Långås

Torp under Högsboholm och Floda
1665 - 1903

Sammanfattning

Torpet Långås verkar var byggt år 1665 och Ingemar och Elin var de första brukarna. Under 20 år tid på andra halvan av 1700-talet ligger det öde och på början av 1800-talet flyttar folk in och ut för att ligga öde igen. Men 1837 flyttar Anders Olsson in med hustru Elin Bengtdotter och de tillsammans med sonen Olaus "Långåse-Olaus" kommer att bo på torpet nästan tills det läggs ned år 1903.

Början

Torpet Långås är uppkallat efter åsen det ligger på. På två kartor från 1654 och 1655 (Häradskarta, Geografisk länskarta, Kettil Claeson Felterus och Skallsjö socken Floda, Geometrisk ägoavmätning) finner vi inte torpet Långås. Däremot finns åsen inritad men utan torp. Inte förrän 1665 dyker namnet upp och då i Mantalslängderna.

Karl och Oskar var några av de sista som bodde på Långås

Första brukaren

Den förste brukaren och troligtvis den som bröt marken heter Jöns. Jöns är brukare tom 1670-talet. På 1680-talet tar Ingemar och Elin över och hushållet ser på detta viset.

Ingemar, brukare
Elin, hustru
Anders, dräng
Ingrid Ingemarsdotter, dotter/piga

År 1709 då gifter sig Ingrid Ingemarsdotter, då piga, med drängen Bengt Andersson. From nu tar Bengt över som brukare och då med Ingrid som hustru. De får en son Anders Bengtsson, 1713. Han dör 25 år gammal 1738. Samma år 1738 dör hustru Ingrid men Bengt gifter om sig med pigan Kierstin Joensdotter från Rännedalen året efter 1739. Kanske flyttar paret till Rännedalen för from nu står Pigan Elin Bengtsdotter som brukare i mantalslängderna. Är hon dotter till Bengt Andersson kanske?

Långås öde under en 20 års period

På 1760 talet växlar brukarna och kanske är det så att det går sämre och sämre att bruka torpet för på 1770 och 1780-talet ligger torpet öde eller är obesuttet.

År 1790 gifter sig drängen Eric Andersson Långås med pigan Mareth Larsdotter från Härryda. Detta paret verkar bli de som börjar bruka gården igen. De får två barn Britta och Kerstin. Britta dör bara 11 dagar gammal. År 1812 dör Eric Andersson 52 år gammal i lungsot. Marit Larsdotter är from nu änka och det verkar bara enligt husförhören, utöver henne, finnas sonen Andreas Ericsson och en gosse på torpet.

Eric Anderssons bouppteckning från 1813 anger Marit som änka, en dotter på 20 år, gift med torparen Pehr Larsson i Lilla Björnås. Dvs den 20 åriga dottern det är Kerstin Ericsdotter som är född 1792-06-24. Bouppteckningen anger också att det finns dessa kreatur på torpet: 1 ko, 1 stut, 1 kalv, 4 gamla får och 2 unga får.

Början på 1800-talet

Under resten av 1810-talet är det samma personer som bor på torpet. År 1820 gifter sig Andreas Ericsson med pigan Kjerstin Olsdotter också från Långås. Året efteråt föds sonen Elias.

Andreas Ericsson, 1795, Torpare
Kjerstin Olsdotter, 1788, Hustru
Elias, 1821-09-08, Son
Marit Larsdotter, 1754-06, Torpar-änka
Plus flera drängar, en piga och en inhyses

År 1822 flyttar familjen Andreas Ericsson och Kjerstin Olsdotter till Bollebygd. Änkan och Andreas mor blir kvar på Långås några år till hon flyttar till Tvärsjödal år 1828. På slutet av 1820-talet är Eric Petersson torpare och hans familj såg ut så här:

Eric Petersson, 1805-10-03, Torpare
Greta Andersdotter, 1801-01-16, Hustru
Hans, 1828-05-05, Son
Britta Maja, 1830-06-04, Dotter

År 1831 flyttar Eric Petersson med familj till Ödenäs och blir soldat med namnet Eric Öm.

Långås öde igen men väcks till liv

Och är fram till 1837 vara ett "genomgångs-torp" verkar det som. Torpare kommer och går men 1837 flyttar Anders Olsson in med hustru Elin Bengtdotter. De kommer från de närbelägna torpet Björnås. Men denna familjen kommer att stanna länge. Familjen ser ut på detta sättet:

Anders Olsson, 1804-05-01, Torpare, Dör 1874
Elsa Bengtsdotter., 1811-09-02, Hustru, Dör 1859
Johannes, 1836-11-18, Son
Olaus, 1839-01-01, Son
Benjamin, 1843-07-09, Son
August, 1846-12-28, Son
Christina, 1850-07-13, Dotter
Janne, 1854-11-15, Son
Mina, 1857-06-14, Dotter

År 1859 dör hustrun Elsa, då fanns enligt bouppteckningen dessa kreatur: 1 ko, 1 kviga, 1 stut. Anders gifter om sig med pigan Christina Andersdotter, född 1817-08-17, som kommer från Bollebygd. De får en son Edvard som föds 1861-02-15. När Anders Olsson dör 1874 flyttar Christina Andersdotter, kallad "Skrecka", med sin son Edvard, senare kallad "Fänriken", till en som det verkar undantagsstuga till Långås, kallad Fänrikens eller Paradiset. Mer om denna backstuga finns att läsa på vår hemsidan här: Fänrikens

Olaus Andersson "Långåse-Olaus"

Olaus Andersson föddes på Långås och detta är hans levnadshistoria.

1839 föddes han på Långås
1861 flyttade han till Barkhult som dräng
1864 flyttade han vidare till Fåglenäs som dräng.
1867-09-08 gifte han sig med Emma Lovisa Andersdotter och står under en kort tid som "Inhyses" på Fåglenäs. Hustrun är också antecknad under Fåglenäs.
1867 flyttar han och hustrun tillbaka till Långås och de får sonen Johan August där 1867-11-04
1870-11-15 flyttar så de tre till gården Hammargård i Hanhals (strax söder om Kungsbacka) där han blir torpare på "Torp nr. 10".
1871 föds sonen Gustaf Adolf
1873 föds sonen Karl Emil som långt senare flyttar till Landvetter och får 11 barn varav 10 överlever.
Någon gång innan 1876 flyttar sedan Olaus med familj tillbaka till Långås. Troligen sker detta då Anders Olsson dör 1874-09-09, men inga bevis finns för detta.
1876 föds Oskar Gottfrid som också kommer till Landvetter så småningom. Får inga egna barn men Landvetter-profilen Gunnar Renlöf växer upp som fosterbarn hos Oskar och Annie (från Branta).
1880 föds Ellida Mathilda, men dör redan 1883
1884 föds Amanda ("Manda") som gifter sig med Landvetter-byggmästaren Hjalmar Olsson och bor i Berghem ovanför järnvägsstationen.
1887 föds slutligen Axel Edvin
1897 Olaus dör.

Det kan påpekas att i kyrkböckerna står Olaus och Emma Lovisa som födda i Hanhals efter det att de återvänt till Långås. Detta är alltså fel. En summering av familjen nu när det tar över som torpare. Familjen ser ut på detta sätt:

Olaus Andersson " Långåse-Olaus", 1839-01-01, Torpare
Emma Lovisa Andersdotter, 1846-02-26, Hustru
Johan August, 1867-11-04, Son
Gustaf Adolf, 1871-01-01, Son, Tog namnet Rapp och flyttade till Rya i Härryda, arbetade som banvaktare
Karl Emil, 1873-09-04, Son
Oscar Gottfrid, 1876-11-27, Son
Ellida Mathilda, 1880-05-10, Dotter, Dör 1883
Amanda Sofia, 1884-05-24, Dotter
Axel Edvin, 1887-07-29, Son

Hanhals

Påfallande ofta kan man se att personer i Skallsjö är födda eller arbetat på någon av gårdarna i Hanhals i Halland. Så är fallet för tex Olaus, Emma och deras fyra äldsta barn.

Sambandet mellan Skallsjö och Hanhals verkar komma sig av att ägaren till Hammargård och säteriet i Floda nämligen brukspatron Carl von Proschwitz. Han står som ägare till Hammargård i husförhör 1868-1873, 1874-1878 samt till Floda säteri husförhör 1869-1878, 1879-1887.

. . . von Proschwitz hade både positiva och negativa drag

De flesta berättarna avfärdar von Proschwitz' brutala yttranden som förhastade ord utan avsikt bakom. Men vissa fakta kvarstår: patron slog Olaus på Långås med en påk över benen för att Olaus tagit litet ved i skogen.

Dagstånd, huvudlösa gubbar, spöksvin och andra farligheter

Det var en gubbe från Långås, som brukade köra till Göteborg om nätterna, men det var ofta han inte kunde komma förbi Skallsjö kyrka. Det stod svarta hästar bundna vid vägkanterna. Han måste lägga sig ned i kärran och inte titta eller också köra ut i åkrarna, annars kom han inte fram.

Slutet

År 1897 dör Olaus Andersson och snart kommer nu Långås att upphöra som ett torp. Samma år flyttar Karl Emil ut.

Sedan följer undantagsstugan med Christina Andersdotter, den gamla änkan kallad "Skrecka". Hon flyttar till Orrås fattigstuga år 1898. Samma år flyttar även sonen Edvard ut men då till Loppetorpet. Men redan år 1900 flyttar även han till Orrås fattigstuga.

Sedan det Emma Lovisa Andersdotter, änka efter torparen Olaus Andersson. Hon flyttar till Dalahage 1902 och sedan till Härryda 1908. Sonen Oscar Gottfrid, som nu är målare, flyttat till Landvetter samma år. Amanda Sofia, dotter, flyttar till Härryda också 1902. Sonen Axel Edvin flyttar till Barkhult 1902, sedan till Härryda 1906. Sonen Johan August, flyttar till Bollebygd också 1902.

Med detta är det gamla torpet öde för sista gången.

Karl (Emil) och Oskar (Gottfrid) byter namn från Olausson till Hasselgren då de kommer till Landvetter. Karl jobbade som tunnelvakt och senare som banvakt och bodde en lång period i den lilla banvaktsstugan mitt emot kyrkan som numera är riven. Senare byggde han eget närmare tunneln.

Hitta hit

Torpets ruiner ligger söder om slutet på Björnåsvägen. I vägens slut finns en vändplats med en bom. Gå från vändplatsen c:a 1 km söderut på skogsvägen. Där finns en T-korsning (Långåsa lya), ta vänster och gå tills vägen svänger höger och man ser en mosse till höger. Torp-ruinen ligger till vänster, gå uppför slänten till toppen.

GPS koordinater finns här på hemsidan.

Resterna av torpet 2021

Källor och efterforskning

Efterforskning: Mats Ericson, Bernt Fridlund

Källor: RAÄ, Kyrkböcker, mantalslängder, jordeböcker, mm, Skallsjöboken (Evald Widéll), Ur: Livet på Floda säteri kring sekelskiftet, Folkliv och Folkdikt i Vättle Härad under 1800-talet - Helmer Olsson, Ulla Österdahl - Hanhals Hembygdsgille

Bilder: Bernt Fridlund och Mats Ericson