Skallsjögården - Skallsjö Skattegård

Skallsjögården - 2021
Skallsjögården - 2021


Skallsjö Skattegården eller Skallsjö som man skrivet i de äldsta kyrkböckerna, är den enda av byns gårdar där byggnaderna fortfarande finns kvar. Västergården, Stommen, Ekeberg och Heden samt fleflalet torpställen har försvunnit under 1900-talets lopp.

På 1500-talet omtalas att Skallsjö by har fyra gårdar. Dessa är Skattegården, Västergården, Stommen och Ekeberg. Tidvis räknas också gården Heden hit. 

Det nuvarande huset på Skallsjögården bedöms vara från början av 1800-talet. Huset är en parstuga med ett rum på vardera sidan av förstugan och köket. Det västra rummet byggdes emellertid till i slutet av 1800-talet, varför huset förmodligen var en enkelstuga dessförinnan med det östra rummet som den gamla storstugan. Köket är förhållandevis stort, och murverket upptar en betydande del med bakugn, spis och spiskupa. Järnspisen och rummens två vackra stenkakelugnar är från 1800-talets senare del.

På storskifteskartan 1768 markeras Skattegården med två boningshus, ett ungefär vid det nuvarande huset och en mindre byggnad något längre åt sydost. Enligt äldre kyrkböcker och mantalslängder har det också funnits två släkter boende samtidigt på Skallsjögården. På det ena stället bor under 1700-talet en klockarsläkt i generation efter generation och även den andra släkten kan spåras i flera generationer bakåt. Efter storskiftet 1768 byggs torpställen på byns inägor, som tidigare varit gemensamma. Klockarsläkten skrivs nu på Skallsjö Hed eller Klockartorp och även den andra släkten flyttar från Skallsjögården någon generation senare.

Skallsjö by 1768, storskifteskartan
Skallsjö by 1768, storskifteskartan

Ovan syns Skallsjö by för år 1769. Denna karta är upprättad pga storskiftet. 
Gårdarna är A=Skallsjö Västergård, B=Skallsjö Skattegård, C=Stommen, D=Ekeberg och E=Heden.
Kyrkan ligger mitt i byn och är nu Skallsjö kyrkoruin. Vi ser även milstolpen som fortfarande finns kvar. 

Kring sekelskiftet 1800 övergår Skallsjögården från Nääs till Flodas ägor. Förmodligen sker det i samband med att Arvidsson på Floda köper tillbaka Högsboholm från Nääs. Gården brukas under Floda och husen bebos av torpare. Under Hovings tid på Floda flyttar en tredje torpare in på Skallsjögården, Karl Börjesson och hans hustru Anna Nilsdotter. Det blir denna släkt som sedan kommer att stanna på gården. Hoving upplåter gården med åborätt till torparna, och Karl Börjessons yngste son August behåller sin ¼ mantal, när Proschwitz överför resten till den nybildade gården Skallsjö ängar.

Skallsjö skattegård - början 1900 talet kanske. Bild: Skallsjö hembygdsförening
Skallsjö skattegård - början 1900 talet kanske. Bild: Skallsjö hembygdsförening


Skallsjö-August, August Karlsson,  är i 25-årsåldern när han övertar gården efter sin far och gifter sig med Maria Pettersdotter från Klockartorp år 1861. De får barnen Emma, Aron och Karl. Två av syskonen, Karl och Emma, bor ogifta kvar på gården tillsammans med drängen och trotjänaren August och driver jordbruket till omkring 1950.


De gamle på Skallsjögården 

De gamla på Skallsjögården: Från vänster Skallsjö-Emma, August och Skallsjö-Kalle
De gamla på Skallsjögården: Från vänster Skallsjö-Emma, August och Skallsjö-Kalle
Drängen August, var född på Stålebo
Drängen August, var född på Stålebo
Skallsjö-Kalle och August bärgar hö vid Skallsjö Lid, med sommargäster från Göteborg.
Skallsjö-Kalle och August bärgar hö vid Skallsjö Lid, med sommargäster från Göteborg.

De gamle på Skallsjögården var:

Syster: Skallsjö-Emma (Emma Josefina Karlssson), född 1862-01-27

Bror: Skallsjö-Kalle (Karl Albin, Karlsson), född 1866-12-15

Dräng: August Johansson, född 1873-05-12

Inköp av kommunen

Något senare inköps Skallsjögården av Skallsjö kommun, eftersom en grundvattentäkt skall anläggas. Därmed fredas denna del av Skallsjö by från grustäckt och önskemålen om en hembygdsgård i Skallsjö by kan uppfyllas. Skallsjö hembygds- och Fornminnesförening mottager 1962 byggnaderna med omgivande mark som gåva av kommunen med nyttjanderätt på 30 år.

Skallsjö Skattegård troligen på 1950 talet. Av ladugården till höger finns bara grunden kvar. Den äldsta ladugården ska ha legat rakt framför huset. Bild: Peter Kjellberg
Skallsjö Skattegård troligen på 1950 talet. Av ladugården till höger finns bara grunden kvar. Den äldsta ladugården ska ha legat rakt framför huset. Bild: Peter Kjellberg

Hembygdsgården skapas

Restaureringen utfördes mellan 1962-1967 och föreningens medlemmar lade ner mycket arbete på de omfattande reparationerna som krävdes både utvändigt och invändigt. I östra rummet framtogs det gamla, i bjälkarna infällda trätaket och en enkel mönstermålning på väggarna återskapades. Skiljeväggen mellan förstugan och köket togs ned för att ge utrymme åt de besökande vi visningar och sammankomster. Östra rummet möblerades som ett äldre allmogehem från trakten, medan rummet i väster har en modernare möblering från 1800-talets senare del. Den stora sekelskiftesladugården måste rivas eftersom den var i mycket dåligt skick. Däremot iordningställdes det lilla äldre uthuset med stall, ladugård, loge och vedbod. Gården invigdes som hembygdsgård år 1967.

Interiörsbild
Interiörsbild

Källor och efterforskning

Efterforskning: Skallsjö hembygdsförening

Källor: Lars-Erik Karlsson, RAÄ, Kyrkböcker, mantalslängder, jordeböcker, Vättle härads domböcker, mm

Bilder: Peter Kjellberg, Skallsjö hembygdsförening, Mats Ericson och Skiteskarta ur Lantmäteriets historiska kartarkiv