Bockmossen

Gård 

1569 - till dags dato

Bocksmossen från 1500-talets mitt till 1800-talets slut

Bocksmossen dyker upp för första gången 1569 och då som Banxhårn och 1572 som Bugxlmornn. Gården finns i landskapshandlingar och jordeböcker på 1600 talet. I "Ortnamnen i Älvsborgs län" står det: första gången jordebok 1565 kronotorp, äldst i Ulvsbo by, senare överfört till hemman (1/4 mantal). Synes tidigare ha haft namnet Bockshorn. Förleden är väl genitivsingularis av ordet bock (förr även buck).

Första namnet som dyker upp är Olof och detta är år 1642, han finns kvar tom 1680 talet. Sedan tar en Björn över som hemmansägare på slutet av 1600-talet och han blir kvar en bit in på början av 1700-talet. Björn följs av Lars Johnsson, Anders Johnsson och Anders Andersson. Första hustrun dyker upp 1744 då som mor till nyfödda Pär.

Sedan i slutet av 1700-talet så heter alla mycket förvirrande Anders Andersson. Verkar som Anders är ett mycket vanligt namn i Skallsjö på 1700-talet och detta är inte enda gården det är så på.

På början av 1800-talet har vi Anders Andersson, född 1781-04-12, och hans hustru Brita Olsdotter, född 1786-04-12 som är Åbo på Bocksmossen. De brukar hemmanet till Anders Andersson dör 1846 och då är hans hustru Brita Olsdotter bräcklig. Några år tar Anders Andersson svärson Hans Andersson, född 1820-02-16, över.

Men nya tider stundar på Bocksmossen och Högsboholm nu. Ur Skallsjöboken:

Varefter Gustaf Hofving 1823 tillträdde Floda och Högsboholm och innehade dem i 24 år. Under denna tid lät han dock Högsboholm totalt gå i ödesmål, d.v.s. egendomen brukades ej, inga kreatur fanns i ladugården eller på betesvallarna, åkerjorden växte igen, husen förföll: ingen bebodde gården. Det gamla anrika adelsgodset genomgick en ömklig förnedringsperiod.

Då brukspatron Carl von Proschwitz 1848 efterträdde Hofving som ägare till Högsboholm ändrades förhållandena högst väsentligt på egendomen. Åkerjorden odlades upp på nytt, driften av jordbruket ordnades, äldre byggnader reparerades och en ny manhusbyggnad uppfördes

Troligen ville von Proschwitz ha en större brukad areal för Högsboholm säteri/gård, för from nu kommer Bocksmossen under resten av 1800-talet brukas under Floda (och genom det Högsboholm). De som bodde på Bocksmossen försvinner ur kyrkböckerna. Den enda som man ser som bor här är Röda-Maja (Maja Petersdotter, född 1810-05-07) som bor i en backstuga på marken med sina tre söner. Röda-Maja dör och man ser inte vem som bor på torpet Bocksmossen förrän 1902 då Johan Alfred Larsson, född 1869-10-23 och hans hustru Emma Matilda Johansdotter, född 1875-12-01, flyttar in.

Lars och Elisabeth Hagström på trappan till Bocksmossen

Lars Hagström på Bocksmossen berättar

Röda-Maja backstuga på Bocksmossen

De sista personerna som bodde Bocksmossen var enligt min mening "Röda Maja" med tre söner. Hon var född 1810 och kom från Nybygget, Örgryte. Hon kom med sin man Lars Eriksson f. 1810 i Fellingsbro. Han dör 1853 i torpet Stenkullen i Skallsjö. Änkan kommer med sina tre söner , Olaus, Anders och Edvard att bo i en backstuga på Bocksmossen som jag är rätt säker på att jag lokaliserat var den låg. När jag avverkade något som tidigare hade varit en "åker" såg jag tydligt de två diken man grävt för att få bort vattnet som rann från taket.

Trädets-Fina (*) sa till mig att backstugan låg nära Trädetsbäcken vilket dessa "rester" verkligen gjorde. Högsboholm kom att därefter helt ta över markerna tills Alfred och Matilda Larsson slår sig ner här. Röda Maja står som boende där men inte där huset låg på kullen. Gården kom som så många andra torp och gårdar, friköpas runt 1927-28 vid Herrgårdens konkurs.

Vid denna tid när Bocksmossen var utan arrendator och låg under Högsboholm. Då gifter sig Alfred Larsson från Hunneberg med Matilda från Klippan. De flyttar först till Bollebygd, vidare till Ränndalen där bl.a Harald Larsson var född och Haralds son heter Ingemar. Det var Ingemars fru som under många år hade leksaksaffären!!! En broder till bl.a. Harald var Anders Larsson. Polis och oerhört stark. Starkast i brottning i hela Sverige, 1924 skulle han till OS i Paris men fick blödande magsår. Den brottare som Anders slog i SM fick åka.....och han vann!! En son till nyss sagde Anders var duktig pistolskytt och deltog i vart fall ett OS....tror det var när Skanåker debuterade.

(*) Trädet-Fina - Anna Josefina Lundin, född 1884-02-15, boende på Trädet

Lars förfäder på hans far sida kom sent till Lerum

Min fars släkt kom sent till Lerum. Min farmor som var född 1877 placerades på Kullens barnhem när hennes far rymde till Amerika. Detta innebar att hon läste fram i Skallsjö kyrka. Då hade man att gå vägen förbi Skallsjö Gamla kyrka. Min farmoder berättade att de djärvaste pojkarna vågade gå upp i den minst sagt dallriga predikstolen. Inom parentes kallades hennes far för "Gråskytten" när han jagade i Skallsjö och Lerums-skogarna. Annars hette han Johan Nikolaus Andersson Rask och kom från Gryteryd.

Jag nämnde tidigare gården Läkarebo i Ödenäs. Släkten på Bölet emanerade från den gården. Även min morfars mormors mor kom från den gården och här har vi återigen ett "inavelsförfarande". Läkarebo har för.övrigt samma byggmästare när det gäller Ekudden i Tollered, alltså Bergarnas hus. Både husen blev efter sina förhållanden välbyggda p g a den goda tillgången på skog. Båda är, vad jag läst i gammal tidningsuppgift...byggda 1858.

Bockmossen och vilka som bott där

Beträffande Bocksmossen och vilka som har bott där är ibland svårt att utröna släktskapet. Anders Andersson från Källeberg och alla hans fruar har jag inga problem med. Det är min släkt. Björn på Bocksmossen likaså. Jag har en anmoder på Bocksmossen där jag har hennes bouppteckning. Men andra som bor är svårt att säkerställa i släkthänseende.

Ändå kan man på mycket goda grunder misstänka att "alla" hänger ihop.

Bockmossen , huset flyttas

Runt 1900 så flyttades Bocksmossen ned från en kulle till där husen nu ligger.

En kväll när solen gick ned så kunde jag tack vare det huset plötsligt uppmärksamma fyra fotavtryck i den häll som utgjorde "trappa" in till huset. Här stod jag verkligen i fädernas fotspår!!!! Tydligt kunde jag se hur man torkat av skor och stövlar mot hällen.

Väckelsemöten på Bocksmossen

I Bocksmossen hölls bl.a. väckelsemöten mellan 1904-1918. Möblerna bars ut på logen, bockar och plank bars in istället för att så många som möjligt skulle få sittplats i stugan. Pastor Evald Videll berättar i sin bok att det vid ett tillfälle år 1915 befann sig 150 personer på gårdsplanen därför att de inte kom in på grund av den rika tillströmningen av människor.

Floda-Frun lät upplät mark och timmer det nuvarande missionshuset (*)

(*) Skallsjö skogars missionshus

Fägatan på Bocksmossen

"Gatan" på Bocksmossen hittade jag när jag nyodlade en lite åker. Det var så otroligt tät med träd så jag såg inte stenmuren som var raserad till vissa delar när man tog sten därifrån för att bygga det nya Bocksmossen med lagård. Så otrolig tätt var det!!! Och ändå hade Fina på Trädet berättat för mig att hon som barn med sina syskon sprang upp till Bocksmossen och över en stenmur för att komma till skogen. Det var alltså före 1900 och det nya Bocksmossen.

Se på kartan nedan och titta på Bocksmossen. Bocksmossen är huset till vänster på kartan nedan. Alltså ser man den "gata" som går mot huset! Ändan på den "gata" är börjar vid "gapet" uttalas gaapet där man släppte ut djuren. Alltså en "fä-gata".

Potatisgropar och gropar för Rovor

I slutet av en åker som här heter Hornvallen har vi några potatisgropar. Kan också nyttjats för rovor. Man lade alltså rotfrukterna i en grop och täckte över den för frost och djur.

Högre upp, ovanför denna åker fast i skogen finns en riktigt stor sådan. Först trodde flera med mig att det var en varggrop. Men även här har man odlat, alltså där det nu är skog.

Tittar man på äldre kartor ser man att det en gång var betesmark. Vidare så jag i domboken för Vättle härad att Bocksmossens dåtida nyttjare hade fått lov att svedja.

Den marken hittade jag när jag återplanterade efter en avverkning. När planteringsborret kom ned i jorden var det den svartaste mylla man kunde tänka sig med inslag av obränt material

Bockmossen och bränneriet

På Bocksmossen har vi en "väg" som jag upphöjde till en ek-allé på 1990 talet som kallas för Bränner-lia. Detta beror på att Högsboholm hade sitt brännvinsbränneri i den bäck som mynnade ut strax ovanför en del av Lin-ängarna. Vi har kvar en s.k. "hör-grav" eller "linsänke" där man rötade linet.

Beträffande brännvinsbränneriet har jag bara sett rester i form av tegel. På den "tiden" var Sveriges politik avseende hembränning minst sagt ryckig. Ena året gick det bra, nästa år var det helt uteslutet, nu uttrycker jag mig slarvigt. Men människorna upplevde det som så.

Lars i Bocksmossen

Bocksmossen under 1900-talet till idag

Son redan sagts, Johan Alfred Larsson och hans hustru Emma Matilda Larsson flyttar in 1902. De och dess åtta barn kommer att bo kvar tills slutet på 1940-talet. Johan Larsson själv dör 1943.

På 1950-talet är det Charkuteri-idkare Enar Larsson och hans hustru Lisa Ingegerd Linnea Larsson som tar över stället. Enar Larsson hade en sommaraffär i det gula hus som ligger mitt emot vårt hus. Ursprungligen var det gårdens slaktbod. Alfred Larsson hade ihjäl djuren som var lokalt köpta gjorde sedan där skinka, sylta, köttfärs och körde charkvarorna till Gårda där han hade en chark-affär. 1948 konverterades denna driftsbyggnad till året-runt-boende genom minstingen Enar Larsson. Vi har köpt tillbaka huset. Därefter hade en broder gården som sommarstuga.

Enars fru Lisa berättade med stor inlevelse för Lars Hagström hur hon 1948 sov på Bocksmossen i rummet innanför köket. Plötsligt vaknade hon och där stod Matilda Larsson i skinande, vita kläder. Matilda sa: Jag skulle bara se om ni var hemma. Sedan försvann hon. Dagen efter så ringde man från Lasarettet i Alingsås och berättade att Matilda hade fått sluta.

1977 tar Lars Hagström tillsammans med finns hustru Elisabeth Hagström över. Nu blir det en riktig gård med lantbruk igen. Under åren har paret nyodlat c:a 10 ha åker och betesmark samt anlagt 4 dammar för fisk och kräftor. Man bevattnar ifrån dessa dammar samtidigt som dammarna renar eventuella näringsförluster från åkrarna upp till tre steg innan det rinner ut i Uspen.

Bocksmossen 2022 och övertagande av sönerna

Nu när vi skriver år 2022 är det Lars söner, Daniel och Markus som tar över gården. Just nu (mars 2022) håller en ny fin och stor lada att byggas. Så även framgent kommer vi att kunna se kor på Bocksmossens marker och kulturlandskapet hålls öppet.

Bocksmossen lever vidare som den gjort i nu i 450 år.

Källor och efterforskning

Efterforskning: Mats Ericson och Lars Hagström på Bocksmossen

Källor: RaÄ, Kyrkböcker, mantalslängder, jordeböcker, mm, Skallsjöboken av Evald Widéll och Ortnamnen i Älvsborgs län

Bilder: Karta ur Lantmäteriets historiska kartarkiv och Mats Ericson