Rännedalen

Torp under Nääs 

1600-1902

Rännedalen - en summering

Frälsehemman från runt 1600 under Nääs. Med undantag av några år så har Rännedalen brukats av två släkter där bådas anfader heter Jon. En "den äldre släkten" i 150 år och "den yngre släkten" i 100 år. 1902 läggs torpet ned och flyttas till Nääs.

Namnet

Förleden, är antingen det västgötska dialektala ordet ränne, ränn dvs 'rönn'. Eller ränn som bäck, jämför rännil. Så antingen Rönndalen eller Bäckdalen på modern svenska.

Början

Rännedalen tillkom omkring år 1600, detta enligt uppgifter i en frälserannsakning från 1608. Där kallas det ett frälsetorp men benämns senare under 1600-talet som en gård om 1/4 mantal. Rännedalen infördes i kronans jordebok 1653. Johan Gustafsson Örnevinge skriver 1654 att Rännedalen skattlades och lottlades redan vid arvsskiftet 1618. Troligen utvidgades Rännedalen sedan genom svedjefall och röjning. Rännedalen låg på Nääs enskilda skog.

1600-talet och "Jon-släkten den äldre"

Den förste brukare man kan se är i mantalslängderna och han heter Olof och han brukar Ränneladen från 1642, eller tidigare för det är då mantalslängderna börjar skrivas då, och fram till 1650. Efter honom tar en Jon över. Han verkar få en son som också döps till Jon. Här kallar vi fader Jon för "den äldste Jon".

Sonen Jon gifter sig med Britta Nilsdotter som kommer ifrån frälsetorpet Klippan som ligger någon knapp kilometer därifrån. Jon stannar kvar hela 1600-talet ut. Eftersom hans son också döpts till Jon och uppnådde en respektabel ålder på denna tiden skrev prästen honom som "Gamla Jon i Rennedahlen".

Ur domboken 1688:

Klagade befallningsman Wilhelm Trana på Nääs och länsmannen Anders Svensson på sina och en hel brudfärds vägnar, att när Börje i Ränndalen fick sin hustru från Hjällsnäs hava uti Hunsereds (*) gård nattetid när de reste förbi, någon ropat efter dem, och sagt att de skulle vara i fara, varigenom de kommo till att hindra sig och höllo (in?) en lång stund. Måns i Hunsered bekände att hans måg Hans i Vik ropade och därvid begabbade brudfärden, varför Hans pådömdes giva till Skallsjö kyrka en kanna vin eller 1 dlr. smt. tagandes bemälte frånvarande dräng till hjälp samma vin att betala. Hunseredsborna och Hans betala stämningspengarna.

(*) Stora Lundby – Hjällsnäs – Öjaredsviken

1700-talet och "Jon-släkten den äldre" fortsätter

"Gamla Jon" Jonsson brukar Rännedalen till runt 1720 då hans son Jon "den yngste kallar vi honom här" tar över.

Familjen:

• Jon Jonsson "Gamla Jon", 1662-1732, Gifta 1695, Dör 70 år gammal
• Britta Nilsdotter, dör runt 1732, Från Klippan
• Barn :
• Kerstin, 1686, Gift 1739 i Långås
• Jon, 1698, "Jon den yngste kallar vi honom här"
• Elin, 1700, Gift 1729 med per Andersson Ödegärdet
• Gunnur, 1702, Gift 1739 med Mattis Svensson Kolabotten
• Lars, 1706
• Britta, 1709
• Karin, 1712

År 1722 står Jon som utfattig. Om det är "Gamla Jon" eller sonen är ovisst. År 1732 dör "Gamle" Jon Jonsson 70 år gammal och ungefär samtidigt dör hustru Britta Nilsdotter. Om nu den yngre Jon dör eller flyttar ut vet vi inte men broder Lars Jonsson tar över på 1740-talet början på 1760-talet. Han är gift med Ingeborg Svensdotter som kommer från Åsen.

Familjen:

• Lars Jonsson, 1706-1779, Högsboholm, gift 1737
• Ingeborg Svensdotter, 1712, Från Åsen
• Barn:
• Britta, 1738
• Sven, 1742

Ur Vättle härads domböcker för år 1759 och striden om ett svin

Striden om ett svin. Lars Jonsson i Rändahl (under Nääs) hade stämt torparen Anders Andersson på Krösekullen (Öijared), för att han tagit ett svin vid Lergrav (Skallsjö socken). Svaranden (Anders Andersson) påstår, att det tillhör honom. Många vittnen hördes. Lars Jonsson, Östergården i Sävhult, sade sig igenkänna svinet, som han levererat, på dess färg och bomärken. Anna Jonsson vittnade likadant. Britta Persdotter i Östergården hade ingenting positivt att komma med. Elin Hansdotter på Kullen hade sett svinet med bruna märken, Anders Andersson i Lergrav: Anders Andersson i Krösekulllen hade efterfrågat en vit bagge. Vittnet hade sett honom avhämta svinet. Anders Siggesson i Slätten: Anders i Krösekullen hade anmodat vittnet att uppsöka inspektoren på Nääs och säga, att de fått rätt på suggan. Anders Börjesson i Åstebo: Anders i Krösekullen hade frågat efter en vit bagge på åttonde året, som varit borta i 3 veckor. Olof Svensson i Vallen: hade sett svinet hos Anders i Krösekullen och igenkänt det på fläckarna; det hade varit borta en månad. Olof Gunnarsson Österåsen berättade likadant med tillägg, att svinet ej velat lämna Krösekullen, sedan det återkom, fast det ej varit instängt. Anders Andersson i Lundby vittnade ungefär som föregående; svinet hade märken i ringen som efter skärning med kniv.

Käranden (Lars Jonsson) påstår, att svarandens (Anders Anderssons) vittnen varit motstridiga; tydligt, att svinet tillhörde honom. Yrkade ansvar på Anders Andersson i Krösekullen även för rättegångskostnaderna 34 dl r 16 1/3 öre smt. Svaranden påstod sig till fullo ha bevisat, att rättigheten till svinet tillkommer honom.

Utslag: Anders Andersson i Krösekullen tillerkändes äganderätten till svinet.

På 1760-talet tar sonen Sven Larsson över som brukare. Han gifter sig med Kerstin Börjesdotter år 1773. Kvar bor även Svens syster Britta och fadern Lars som på 1770-taler står som utgammal.

Familjen:

• Sven Larsson, Gift 1773
• Kerstin Börjesdotter
• Barn:
• Erik, 1773
• Bengt, 1775
• dödfödd, 1778

Familjen Sven Larsson flyttar till Sågarhagen och därmed är "Jon-släkten den äldre" eran över efter 150 år.

Nu efterträds de av olika brukare som Nils Andersson, drängen Anders Larsson och den avskedade och utfattige f.d. soldaten Elias Swenström.

Nya brukare "Jon-släkten den yngre"

På 1790-talet tar ännu en Jon över, även gången heter han Jonsson i efternamn. Han kommer, eventuellt, från Sävhult och där Marbogården. År 1788 gifter sig Jon och Britta Andersdotter. Britta dör dock år 1801, 41 år gammal, i feber.

Familjen:

• Jon Jonsson, 1760-06-08, Från Marbogården, gift 1788, dör 1842
• Britta Andersdotter, 1760-1801
• Barn:
• Kerstin , 1789-03-15
• Jonas , 1790-07-18
• Andreas , 1793-07-21
• Peter , 1796-05-08
• Sven, 1799-03-10

Runt år 1810 tar sonen Jonas över och 1818 gifter han sig med Brita Börjesdotter från Viebo.

Familjen:

• Jonas Johnsson, 1790-06-18, Åbo,
• Brita Börjesdotter, 1794-11-16, Hustru, dör 1841
• Barn:
• Johannes, 1819-12-09
• Andreas, 1822-07-19, dör 1843
• Anders, 1825-06-23
• Benjamin, 1828-03-20
• Petter, 1830-11-15, brukare av Fågelbäck
• Olaus, 1838-06-08, dör 1839
• Anna Britta, 1834-07-20
• Fader:
• Jon Jonasson, 1760-06-08, Fader, änkling, bräcklig, dör 1842 81 år gammal

Koleraepidemin 1853

År 1853 drabbades Rännedalen av en koleraepidemi.

Sedermera förekommo intill d. 23 Nov. dels här, dels i Skallsjö hed, Vik, Floda, Rändalen och åtskilliga torp under Näs, tillsammans 42 personer af hvilka 19 afledo. Deribland voro 20 män och 22 qvinnor; med hänsyn till åldern voro 8 barn, 18 medelåldrige och 9 ålderstigne; för de öfriga är åldern ej uppgifven.

Sonen Johannes övertar torpet år 1850 och gifter sig med Brita Maria Andersdotter

• Johannes Jonasson, 1819-12-09, Åbo,
• Brita Maria Andersdotter, 1823-05-27
• Johan August, 1862-06-02, Dör 1866
• Anna Sophia, 1854-10-09
• Britta Stina, 1857-03-20
• Anna Maria, 1860-03-19
• Charlotta, 1865-04-02
• Johan Theodor Hallgren, Fosterson, Flyttar in 1883 och ut till Lysekil 1884

Nästa brukare tycks ha varit döttrarna Britta-Stina och Charlotta. Även Anna Sofia bodde här med dottern Ellen Charlotta född 1885-11-03. Varför framgår av domboken nedan.

Ur domboken 1886 :

Anna Sofia Johansdotter i Ränndalen under Nääs hade stämt Carl Elis Olsson från Stora Svensered angående barnuppfostran: den 3 april 1885 fick hon en flicka i dopet kallad Ellen Charlotta. Svaranden förnekade faderskapet, men erkände vid ett senare tillfälle efter besvärande vittnesmål. Teodor Andersson i Oryd hade sett parterna i början av 1885 ligga i samma säng i pigkammaren på Öijared vid flera tillfällen under hennes tjänst därstädes. Janne Andreasson i Svensered och Fredrik Fredriksson på Öijared hade i huvudsak enahanda vittnesmål; den senare hade därjämte sett flera brev från svaranden till käranden med begäran om giftermål. Svaranden dömdes betala 60 kr. årligen samt ersätta kärandens rättegångskostnader med 30 kr.

Britta-Stina gifter sig med Karl Henrik Larsson i Pålstorp och flyttar dit 1888. Systern Charlotta flyttar till Lerum år 1890. Därmed var det slut på släkten "Jon-släkten den yngre"

Drängar och pigor

Det har såklart funnits drängar och pigor på Rännedalen. Tex bodde familjen Anders Andersson, hans hustru Augusta Gustafsdotter och deras son Johan Albin några år på 1870-talet på torpet. Anders Andersson var född i Björketorps socken i nuvarande Härryda och Augusta Gustafsdotter var född i Partille. Det intressanta är att vi har en bild på dem några år senare. Detta borde var runt 1878 och de är Lensjöås med lille Albin i famnen. Tragiskt nog blev Augusta innebränd i sitt hem i Backa 1912. Albin flyttar till Sågarhagen där han dör 1943.

Nya brukare efter "Jon-släkten den yngre" och slutet

Ny brukare är Alfred Hansson som kommer ifrån Hemsjö. Familjen flyttar till Rännedalen år 1889.

Familjen:

• Alfred Hansson, 1861-02-14, Åbo, Flyttar från Hemsjö 1889, till Hallabron 1897
• Maria Hansson, 1857-08-20, Hustru
• Oscar Emanuel, 1886-09-29, Son
• Alfred Severin, 1888-11-30, Son
• Olga Victoria, 1892-11-30, Dotter
• Otto Waldemar, 1895-01-23, Dotter
• Helena Kristina, 1897-01-28, Dotter

Efter 8 år flyttar de till Hallabron som är torpet bredvid. År 1898 flyttar familjen Johan Alfred Larsson in på Rännedalen. Han kommer från Fågelnäs (Hunneberg) och Matilda kommer från Klippan. Innan dess har de bott i Bollebygd. Men de stannar bara några år.

Familjen:

• Johan Alfred Larsson, 1869-10-23, Arrendator
• Emma Matilda Johansdotter, 1875-12-01, Hustru
• Anders Valdemar, 1895-09-25, Son
• Erik Hjalmar, 1898-06-19, Son
• Gustaf Harald, 1900-07-25, Son
• Karl Georg, 1902-09-18, Son
• Johannes Andersson, 1830-07-07, Änkling, kommer från Klippan, Flyttar till Bocksmossen 1902

Familjen flyttar till Bocksmossen 1902-11-28 och detta är slutet för Rännedalen. Ganska exakt 300 år fanns torpet. Huset togs ned år 1903 och flyttades till Nääs (en av de gula stugorna). Troligen är detta nu Ekenääs som är flyttat och byggt 1905 men kan även vara Lindenääs som är flyttat och uppfört 1907.

Jorden brukades sedan av Klippanshult .

Auktion hölls i Ränndalen den 6 november 1902. Auktionförättare var Janne Andersson från Botten.

Dessa inrop gjordes av August Andersson på Västra Viebo.

• 1 såg
• 1 naver
• 1 bandkniv
• 1 hammare
• 1 yxa
• 1 järnspett
• 1 slägga
• 1 spetsduk
• 1 ylleduk
• 2 karotter
• 2 stolar
• 1 skänk

Övrigt

Råbo skola kallades i början (1869) Nya skolan vid Ränndalen.

Hitta hit

Ta Högsboholmsvägen söderut och förbi Råbo skola (Högsboholmsvägen 130) . När det kommer en brant backe efter några hundra meter finns torpruinen till vänster. Det går ännu att 2023 se murarna men granarna växer sig högre och högre.

Källor och efterforskning

Efterforskning: Mats Ericson, Gunnar Johansson (Kjell Johansson) och Lars-Erik Karlsson

Källor: RAÄ, Kyrkböcker, mantalslängder, jordeböcker, Vättle härads domböcker, Lena Birgitta Axelsson, Carina Strömberg och Lars Hagström.

Bilder: Carina Strömberg, Mats Ericson och Häradskartan ur Lantmäteriets historiska kartarkiv,