Skallsjö Skattegård

(Skallsjögården)

Gård - Medeltiden till dags dato

Historien före år 1700 se -> "Skallsjö by tom 1400-talet" och " Skallsjö by (1500 o 1600-talen)"

Skallsjö by (tom 1400-talet)  och  Skallsjö by (1500 o 1600-talen)

Summering

Detta är Skallsjö Skattegårds (Skallsjögårdens) historia från tidigt 1700-tal. Två släktlinjer återkommer särskilt tydligt på 1700-talet: klockarsläkten och släkten efter Assar Andersson.

Kring sekelskiftet 1800 övergår Skallsjögården från Nääs till Flodas ägor. Förmodligen sker det i samband med att Arvidsson på Floda köper tillbaka Högsboholm från Nääs. På 1830-talet flyttar en tredje torpare in på Skallsjögården, Karl Börjesson och hans hustru Anna Nilsdotter. Det blir denna släkt som sedan kommer att stanna på gården. Sonen Skallsjö-August, August Karlsson, är i 25-årsåldern när han övertar gården efter sin far och gifter sig med Maria Pettersdotter från Klockartorp år 1861. De får barnen Emma, Aron och Karl. Två av syskonen, Karl "Skallsjö-Kalle" och Emma "Skallsjö-Emma" , bor ogifta kvar på gården tillsammans med drängen och trotjänaren August och driver jordbruket till omkring 1950. Emma dör 1948, August dör 1951 och Kalle dör 1958.

Efter dessa blir det kommunalt övertagande och detta leder fram till att gården blir hembygdsgård 1967. 

Skallsjö Skattegård (Skallsjögården) - 2025. Foto Mats Ericson

Skallsjö Skattegård

På Skallsjö skattegård har det bott många personer och familjer på 1700-talet. I texten nedan är inte alla upptagna och det är svårt att se vilka som är släktingar till vilka.

Två tydliga släktlinjer dominerar:

• Klockarsläkten: Anders → Olof Andersson → Pär Andersson → Erik Nilsson → Lars Eriksson
• Assar Anderssons släkt: Assar → Hans & Petter Assarsson

Under stora delar av 1700 talet finns två hushåll samtidigt på Skattegården. Det är, i varje fall en bit in på 1700-talet, ekonomiskt välbeställda familjer där återkommande bouppteckningar talar om oxar, hästar, brännvinsbrännare och silverbägare.

Period ca 1700–1731

År 1700 när vi börjar beskrivningen specifikt för Skallsjö skattegård så bor Olof Andersson och Anders på hemmanet och Anders han är klockare. Olof står som skräddare på ett ställe, och han efterträder, troligen fadern, Anders-klockare. Samtidigt bor också en båtsman Hans på gården.

Klockaren Anders är kvar till åtminstone 1713, sedan försvinner han ur rullorna och Olof tar över. Olof Andersson själv dör 1731.

Anders (klockare)

• Klockare på Skallsjö Skattegård

• Aktiv åtminstone till 1713

• Troligen far till Olof Andersson

Olof Andersson

• Kanske gift med Karin Svensdotter

• Troligen son till Anders (klockare)

• Skräddare enligt notering

• Tar över som klockare efter Anders

• Dör 1731

Hans (båtsman)

• Samtidigt boende på gården runt år 1700

Domboken 1711

Ur domboken för år 1711: Greve G. Oxenstierna anhåller att de som åverkat skog i hans skog måtte plikta. BI . a, Finnekärrsåsen en ek skalat -- Joen i Skallsjö, Kåhlåsen tvenne dito klockaren i Skallsjö baneman till 5 eker.

År 1716 – mycket dåliga tider

I domböckerna nämns flera ställen i Skallsjö som ödeställen. Säkert pga vintern var sträng, vilket tex påverkade Karl XII:s fälttåg i Norge. Också hade det stora nordiska kriget pågått sedan 1700.

Ödeställen i Skallsjö socken; Stommen crono varav 1/16 öde, åboen Ifvar Månsson Skallsjö skattegård Å alldeles öde men betalt cronans utskylder.

1726

Petter Götenstierna äger Västergården och Skattegården uti Skallsjö by.

Uppå begäran varder härigenom vid 5 r. vite allvarligen förbjudit, det ingen må sig fördrista att antaga eller bruka någre ovanlige och nye vägar över frälsehemmanen Väster och Skattegårdarna i Skallsjö åker och ängsgärden, vilket vederbörande hava sig att efterrätta.

Kyrkoherde Strömner ej erhållit tertialtionde eller andra rättigheter av hemmanen, som legat i ödesmål men likafullt varit därför till avgift uppförd. Förledet år 1/4 av Skallsjö skattegård och på en annan 1/4 ibm.

Period 1732–1755

1732 vigs en Pär Andersson med änkan Karin Svensdotter. De får en dotter Ingegerd. Pär Andersson blir nu också klockare. Han är gift med Karin (som dör 1755). Är han bror till Olof kanske?

Pär Andersson och Karin Svensdotter

• Pär gifter sig 1732 med änkan Karin Svensdotter

• Blir klockare efter Olof Andersson

• Pär Andersson möjligen bror till Olof Andersson ?

• Karin är änka efter Olof Andersson

• Karin dör 1755

• Barn: Dotter Ingegerd

Period ca 1740–1767 (flera samtidiga hushåll)

År 1744 bor på Skattegården familjerna Erik Månsson, Assar/Asser Andersson och Gunnar Nilsson. Assar Andersson och hustrun Gunla/Gunilla får flera barn. Bl.a får det två barn år 1740. I januari föds gossen Petter, men dör bara 2 veckor gammal. I december också 1740 föds Hans. Gunla fick inte mycket tid till att återhämta sig inte. Senare föds också sonen Petter.

Familjen Assar / Asser Andersson och Gunla/Gunilla Hansdotter

• Assar gifter sig med Gunla/Gunilla Hansdotter

• Bor på gården från åtminstone 1744

• Assar dör 1785, 79 år gammal

• Gunla/Gunilla dör 1767

Barn:

• Petter Assarsson, född 1740, dör efter 2 veckor

• Hans Assarsson, född 1740, bor kvar på gården som vuxen

• Petter Assarsson, senare född (överlever)

Gunnar Nilsson dör 63 år gammal år 1749. I bouppteckningen finns 2 oxar, 3 kor, 1 kviga, 1 xxx, 7 får, 3 lamm och en mörkbrun häst. Alltså fanns där både oxar och en häst.

Familjen Gunnar Nilsson

Gunnar Nilsson

• Bor på gården 1744

• Dör 1749, 63 år gammal

• Bouppteckning visar betydande boskap

Period 1750–1763

År 1750 bor två familjer på skattegården. Det är Erik Nilsson som är gift med Ingeborg. Assar/Asser Andersson som är gift med Gunla/Gunilla som vi sett tidagre. Erik Nilsson verkar vara klockare men då tillsammans med Pär Andersson?

Familjen Erik Nilsson (1707–1758) klockarsläkten

Ingeborg Olofsdotter (1711-)

• Erik Nilsson gifter sig med Ingeborg Olofsdotter

• Är klockare (samtidigt eller efter Pär Andersson)

• Erik Nilsson dör 1758 och Ingeborg blir då änka

• De bor kvar på gården åtminstone till 1760

Barn:

• Nils (1735)
• Katarina (1737)
• Olof (1740)
• Lars (1745) – Blir klockare och skomakare, se Lars Eriksson nedan
• Britta (1750)
• Kerstin (1753)

Åt 1755 verkar Assar/Asser ha flyttar ut och in har Måns Mårtenssons familj flyttat. Hustrun heter Karin Gunnarsdotter och kommer ifrån Kiärnet. År 1756 är Pär Andersson fortfarande klockare.

Måns Månsson dör 1757 och efterlämnar hustrun Karin Gunnarsdotter och en dotter. De hade det nog rätt bra ställt. I bouppteckningen finns som kreatur: 2 oxar, 2 kvigor, 1 ko, 2 får, 1 bagge, 1 galt och en sugga. På sista raden blev det plus med 118 rdr (c:a 22.000 i 2026 års penningvärde)

Erik Nilsson (klockare) dör året efter 1758 och efterlämnar änkan Ingeborg Olofsdotter. Barnen Olof, Lars, Nils, Brita, Catharina och Kerstin. Bouppteckningen upptar en brännsvinspanna, uti kyrkan förvarad, 2 oxar, 1 stut, 3 kor, 1 kalv, 3 baggar, 4 får, 3 lamm, 1 sugga och en galt. Även tillgångar på 108 riksdaler.

År 1760 bor på Skattegården änkan Ingeborg Olofsdotter, Assar Andersson och Hans Assarsson. Hans Assarsson är son till Assar Andersson och Gunilla Hansdotter.

Perioden 1763–1774

1763 heter klockaren Lars Eriksson, han är son till Erik Nilsson, den före detta klockaren.

1764 tom 1774 är det Lars Eriksson och Hans Assarsson som bor på gården. Även Lars Erikssons bror Nils bor där.

1767 dör Assar Anderssons hustru Gunla/Gunilla Hansdotter och de hade två söner Hans som bor kvar på skattegården och Petter Assarsson. De verkar varit rätt välbeställda och hade bla en svart häst. Bouppteckningen upptar en brännsvinspanna, 2 oxar, 1 stut, 3 kor, 2 kvigor, 2 kalvar, 9 får, 1 häst, 1 sugga och 2 ung-grisar. Även tillgångar på 290 riksdaler.

Lars Eriksson (1745) Klockare o skomakare

• Son till Erik Nilsson

• Klockare från 1763

• Gift med Maria/Maja Andersdotter (1744)

Barn:

• Erik (1768) – Blir klockare och skomakare

• Elin (1773)

• Anders (1778) – Blir klockare och skomakare

• Catharina (1783)

• Catharina (1790)

• Anna (1781)

• Lars (1786)

Nils Eriksson

• Bror till Lars Eriksson

• Gift med Anna Svensdotter

• Bor i samma hushåll troligen

Hans Assarsson

• Son till Assar Andersson

• Gift med Britta Larsdotter

• Fader Assar Andersson

• Bor i det andra huset på gården troligen

Storskiftet – 1768

Skallsjö by - Skifteskartan 1768 – uttydning – Skallsjö hembygdsförening

År 1768 var det storskifte i Skallsjö by. Storskifte är sammandragning av varje fastighets ägor i så få och så stora skiften som möjligt för att öka effektiviteten. Då ingick dessa hemman i Skallsjö bys storskifte:

A. Wästergården
warit 1 hemman Frälse, förmedlat i alt till 1/4

B. Skattegården
warit 1 hemman Frälse, förmedlat till 1/2
Possessor häraf Directeuren Wälborne Herr Jacob von Utfall

C. Stommen
warit 1 hemman Skatte, förmedlat i alt till 1/4
Skattejordägaren häraf Iwar Magnusson

D. Ekeberg
warit 1 hemman frälse, förmedlat till 3/8

E. Heden
oförmedlat Skatte 1/8
Possessor häraf, Herr Christian Arfwidsson i Götheborg.

På storskifteskartan 1768 markeras Skattegården med två boningshus, ett ungefär vid det nuvarande huset och en mindre byggnad något längre åt sydost.

Skallsjö skattegård - Skifteskartan 1768 – Foto Lantmäteriets historiska kartarkiv

Ovan syns Skallsjö by för år 1769. Denna karta är upprättad pga storskiftet. 
Gårdarna är A=Skallsjö Västergård, B=Skallsjö Skattegård, C=Stommen, D=Ekeberg och E=Heden.
Kyrkan ligger mitt i byn och är nu Skallsjö kyrkoruin. Vi ser även milstolpen som fortfarande finns kvar. 

På 1770-talet är det sönerna Lars och Nils Eriksson som bor i ena huset på Skattegården. De är söner till f.d. klockaren Erik Nilsson. På denna tiden som skifteskartan visar finns det två hus på skattegården. Lars Eriksson är gift med Maria Andersdotter och Nils Eriksson är gift med Anna Svensdotter. Lars Eriksson är klockare.

I det andra huset bor Hans Assarsson som är gift med Britta Larsdotter. Fadern Assar Andersson dör 1785 hela 79 år gammal.

Period 1780 tal → tidigt 1800 tal

På 1780-taler har Anders/Andreas Torstensson och Britta Andersdotter flyttat in och de kommer att bo där en bit in på 1800-talet.

Anders / Andreas Torstensson

• Gift med Britta Andersdotter

• Flyttar in på 1780 talet

• Bor kvar en bit in på 1800 talet

Kring sekelskiftet 1800 övergår Skallsjögården från Nääs till Flodas ägor. Förmodligen sker det i samband med att Arvidsson på Floda köper tillbaka Högsboholm från Nääs. Gården brukas under Floda och husen bebos av torpare. I husförhörslängderna år 1822-25, står det att skattegården brukas under Floda.

Skallsjö skattegård – Skogsskifteskartan 1806 - Lantmäteriets historiska kartarkiv

På skifteskartan ovan kan man se att man kallar skattegården för Skallsjö by.

Nytt hus byggs runt 1820

Det nuvarande huset på Skallsjögården bedöms vara från början av 1800-talet, troligen 1820-talet. Huset är en parstuga med ett rum på vardera sidan av förstugan och köket. Det västra rummet byggdes emellertid till i slutet av 1800-talet, varför huset förmodligen var en enkelstuga dessförinnan med det östra rummet som den gamla storstugan. Köket är förhållandevis stort, och murverket upptar en betydande del med bakugn, spis och spiskupa. Järnspisen och rummens två vackra stenkakelugnar är från 1800-talets senare del.

1800-talets början

Vid sekelskiftet 1800 bor på Skallsjö Skattegård Anders Torstensson med familj och Johan Andersson med sin familj. Eventuellt bor också någon annan familj där. Någon gång i början av 1800-talets början tar Anders Torstensson son Anders Andreasson över och en Jonas Bengtsson med familj över efter Johan Andersson.

Familjerna ser ut så här 1813-15:

Familj nr 1

• Anders Andreasson, 1787-06-15, Dräng
• Anders Torstensson, 1754-06-03, Fader, dör 1816
• Britta Andersdotter, 1753-11-04, Moder, dör 1824
• Kerstin, 1784-05-14, Syster
• Annicka, 1790-01-24, Syster, Gifter sig med Anders Jonasson i Ekebergshed
• Katrina, 1794-06-24, Syster

När Anders Torstensson dör 1816 finns det i bouppteckningen två sängdynor med fjädrar, en silverbägare, en brun häst om 14 år, 2 kor, 2 ungstutar, en stutkalv, 8 får och en so.

Senare kommer Anders Andreasson att gifta sig med Anna Börgesdotter och de får i alla fall 3 barn.

• Anna Börgesdotter, 1796-12-20, Hustru
• Andreas, 1824-09-03, Son
• Peter, 1826-12-28, Son
• Britta Maja, 1829-04-18, Dotter

Familj nr 2

• Jonas Bengtsson, 1778-01-08, Man
• Anna Jansdotter, 1783-01-26, Hustru
• Sven, 1807-08-18, Son
• Maya, 1810-11-16, Dotter
• Elin Andersdotter, 1755-02-12, Svärmor, änka
• Elsa, 1794-04-25, Svägerska

När Jonas Bengtsson familj flyttar till Ljunghögen och då byter de plats med Sven Larssons familj som flyttar från Ljunghögen. Sven Larsson är gift med Ingeborg Pettersdotter som är dotter till Petter Jönsson och Anna Simonsdotter från Ljunghögen.

Familjen:

• Sven Larsson, 1788-04-24 eller 1785-04-20, Torpare, dör 1841
• Ingeborg Pettersdotter, 1784-10-20, Hustru
• Lars, 1812-04-06, Son,
• Inger Lena, 1809-06-24, Dotter,
• Kristina, 1815-07-01, Dotter,
• Katrina, 1818-12-13, Dotter,
• Johanna, 1822-05-05, Dotter
• Anna Stina, 1827-04-19, Dotter

Snart kommer även Ingeborg Pettersdotters lillasyster Britta Petersson att flytta till Skattegården. Hon gifter sig med Bengt Andrersson. Från Ljunghögen tar de även med sig Brittas moder och änka Anna Simonsdotter. Hon är änka efter Petter Jönsson som dött 1817 på Ljunghögen.

Sven Larsson dör 1841 och i bouppteckningen fin det 1 häst, 1 par Oxar, 2 kor, 1 kalv, 2 grisar

11 får, 1 bagge, 12 lamm och en behållning om 120:33.

Familjen:

• Bengt Andrersson, 1803-12-17, Torpare
• Britta Petersson, 1793-01-06, Hustru
• Anna Simonsdotter, 1761-03-01, Svärmor, änka

Carl Börjesson och Anna Nilsdotter

Under Hovings tid på Floda flyttar en tredje torpare in på Skallsjögården. Hoving upplåter nu gården med åborätt till torparna. Det är på 1830-talets början som familjen Anders Andreasson flyttar ut och familjen Carl Börjesson och Anna Nilsdotter flyttar in. Carl och Anna är födda i Lerum. Denna släkten kommer att bo på Skattegården ända till 1950-talet och då som då de sista som bor på gården. Yngste sonen heter August och kommer att kallas Skallsjö-August.

Familjen:

• Carl Börjesson, 1798-11-14, Torpare, Åbo,
• Anna Nilsdotter, 1802-06-19, Hustru,
• Benjamin, 1825-11-28, Son,
• Fredric, 1832-07-31, Son,
• Johanna, 1829-12-12, Dotter, Dör 1837
• August, 1836-06-01, Son, Kommer att kallas Skallsjö-August

Eftersom det är med stor sannolikhet två hus på Skallsjö Skattegård på nästan hela 1800-talet är det väl mest troligt att Carl Börjesson med familj bor i ena huset och systrarna Ingeborg och Britta Peterssons familjer bor i det andra.

Skallsjö skattegård - Skifteskartan 1768 (underlag). Foto Lantmäteriets historiska kartarkiv

Sven Larssons och Ingeborg Pettersdotters äldsta dotter Johanna gifter sig 1844 med Hans Olsson från Oryd. Så nu bor det fyra familjer på skattegården. Alla har ett 1/4 mantal.

Familjen:

• Hans Olsson, 1817-10-02, Åbo,
• Johanna Svensdotter, 1822-05-05, Hustru,
• Olaus, 1844-09-01, Son,
• Cathrina, 1847-08-14, Dotter,
• Anna Maria, 1850-08-07, Dotter, Dör 1851
• Hans Christian, 1852-06-20, Son,

På 1850-talet flyttar två familjer ut. Först är det ovanstående Hans Olssons familj som flyttar till Hultet ("Nya Brännet") som ligger uppför backen söderut från hembygdsgården.

Föräldrarna till Skallsjö-August kommer 1859 att Flytta till Stannum och Nohlgården där. Kvar blir yngste sonen August. August behåller sitt 1/4 mantal, nu när Proschwitz överför resten till den nybildade gården till Skallsjö ängar. Skallsjö-August är nu i 25-årsåldern när han övertar gården efter sin far och gifter sig med Maria från Klockartorp år 1861. De får barnen Emma, Aron och Karl. Karl och Emma bor ogifta kvar på gården tillsammans med drängen och trotjänaren August och driver jordbruket till omkring 1950.

Familjen:

• August Carlsson, 1836-06-01, Brukare, Skallsjö-August
• Maria Petersdotter, 1839-06-06, Hustru,
• Emma Josefina, 1862-01-27, Dotter, Senare Skallsjö-Emma
• Aron, 1864-03-09, Son,
• Karl Albin, 1866-12-15, Son, Senare Skallsjö-Kalle

De andra 3/4 mantal brukas av patron von Proschwitz och brukaren är Sven Andersson och han är rättare på Floda säteri. Deras två yngsta barnen dör inom två veckor, kanske var det någon epidemi som florerade?

1890-talets hus

På 1890-talet syns på den häradsekonomiska kartan bara en gård med två ladugårdar. Möjligen kan man tycka att den lilla är mindre än idag.

Häradskartan ur Lantmäteriets historiska kartarkiv

Drängen August Johansson

År 1893 flyttar en dräng in hos Skallsjö-August. Han heter August Johansson, född 1873-05-12, och han kommer att bli kvar livet ut och dör inte förrän 1951. Han kallades för Dacken.

År 1910 dör Skallsjö-August är han rätt välbeställd. I Bouppteckningen finns ett kreatursbestånd som vuxit och de har då 1 häst, 1 sto, 13 kor, 3 unga kvigor, 2 grisar

12 höns och en tupp. Fodringar och banktillgångarna var på 13.361 kronor och behållningen totalt var på 16.267 kronor, vilket motsvarar över en miljon i 2026 års värde!

Mängden kor berodde på att man levererade mjölk till bla Hedefors.  

Elfsborgs läns tidning 1918 - Svenska tidningar från KB

Sonen Aron var ledamot i Skallsjös taxeringsnämnd

På 1910-talet gifter sig sonen Aron med Augusta Olausdotter och de brukar också Skattegården med 1/4 mantal. Deras son Olof Gunnar Arnold dör bara tre år gammal år 1907. Aron sjäv dör 1918 och då flyttar hustrun till Ekebergshed.

Familjen:

• Aron Augustsson, 1864-03-09, Brukare, Dör 1918
• Augusta Olausdotter, 1875-06-13, Hustru, Flyttar ut 1918 till Ekebergshed
• Olof Gunnar Arnold, 1904-01-09, Son, Dör 1907

Försäljning av tomter av Hjort-Anderssen – 1927 – Lantmäteriets historiska kartor

Nu är det 1920-talet och det är bara tre kvar på gården:

Syskonen

• Emma Josefina, 1862-01-27, Syster, Skallsjö-Emma
• Karl Albin, 1866-12-15, Lägenhets-ägare, Skallsjö-Kalle

Drängen

• August Johansson, 1873-05-12, Dräng

År 1928 friköper man Skallsjö Skattegård från Floda och den blir åter en "skattegård".

Elfsborgs läns tidning 1921 - Svenska tidningar från KB

Skallsjö-Kalle utsedd till snöplogsfogde. Verkar vara den som i första hand ombesörjer vägens öppenhållande.

August på senare år. Foto Peter Kjellberg.

Karl och Emma bor ogifta kvar på gården tillsammans med drängen och trotjänaren August och driver jordbruket till omkring 1950.

Emma dör först år 1948, då 86 år gammal sedan är det drängen August som dör 1951, då 77 år gammal. August hade då varit dräng i runt 55 år på samma ställe. Det måste varit en bra "arbetsgivare"! Sist dör Kalle hela 92 år gammal. Det var ett segt släkte på dessa två syskon.

Skallsjö skattegård – Början av 1950-talet. Bild: Skallsjö hembygdsförening

På sista åren hade Kalle hjälp av bröderna Jack och Juno Kjellberg som flyttade in på granngården Stomstå. Därför fick både Jack och Juno en största del av arvet när Skallsjö-Kalle dog 1958.

De gamle på Skattegården: Emma, August och Kalle. Bild: Skallsjö hembygdsförening

1962 - hembygdsgård

Något senare inköps Skallsjögården av Skallsjö kommun, eftersom en grundvattentäkt skall anläggas. Därmed fredas denna del av Skallsjö by från grustäkt och önskemålen om en hembygdsgård i Skallsjö by kan uppfyllas. Skallsjö hembygds- och Fornminnesförening mottager 1962 byggnaderna med omgivande mark som gåva av kommunen med nyttjanderätt på 30 år.

Interiör från hembygdsgården 2022 – Foto Mats Ericson

Restaureringen utfördes mellan 1962-1967 och föreningens medlemmar lade ner mycket arbete på de omfattande reparationerna som krävdes både utvändigt och invändigt. I östra rummet framtogs det gamla, i bjälkarna infällda trätaket och en enkel mönstermålning på väggarna återskapades. Skiljeväggen mellan förstugan och köket togs ned för att ge utrymme åt de besökande vi visningar och sammankomster. Östra rummet möblerades som ett äldre allmogehem från trakten, medan rummet i väster har en modernare möblering från 1800-talets senare del. Den stora sekelskiftesladugården måste rivas eftersom den var i mycket dåligt skick. Däremot iordningställdes det lilla äldre uthuset med stall, ladugård, Ioge och vedbod. Gården invigdes som hembygdsgård år 1967.

Skallsjö Skattegård (Skallsjögården) - vykort. Foto Skallsjö hembygdsförening

Källor och efterforskning

Efterforskning: Mats Ericson, Lars-Erik Karlsson, Skallsjö hembygdsförening och Gunnar Johansson (Kjell Johansson)

Källor: RAÄ, Kyrkböcker, mantalslängder, jordeböcker, Vättle härads domböcker, mm, Skallsjö hembygdsförening

Bilder: Mats Ericson, Peter Kjellberg, Skallsjö hembygdsförening, Lantmäteriets historiska kartarkiv

AI information: Text: Vissa av texterna är genererade mha AI. De är granskade och redigerade. Verktyg som använts är Google NotebookLM.