Trädet (Trädeslund)

Torp under Högsboholms och Floda säterier

1750 c:a - dags dato

Summering

Torpet byggs på början av 1750-talet av den före detta ryttaren David Svensson hans fru Ingiärd Svensdotter. Dessa flyttar snart ut och under resten av 1700-talet är det många in- och utflyttningar. 1800-talet innebär mer stabilitet. År 1834 drabbades Sverige av koleran för första gången Sverige och på Trädet dör tre barn inom två veckor! 1876 gifter sig dottern Anna Sofia sig med "Trädet-Janne" som han kom att kallas. Tre av deras barn blir över 90 år gamla. Trädet-Fina var en av systrana och hon har berättat mycket hur det var när hon var barn. Nu för tiden bor Markus Hagström där med sin familj, han som har släktingar som levt på torpet för länge sedan. Cirkeln är sluten. 

Början med ryttaren David

Någon gång på början av 1750-talet byggdes ett torp med namnet Trädeslund inte långt från Högsboholms gård. Antingen var Trädet bara ett nytt torp som alla andra torp eller också så hänger det ihop med det då nystartade Floda Järnbruk som behövde både arbetskraft, träkol, virke mm. Kanske byggs det på det gärde till Högsboholm som finns på 1655 år karta nedan? Mycket är oklart och detta är en ren spekulation.

Första skriftliga beviset är från år 1753, då vigs David Svensson med pigan Ingiärd Svensdotter på Trädeslund. Året efter 1754, står David Bengtsson som brukare av "Trädeslund ett torp". Där står även att "Ryttare hustrun är från Bocksmossen" som är gården som ligger bredvid. Troligtvis har prästen blandat ihop några uppgifter så det den gamle ryttaren David Bengtsson och pigan Ingiärd Svensdotter som gifter sig och då är hon gravid. Kanske byggde dessa två Trädeslund? Ingiärd föder en dotter Helena år 1754. Paret verkar flytta 1756 till torpet Sågbron bredvid. Sorgligt dör Ingiärd Svensdotter där i barnsäng.

Många byten bland brukarna

Det nya paret som flyttar in är heter Mathias och Brita Andersdotter. Mathias verkar dö och runt 1760 lämnar Brita torpet. Då finns där en piga vid namn Ingri Andersdotter som bor kvar även 1765. Nästa som står som brukare är Mattis men han är över 90 år och utgammal, så han kan nog inte hjälpa till så mycket. Mattis dör 1774 hela 98 år och 9 månader vilket ju är mycket gammalt för att vara på den tiden.

Nästa att stå som brukare är drängen och änklingen Elias Andersson som gifter sig med pigan på torpet Gunnur Heljesdotter. Elias Andersson var född 1722 på Hasseldalen och hustru Gunnur Heljesdotter var född 1737 på Sävhult Kullen.

Nästa brukare är Lars Pärsson på Trädet som stannade i runt 7 år. Men även denna familj flyttar ut (till torpet Vråna) och efter detta stod torpet obesuttet några år.

Nästa att ta över 1786 är Jon Jonsson och eventuellt är det hans bror Per Jonsson efter några år. Per gifter sig 1780 med Ingeborg Andersdotter från det närbelägna Staffanstorp. De får tre barn Peter, Lars och Britta. År 1798 flyttar de till Skallsjö Stommen.

Nästa att ta över några år är Carl Larsson som gör det 1798, mer om detta nedan.

Så på de knappa 50 år Trädet/Trädeslund fanns hade det hela 7 stycken brukare och även var det obesuttet ett antal år. Det ger endast runt 6-7 år per brukare. Man kan undra vad orsaken var!

Efter år 1800 mer stabilitet

År 1798 flyttar Carl Larsson till Trädeslund och nu blir det mer stabilitet för Carl stannar på torpet tills han dör 1823. I mantalslängden står det "Fri med barnen" vad det nu kan betyda? Carl eller Karl Larsson var född 1758 och kom från Lergraven. Han gifte sig år 1781 med Britta Pärsdotter från Kvikulla och de får minst 8 barn. Tyvärr dör hustru Britta 1810 och efterlämnar då sex barn.

I bouppteckning efter Britta tas bla upp: Guld och silver: intet. Järnsaker: 1 järnspett, 3 handyxor, slaktyxa, 3 skäror 3 Iövknivar, 5 liar med orv. Kreatur: 1 oxe, 2 kor, 1 kviga, 1 stutkalv, 6 får. Inga skulder. Det verkar i alla fall vara rätt välskött torp utan några skulder.

Carl Larsson gifter om sig år 1813 med pigan Anna Greta Jönsdotter. De får två barn.

Familjen ser ut så här:

• Carl/Karl Larsson, 1758-09-29, Torpare, Dör 1823
• Britta Pärsdotter, 1751-00-00, Hustru nr 1, Dör 1810 i rödsot
• Andreas, 1781-00-00, Son, Flyttar till Stomshed
• Petter, 1783-00-00, Son, Blir skomakare på Stomshed
• Hans, 1785-00-00, Son, Dör 1810 i rödsot
• Britta, 1787-00-00, Dotter, Död innan 1811
• Anders, 1788-10-26, Son, Blir torpare Lenskogen
• Lars Karlsson, 1791-05-08, Son, Blir skräddare på Linneberg (Lindeberg)
• Britta, 1795-08-06, Dotter, Gifter sig med Per Nilsson på Trädeslund
• Jonas, 1797-09-25, Son, Blir dräng Jonas Carlsson i Västra Olsered Ödenäs
• Anna Greta Jönsdotter, 1776-06-00, Hustru nr 2, Verkar flytta ut 1824 till Göteborgs hospitalsförsamling
• Bengt, 1813-06-24, Son, Verkar flytta ut 1824 till Göteborgs hospitalsförsamling
• Johanna , 1819-07-25, Dotter, Verkar flytta ut 1824 till Göteborgs hospitalsförsamling

När Carl Larsson dör 1823 i feber har han brukat torpstället Trädeslund i 26 år. Bouppteckning innehåller bla. En målad kista B.C. S. 1813 given fadern till sonen Bengt. Kreatur: 4 oxar (kallade Rosen, Hjelmen, Ryggen och Krusen. 2 tjurar, 1 galt och 18 får. Inte heller nu finns det några direkta skulder.

Familjen Lars Olofsson

Nästa brukare är familjen Lars Olofsson som flyttar in kanske 1825. Hustrun heter Catharina Bryngelsdotter och hon kommer från Floda bruk. De får sex barn tre pojkar och tre flickor. Även så bor Lars Olofssons mor och syster i torpet på slutet av 1830-talet. Modern har varit fattig under många år men fick kanske några lite bättre år i slutet på livet. Hon dör 1860 då 62 år gammal i diarré skriver prästen.

Familjen ser ut så här:

• Lars Olsson, 1791-04-24, Torpare
• Catharina Bryngelsdotter, 1791-00-00, Hustru
• Olaus, 1821-01-19, Son, Dör i kolera 1834-08-27
• Peter, 1829-08-24, Son, Dör i kolera 1834-08-21
• Carl August, 1832-11-02, Son, Dör i kolera 1834-09-01
• Christina, 1818-08-10, Dotter
• Johanna, 1824-05-01, Dotter
• Anna Brita, 1827-02-27, Dotter, Gifter sig med Peter Johannesson
• Ingjerd Larsdotter, 1767-12-13, Moder, Änka, Flyttar från Kvikulla 1827, Dör 1830-04-26.
• Anna Olsdotter, 1812-03-02, Syster, Flyttar till Kolkulla

Koleraepedimi 1834 drabbar Trädet

År 1834 drabbades Sverige av koleran för första gången och under sommaren och hösten det året skördade sjukdomen mer än 12 600 människoliv i Sverige. Den var del av den andra kolerapandemin drabbade världen mellan åren 1826 till 1837, och som började i Indien.

Trädet drabbades mycket hårt och alla tre pojkarna (13, 4 och nästan 2 år) dör inom två veckor. Övriga i familjen överlevde i alla fall. Koleran 1834 började faktiskt i Skallsjö socken på Trädet. Koleran spred sig sedan till Brännet, Aspelund, Bockaberg och Grönebacke. Den fick dock aldrig detta år någon våldsam spridning i Skallsjö socken.

Trots detta klarar de sig fortsättningsvis med någon gosse och dräng. Lars Olofsson och Chatarina Bryngelsdotter flyttar omkr. 1850 till Lilla Björnås tillsammans med dottern Anna Britta och hennes man Peter Johannesson som kommer från Fågelnäs. Peter Johannesson flyttar dock snart vidare till Tvärsjödal där Anna Brittas syster Christina och hennes man Peter Andreasson varit brukare. Peter Andreasson var från Tvärsjönäs, men dog 1855.

Under två år, mellan 1850-52 bor en familj Benjamin Hansson och Johanna Larsdotter på Trädet. Från Benjamin Hansson härstammar familjen Bengtsson som hade Floda Cementgjuteri under många år. Även Lars Hagström och hans barn härstammar från Benjamin Hansson.

Nya torpare från Lilla Nääs

Som torpare på Trädet inflyttar omkring år 1852 Anders Andersson och Petronella Andersdotter från Lilla Nääs där Anders var gårdsrättare. Anders Andersson var född på Hägnadsbacke (Vråna) och Petronella Andersdotter var född på Kullen under Nääs. Flytten från Lilla Nääs verkar tagit hela två år.

Eventuellt flyttade man med sig ett torp från Lilla Nääs till Trädeslund. Hasseldals-Arne (*) brukade säga att det en gång fanns två Trädetstugor. (*) Hasseldals-Arne är Arne Reinhold Pettersson född 1915 och uppvuxen på Hasseldalen.

Familjen ser ut så här:

• Anders Andersson, 1812-08-13, Torpare, Död 1880 på torpet
• Petronella Andersdotter, 1816-05-19, Hustru, Död 1871 på torpet
• Johannes/Johan August, 1841-02-13, Son, Flyttar till Floda Bruk 1860 sedan stationskarl på järnvägen
• Johanna Maria, 1843-01-12, Dotter, Flyttar till Skinskallen i Floda. Gifter sig med Spismurare Johan Alfred (Skinnskalle Adel) Andersson. Dör 1922
• Anna Sofia, 1844-10-18, Dotter, Stannar kvar, gift med Johan (Trädet-Janne) August Andersson, dör 1922
• Johan Fredrik, 1846-10-20, Son, Dör i Göteborg 1929
• Emma Christina, 1848-11-17, Dotter, Flyttar till Lerum gifter sig som Brun.
• Alfred, 1850-11-20, Son, Dör i Göteborg 1927
• Maria, 1853-12-19, Dotter, Dör i Stockholm 1876
• Johan Edvard, 1856-07-06, Son, Dör i Göteborg 1931
• Anders Peter, 1859-04-17, Son, Dör i Göteborg 1893

Bouppteckning 1880 efter Anders Andersson

• 1 Guldring
• Kreatur: 1 oxe, 2 kor, 1 kalv och fyra får med lamm
• Tillgångar 243 kronor, skulder 736 kronor ger underskott 481 kr

Man kan se att Sverige börjar förändras, alla stannar inte kvar som torpare, torparhustru, dräng eller piga. Många flyttar till Göteborg, tar arbete på Floda bruk eller järnvägen.

Trädes-Janne och Anna Sofia

I augusti år 1876 gifter sig dottern på Trädet Anna Sofia Andersdotter med sonen på Hasseldalen Johan August Andersson. Snart kommer första barnet Hulda Fredrika född i november samma år. De får sex barn och tre av systrana kommer att leva in på 1980-talet. Mer om detta nedan.

Familjen ser ut så här:

• Johan August Andersson, 1844-02-04, Torpare, Kallades Trädes-Janne, Dör 1936-01-28
• Anna Sofia Andersdotter, 1844-06-18, Hustru, Dör 1922
• Hulda Fredrika, 1876-11-25, Dotter, Dör 1965 på Sävegården
• Albin Julius, 1878-10-26, Son, Dör 1948 i Partille
• Hilma, 1881-01-28, Dotter, Gift Hägg. Dör 1982 i Göteborg
• Anders Peter, 1882-06-08, Son
• Anna Josefina, 1884-02-15, Dotter, Bor kvar på torpet stor del av livet. Dör 1982 , Kallades Trädes-Fina
• Johanna Victoria, 1890-12-17, Dotter, Dör 1984 i Partille

Historier om Trädes-Janne :

Trädes-Janne hade en stut i en liten hage vid vägen. Han hade just ordnat inhägnaden när patron von Proschwitz kom vägen fram i sin "skam-åka (= liten släde).
-- Patron: Vad gör du man?
-- Janne: jag skulle gäla (= inhägna) litet här.
-- Patron; å så tar du sånt virke. (Trädes-Janne hade tagit smågranar och kluvit stammarna). Du ska ta grenar å så ska du ta ener! Det du har tagit är inte betalt med pengar . . . nej du skall in på fästning! Sen for patron vidare i vredesmod.

Vargen slår till

Anna Josefina "Trädes-Fina) blev en gång intervjuad av sockenkrönikören, pastor Evald Widell som skrev här i "Skallsjöboken": "Pappa var född 1844 och redan då han var i sjuårsåldern vallade han kor och får runtom torpet Hasseldalen där han var född. Ofta kom flera vargar i flock rusande mot boskapen men den lille vallpojken hojtade och ropade allt han förmådde och slog med stav i stenar och stubbar så att vargarna flydde. Men hände det en gång, han var då nio år och det var en helgdag, att en äldre person i trakten kom gående förbi och erbjöd sig att överta vakten. Men resultatet blev att den dagen kom vargarna och rev ihjäl torparens båda kor". Att detta var ett svårt avbräck i försörjningen kan var och en förstå.

Också såg Trädes-Janne en varg nedanför sågen på Långermossen så sent som 1899. Ja nu finns det ju varg ibland igen, men det är en annan historia.

Mer om Trädes-Janne, hans hustru och deras barn:

När far hade varit på marknaden och köpt en ko ledde han den tre gånger motsols runt en sten (betydde tur).

Hur besökande först tog i spisen innan hon tog kontakt med Trädes-Finas mamma, Anna-Sofia för att ge "sänga-mat". Detta när man från torpet Linneberg (Lindeberg) besöker Trädes-Finas mamma, Anna-Sofia, när hon då fått sin yngsta dotter.

Josefina Lundin berättade att hennes mor Anna Sophia som ung arbetade på Nääs fabriker, hon gick då från Trädet till Tollered varje dag fram och tillbaka. Hon var på ålderdomen söndervärkt av reumatism.

Josefina Lundin (Trädes-Fina) berättar om när hon var barn:

Dom hade det fattigt, ont om pengar. För torpet gjordes tre dagsverken i veckan. Vi var sex barn och mor och far. Så de va å hänga med så det skulle bli lite mat å de.

Man bakade i ugnen 9 kakor, ett bak på 80 kakor hängdes upp i taket. Man fick betala 2 kr. för en halv tunna färsk sill vilken saltades in. I kyrkan pålystes när färsk sill fanns att köpa vid Floda. Bär plockades på sommaren och hösten vilka såldes i Göteborg. Till handelsboden i Floda såldes ibland en halv gris för vilken man fick 78 öre kilot. På vintern åts lingon och mjölk.

Vi hade ju ett par kor, hade vi, så vi feck lite mjölk och smör. Å så hade vi en gris som vi slakta på hösten. Å va de så vi inte skulle köpa något vidare till kläder eller skor, så kunde vi få lägga ner hele grisen. Annars feck pappa sälja hälften. Då sålde han de te en som hette Pettersson, handlar Pettersson i Floda. Ja minns en gång så skulle vi höra, då sa han te Pettersson, om han kunde få sälja sin gris. Ja det kan du sa han. Men då sa pappa: Va får jag? Jag kan inte ge mer än 48 öre kilot. Jaså ja ja sa pappa får det gå. Så han vägde väl en hundra kilo, så feck han då en 25 kroner.

Man möchade i skymningen och på kvällen, tjärstickor i spisen lyste upp på kvällen annars lyste det upp med spånstickor.

Som läkare anlitades Anna på Botten och som barnmorska Katrina i Saxås boende i en jordkula, "Branta-Katrina".

I skolan gick Josefina för skollärare Blomberg i Råbo skola och senare för Albertina Svensson i Högsboholms skola. Började gå och läsa vid pingst och konfirmerades i september, katekesen var lärobok. 4 kr. alnen kostade svart ylletyg till konfirmationsklänningen, en svart schalett att ha på huvudet kostade 4 kr.

Tidigt i arbetslivet

Syster Hilma, flyttade hemifrån vid 13 års ålder; gick kovall, tog upp potäter, bar vatten och slet.

Trädes-Fina började 1899 i bomullsspinneriet på tredje våningen hos Jonsereds Fabriker. Där blev hon kvar i 11 år. Som mest tjänade hon 13.50 i veckan. Resan med "vännetåget" kostade 60 öre. Och från stationen var det en rejäl promenad i ur och skur till det avlägset belägna hemmet. Och det var ju inte alltid som tåget gick. Då blev det till att traska tillbaka igen.

"Trädes-familjen" flyttar ut

År 1913 flyttar Trädes-Janne, Anna Sofia och Anna Josefina ut från torpet. De flyttar till den närbelägna Högsboholms gård. Då är båda föräldrarna nästan 70 år och det blev antagligen svårt att sköta jordbruket. Anna Sofia dör 1922 och den 28:e januari 1936 dör Johan August "Trädes-Janne" Andersson nästan 92 år gammal. Han dog på sin dotter Hilmas födelsedag så Trädet-Fina som bodde med sin far på Högsboholm lät honom ligga till dagen därpå. Hon ville förstöra sin systers födelsedagskalas. Vi återkommer till Trädes-Fina längre fram.

Sista arrendatorn som brukade torpet

Nästa brukare av torpet blev Alfred Sundberg gift med Hulda Fredrika Sundberg 1910. Det flyttar in 1913. Hos dem bor också några fosterbarn.

• Alfred Karlsson (Sundberg), 1872-05-23, Arrendator
• Hulda Fredrika Johansdotter., 1876-11-25, Hustru
• Elsa Viktoria Lindström, 1924-05-05, Fosterbarn, kom från Göteborg
• Bengt Hilmer Malmqvist, 1907-09-02, Fosterbarn, kom från Göteborg
• Elin Valborg Andersdotter, 1909-10-15, Fosterbarn, kom från Göteborg

Elsa Viktoria bor hos dem under många år och arbetar som handelsbiträde hos Axel "Knallen" Jonsson i Floda. Alfred Karlsson dör den 23 augusti 1948, varefter jordbruket upphör. Hulda Fredrika bor kvar tills 1958-59 då hon flyttar in till Floda. Elsa Viktoria flyttar till Alingsås, gifter sig Sundén, och flyttar tillbaka till Floda.

Åter till Trädes-Fina

År 1902 kom Fina i kontakt med Jonsereds missionsförsamling och det förblev hon under resten av sitt liv. I 40 år var hon vaktmästare i Skallsjö Skogars Missionhus. Även hade hon under många år en lägenhet där som hon bodde i. Hon sjöng och spelade mycket i sina dagar men cittran sålde hon till Hedvig Johansson. Detta var när armen gick ur led! Men hugga och såga ved, kunde hon ändå!

Under åren 1930-51 blev hon lantbrevbärare på Högsboholmslinjen. Under krigsvintrarna åren 1940-41 körde hon ut posten med sparkstötting. Hon sa att "Man kan ju inte bläddra bland brev med vantar på, så därför körde jag omkring barhänt". På frågan vad gjorde när kylan blev för påträngande sade hon bara: "Då stoppa' jag tummen i mun och sög !" Pga detta kallades hon också för "Post-Fina".

Dagen när 93-åriga Fina fick besök i Floda av storasyster från Kålltorp

Skrivit 1975

Gumman i det gamla skallsjötorpet är 93 år. Hennes storasyster är 97. Lillasyster är 'bara' 87. Pappa blev 92 och mamma nästan 80. 93-åringen är Fina (hon heter egentligen Josefina, men det är det ingen som säger) Lundin i Trädeslund, halvvägs till Högsboholm, där hon förresten också bott i många år. Det är segt virke i Fina, hennes handslag är kraftigt som en karls. Fina bor ensam, hugger sin ved själv och åker regelbundet med färdtjänsten till Floda och handlar. Storasyster heter Hilma och bor i Kålltorp. Lillasyster Hanna bor i Sävedalen.

Den gamla stugan kunde väl fått stå kvar, tycker Fina och kastar en blick på köksbonaden med texten "Ingen plats är mig så kär som det gamla hemmet är". Det gamla boningshuset Trädeslund, eller Trä(d)et från 1760-talet, har flyttats ned till Skallsjö by och blivit granne med hembygdsstugan Skallsjögården. En del av de gamla möblerna finns kvar . . .
Det nuvarande torpet Trädeslund, som varit Fina Lundins bostad de senaste 17 åren, byggdes 1893 men blev inflyttningsklart 1896.

En ung 93-åring
Just som vi vinkar farväl till Hilma (som är på tillfälligt besök hos lillasyster) och Fina, sveper ett plan över Trädeslund och försvinner i riktning mot Landvetter. Här möts den gamla och nya tiden.
Och samtidigt slår det oss hur träffande storasyster Hilmas avskedsreplik är:
— Fina, hon är ju unga mön . . .

Trädes-Finns rånades på hösten 1979

Lars Hagström berättar

Så här var det angående Trädet-Fina.

När jag kom ner till Trädet-Fina så var det rätt så mycket blod. De tre rånarna hade först försökt att ta sig in till Trädes-Fina som hade avvisat dem. Vid andra försöket kom de in, Trädes-Fina hötter då med käppen. Någon av dem fick tag i hennes hand och tryckte armen rakt upp det fanns ett hål i det spända taket till den dag vi rev stället. Jag minns inte hur mycket pengar de fick med sig däremot hittade jag sedan hennes handväska slängd i bäcken och då var det bara kvar ett sådant där vitt kort som man då hade till sjukkassan.
Ändå så får jag säga att hon var vid hyfsat god vigör, oaktat vad man hade utsatt henne för. Men Nemesis (anm: vedergällningens eller hämndens gudinna) vakar över de här rånarna när de gick på toaletten på Nääs och då gjorde ytterligare ett inbrott tappade de plånboken!
Min fru skötte om Trädes-Fina en tid så att hon skulle få riktig mat för att hon slarvade med näringen vilket satte sig på hennes sätt att agera rationellt jag hävdar med stor en emfas att Trädes-Fina slutade sina dagar alldeles för tidigt och att detta rånet var en bidragande faktor.

Trädes-fina dör

År 1982 dör Anna Josefina Lundin då 98 år gammal, hennes storasyster Hilma Hägg dör samma år 100 år gammal och lillasyster Johanna "Hanna" Johansson dör två år efter och blir 96 år.

Stugan från 1896 som står kvar. Den användes då brandchef Hägg. Han var släkting och arvtagare till Trädet efter syskonens död.

Mer om Trädet

Den gamla stugan från 1750-talet fick stå kvar och användes som tvättstuga m.m. Den yttre delen med köket rivs dock för att ge material till den nya stugan. Genom att den inte används till bostad sker inga förändringar, utan den behöll sin ursprungliga prägel. I den har aldrig funnits järnspis eller tapeter.

År 1975 skänks huset till Skallsjö hembygdsförening, som låter nedmontera den och sätta upp den invid hembygdsgården.

Mer om detta här: Trädetstugan

Torpet friköps

År 1988 friköps torpet av Lars Hagström och hans hustru Elisabeth på Bocksmossen. Markerna införlivades med Bocksmossens och brukas som en enhet.

Nu (2023) bor deras son Markus Hagström och Anna Larsson på det gamla torpet från 1896. Han bor alltså där flera av hans släktingar bott för länge sedan och bandet med förfäderna blir mer verkligt när man dagligen bor, går på samma plats och brukar samma jord de gjorde. Fantastiskt !

Stort tack !

Stort tack till Lars Hagström som har försett mig med både information som bilder !!
Mats Ericson

Källor och efterforskning

Efterforskning: Mats Ericson, Gunnar Johansson (Kjell Johansson), Lars Hagström, Johnny Lundgren

Källor: RAÄ, Kyrkböcker, mantalslängder, jordeböcker, Vättle härads domböcker, mm, Skallsjöboken (Evald Widéll), Kolera Wikipedia, tidningsurklipp, Sven Jansson

Bilder: Lars Hagström, Johnny Lundgren och Häradskartan ur Lantmäteriets historiska kartarkiv