755-02-11), Hustru
• Katrina, 1799-03-18, Dotter

Erik Olofsson verkar ha varit änkeman och från Pålstorp och Gundla kom från Iglakärr. De gifter sig år 1799 ett halvår efter det att dottern Katrina föddes. Livet var inte så lätt för den lilla familjen, de var flera år utfattiga och Gundla var bräcklig de sista 15 åren. Erik dör år 1826 och Gundla år 1828.

På början av 1820-talet kommer Anders Jonsson som dräng från Västra Viebo. Troligen är Erik Olofsson svag och dålig då eftersom han dör på några år senare. Anders Johnsson tar över som torpare och gamla änkan Gundla Andersdotter bor kvar till hon dör.

Familjen ser ut så här:

• Anders Jonsson, 1793-07-21, Torpare
• Catharina Carlsdotter, 1800-03-16, Hustru
• Petronilla Petersdotter, 1825-11-11, Dotter
• Anders, 1828-12-10, Son, tvilling
• Johannes, 1828-12-10, Son, tvilling
• Anna Brita, 1831-04-12, Dotter
• Anna Lisa, 1834-02-24, Dotter, tvilling
• Carl Fredrik, 1834-02-24, Son, tvilling
• Olaus, 1837-04-23, Son
• Anna Christina, 1841-01-14, Dotter

År 1830 blir torparen med samma namn Anders Jonasson i Gaddås åtalad och dömd för det han överfallit torparen Anders Jonsson i Klippanshult och tillfogat honom flera blodviten. Utdrag ur "Vättle Häradsrätts dombok 1830, vintertinget 18 februari 1830" finns under Appendix.

År 1843 flyttar Anders Janssons familj till Kvikulla och in kommer Johannes Bengtsson och hans familj. De har flyttat runt mycket i Skallsjö på 1830 och 1840-talet. De bodde i Tollered Skattegård, där Johannes var dräng, sedan bodde de som inhyses på Kvikulla, Kolugnstorp och innan på Hulan. De bor bara 4 år på Klippanshult för att sedan bygga torpet Hallabron. Mer om denna familj under Hallabron.

Stabilitet from 1850

Stabilitet när familjen Anders Andersson från Stålebo 1847 flyttar in. Men denna familj kommer att bo längre på Klippanshult.

Familjen ser ut så här:

• Anders Andersson, 1815-04-11, Torpare
• Christina Nilsdotter, 1818-04-30, Hustru, från Hol
• Johan Edvard, 1844-04-15, Son
• Albertina, 1850-08-14, Dotter
• Alfred, 1855-07-02, Son
• Olaus, 1855-07-02, Son
• Johan August, 1859-03-10, Son
• Adolf, 1862-03-01, Son
• Wilhelm, 1866-03-19, Son
• Arvid, 1877-10-15, Son född efter Anders Andersson död

När Anders Andersson dör 1867 tar först äldste sonen Johan Edvard över men flyttar 1876 till Lerum. Änkan Christina Nilsdotter tar över under ett par år. År 1880 gifter dottern Albertina sig med August Petersson som kommer från torpet Fågelbäck. Omkring samma år 1880 tar de över som torparpar. Alla andra barnen flyttar ut på 1880-talet men änkan Christina Nilsdotter bor kvar på torpet lite längre. År 1893 flyttar hon till Örgryte.

Familjen ser ut så här:

• (Johan) August Petersson, 1858-09-01, Torpare
• Albertina Andersdotter, 1850-08-14, Hustru
• Arvid, 1877-10-15, Son
• Hulda Emilia, 1881-09-24, Dotter
• Teodor Augustsson, 1884-04-28, Son
• Anna Matilda Johansson, 1887-09-27, Dotter
• Ellen Charlotta, 1890-01-10, Dotter
• Anders Peter Johansson, 1892-12-07, Son
• Johanna Maria, 1893-11-29, Dotter
• Artur Hugo Valentin, 1909-06-06, Son
• Ragnar Nils Tore, 1913-05-14, Son

År 1905 dör Johan August Petersson och sonen Teodor Augustsson övertar arrendet som fadern och modern haft på torpet sedan 1880. Teodor gifter sig med Elsa Rådh år 1925.

Familjen ser ut så här:

• Teodor Augustsson/Johansson , 1884-04-28, Torpare, dör 1983
• Elsa Karola Elisabet Rådh/Johansson , 1900-08-05 (eller 1900-03-05), Hustru, dör 1982
• Tora, 1925-12-27, Dotter
• Holger, 1928-09-27, Son
• Kurt, 1931-07-11, Son
• Göran, 1934-08-23, Son
• Martin, 1936-06-24, Son
• Gunnar, 1945-09-06, Son

Mangårdsbyggnaden byggd år 1899 och ladugården 1918. Areal: Totalt 6 har varav 3 har åker och 3 har hag- och skogsmark. Djur: 1 häst, 3 kor, 1 ungdjur, 2 svin och 15—20 höns.

Från 1935 och en tid framåt användes gården också som raststuga av Svenska turistföreningen.

Jordbruket läggs ned år 1948 och då flyttar Teodor och Elsa ut från gården och till Övergärdet.

Efter att jordbruket upphört

 Huset användes efter detta ett tag som sommarstuga.

Under en period under sent 1940 tal, tidigt 1950 tal bodde där en familj, Harry och Lilly Björneland med barnen Tomas och Ulla Karin. Sedan bodde Hans (Hasse) och Elsa Sunden där. Efter dem bodde två skogsarbetare där.

Runt 1989-90 köps torpet av Lenita Remneman och Mikael Snällman. Sorgligt nog brinner huset brinner från 1899 ned till grunden någon gång under åren 1993-94. Det byggs upp igen men säljs efter branden. Ladugården från 1918 står fortfarande kvar (2023). 

Nuförtiden (2023) bor ett par äldre makar, Pelle och Meja kallas de, på Klippanshult och de har tre stora vakthundar.

Appendix

Ur Vättle Häradsrätts dombok 1830. Vintertinget 18 februari 1830.

Till detta ting hade kronolänsman Hallberg å tjänstens vägnar låtit inkalla Bonden Anders Jonasson i Gaddås att ansvara för det han söndagen den 11 oktober sistlidna år skulle överfallit torparen Anders Jonsson i Klippershult i dennes hus och därvid tillfogat honom flere blodviten. Varande då målet nu påropades tillstädes ej mindre åklagare och svarande även angivaren bemälte Anders Jonsson.

Svaranden ville ingalunda tillstå någon brottslighet i åtalade avseende i vadan åklagaren anhöll om vittnesförhör med närvarande bonden Olof Niklasson i Klippan och nämndeman Anders Andersson i Boxrnossen vilka ogävade svuro sanningseden och på varning vid särskilt förhör berättade:

Olof Niklasson att när vittnet kl. 1/2 6 den 11 oktober sistlidna år ankommit till Klippershult, vittnet utifrån förstugan hört angivaren och sedan hans hustru inne i stugan säja till svaranden "varför skall du göra så" varjämte hustrun bad svaranden låta mannen vara i fred, dock såg vittnet icke något slagsmål och i stället för att gå in i stugan och göra sig underrättad om vad där företogs gick vittnet hem och lade sig i sitt ladugårdshus. Klockan vid pass 11 kom nästa vittne och väckte detta med begäran att följa, med till Klippershult det vittnet även gjorde och voro svaranden och hans broder Carl Jonasson i Vibo med i sällskapet. Vid framkomsten bultades på angivarens dörr men hans hustru ville icke öppna för svaranden som först gav sig tillkänna utan yttrade att han ej burit sig så väl åt då han sist var där. Dock blev efter tillsägelse av andra vittnet dörren öppnad och då de ankomne därefter ingått i stugan upptäckte andra vittnet blod på golvet ävensom angivaren visade en skål däri han efter sin uppgift av tvättat blod som även fanns däri och märkte vittnet att angivaren hade två mindre sår i ansiktet, men slagsmål eller ordväxling föreföll icke heller nu. Tilläggande vittnet på åklagarens fråga att då det första gången var i Klippershult fanns ingen mer än angivaren hans hustru och svaranden därinne i stugan men svarandens svåger befann sig jämte vittnet i förstugan.

Vittnet Anders Andersson att klockan 8 em. åtaIde dagen kom Karl i Vibo till vittnet som på hans begäran utan att han till densamme gav orsaken åtföljde honom först till Gaddås därifrån svaranden som redan lagt sig men vid Carls och vittnets ankomst genast åter klädde sig och även gjorde dem sällskap till Klippan och sedan jämväl första vittnet där tillkommit begåvo sig alla till Klippershult.

Förövrigt gjorde detta vittne lika berättelse som föregående med tillägg att angivaren på detta vittnes fråga vem som tillfogat honom såren i huvudet svarat "Anders i Gaddås har gjort det."

Åklagaren förmodade svaranden vara så besvärad av vad vittnena berättat att honom kunde åläggas med ed fria sig från tillmälet. Vartill svaranden förklarade sig beredd. Det oaktat framställde svaranden därefter påståendet om uppskov det han enständigt påyrkade ehuru han efter anmaning därom icke kunde uppgiva för vad ändamål han ansåg samma behöfligt varför åklagaren ansåg svarandens påstående icke förtjäna ringaste avseende,

Utslag

Då svaranden underlåtit att med något skäl beledsaga sin anhållan om uppskov kan densamma icke bifallas utan varder målet nu till prövning företaget. Och som svaranden utom det han erbjudits edgång även med bindande skäl och liknelser är till åtalet förvunnen prövar Rätten skäligt i förmåga av 17 cap och 34 par ålägga svaranden att till sanningens ut letande å första tingsdagen av nästa lagtima ting i Häradet med själv sin ed om han det gitter intyga att han icke söndagen den 11 oktober sistlidna år hemma angivarens Anders Jonssons hus tilldelat honom två blodviten eller sår i ansiktet. Dock åligger det svaranden att såvida han vill gå denna ed, å utsatta, edgångsdagen vid tre riksdalers vite förete sin själasörjares bevis att svaranden sist en månad före tinget och sedan när sådant kan anses nödigt hos honom sig infinna för att under förhör mottaga tjänliga föreställningar om eds vikt och faran av mened. Böra det samme bevis även innehålla huruvida eden utan själavåda kan svaranden anförtros.
Sedan sig visat i vad mån svaranden fullgör desse föreskrifter skall Häradsrätten meddela vidare utlåtande i målet.

Ur Vättie Häradsrätts dombok 10 maj 1830

Uti målet som i sistlidna Vintertings Dombok under nr: 13 finns antecknat emellan Kronolänsman Hallberg åklagare och Bonden Anders Jonasson i Gaddås tilltalad för det han skall överfallit torparen Anders Jonsson i Klippershult och tillfogat honom flere blodviten hade rätten ålagt svaranden att med själv sin ed intyga att han icke söndagen den 11 oktober sistlidna år hemma i angivaren Anders Jonssons hus tilldelat Anders Jonsson två blodviten eller sår i ansiktet, Det samt att å denna dag vid Häradsrätten gig infinna till sådan eds avläggande om han detta förmådde.

Då detta mål i åklagarens närvaro nu uppropades inställde sig svarandens hustru Anna Olsdotter som tillkännagav det hennes man av sjukdom vore förhindrad från inställelse samt inlämnade ett så lydande anförande och det följande bevisa

Att bonden Anders Jonasson i Gaddås varit sjuklig senaste tiden och varit under tiden sängliggande samt i ett ovanligt tillstånd. Men aldrig tillstått att han gjort någon skada vid åberopade brottsmål samt att vi kan intyga att vi ej kan ange honom vara i hälsotillstånd att sig vid tinget infinna,

Gaddås den 8 maj 1830

Till vittne

Erik Andersson i Källeberg.

Anders Johansson i Sågarhagen.

Efter uppläsandet yrkade åklagaren det måtte svaranden anses som han åt eden brustit.

Utslag den 23 maj 1830.

Svaranden som i det för honom ingivna anförandet tillkännagivit sig icke kunna gå den förelagte eden varder föty förklarad försvunnen att hemma i angivarens hus vid det åtalade tillfället hava tillfogat honom två blodviten vadan svaranden med det av 20 kap. 40—55 cap M B dömes att böta för hemgång tretton Rdb. För två blodviten enligt 32 cap. och för sabbatsbrott tre Rdb. Eller till hopa 18 Rdb. i treskifte samt att med 2 Rdb. 32 ch. banoo gälda angivarens vittneskostnader.

Saknar svaranden tillgångar till böterna skall han undergå Sexton dagars fängelse vid vatten å bröd.

Besvärshänvisning;

Böter,

Källor och efterforskning

Efterforskning: Mats Ericson, Gunnar Johansson (Kjell Johansson)

Källor: RAÄ, Kyrkböcker, mantalslängder, jordeböcker, Vättle härads domböcker, mm, Britt Andreasson, Elmer Börjesson, Cecilia Olsen, Tine Högmark

Bilder: Britt Andreasson och Svenska gods och gårdar 29 Älvsborg Norra - 1941 hämtade från ArkivDigital länk: arkivdigital.se