Bråten

Torp under Nääs
1795-1953

Bråten - en summering

Torpet tillkommer runt 1795. Under de första nära nog 100 åren är det samma "släkt" som äger torpet. Sedan kommer en turbulent tid med många olika torpare. År 1925 tar "Gubben Åhs" över som torpare. Han gjorde sina dagsverken på Nääs som trädgårdsmästare. Jordbruket lades ned på 1930-talet men huset stod kvar tills på 1950-talet. Sist rivs huset men virke används till ett nytt hus nära Källeberg.

Tage Åhs framför Bråten
Tage Åhs framför Bråten

Början

Den som byggde torpet Bråten är med största sannolikhet den som även den som står tidigast vad man kan hitta om Bråten. Han hette Nils Larsson och han står som brukare i mantalslängden från 1795. Nils har en dotter som heter Ingeborg, född 1776 på nyårsdagen, och år 1800 är hon ogift. Så mycket mer vet vi inte om dessa första torparna.

År 1805 gifter sig Ingeborg Nilsdotter med Peter Hansson. Han kommer från det närbelägna torpet Kärret. De blir det nya torparparet och familjen ser ut så här en bit in på 1810-talet.

  • Peter Hansson, 1781-11-23, Torpare
  • Ingeborg Nilsdr., 1776-12-01, Hustru
  • Olof, 1806-04-02, Son
  • Anders, 1815-07-15, Son
  • Nils, 1818-04-15, Son
  • Christina, 1809-07-28, Dotter
  • Brita Stina, 1811-10-11, Dotter

På början av 1840 talet tar äldste sonen Olof (Petersson) över som torpare. Han är då sedan länge varit gift med Anna Ericsdotter som kommer från närmaste torpet Källeberg. De får sju barn och familjen ser ut så här:

  • Olof Petersson, 1806-04-02, Torpare,
  • Anna Ericsdotter, 1809-12-15, Hustru,
  • August, 1836-11-30, Son,
  • Johan Hendrik, 1840-07-21, Son, Dör 1853
  • Andreas, 1842-07-06, Son,
  • Christina, 1835-04-06, Dotter,
  • Johanna, 1839-03-31, Dotter,
  • Peter Edvard, 1845-08-11, Son,
  • Emma Sofia, 1860-10-25, Dotter

Olof Petersson dör 1868 och sonen Andreas tar som torpare. Modern och nu änkan Anna Eriksdotter bor kvar på torpet tills hon dör år 1879. Andras är gift med Emma Krista Larsdotter. Deras familj ser ut som följer:

  • Andreas Olofson, 1842-07-06, Torpare
  • Emma Krista Larsd:r, 1845-03-01, Hustru
  • Johan Alfred, 1864-12-12, Son
  • Carl Oscar, 1872-06-11, Son
  • Clara Mathilda, 1874-08-22, Dotter
  • Aran Frithiof, 1877-01-11, Son
  • John Leonard, 1879-07-03, Son

Många torpare

På 1880-talet blir Anders Petter Larsson, född 1835-02-22, ny torpare. Han är gift med Britta Maja Olofsdotter, född 1825-02-26. Men detta varar inte länge utan Johan August Petersson, född 1863-03-29, tillsammans med hustrun Emma Charlotta Niklasdotter, född 1865-05-09, tar över. Nästa par att ta över Olaus Danielsson, född 1856-05-27 och hans hustru Elin Anna Maria Johansdotter, född 1851-02-15. Två år, år 1918-1920 bor även Johan Aron Bengtsson med familj på Bråten. Johan Aron Bengtsson kommer från Källebergshage. Det är han som hade otukt med sin egen dotter. Efter dem tar Ernst Johansson över. Han kallas för Bomans Ernst men även han flyttar ut och han flyttar till Säffle. 

Nya byggnader under Olaus Danielsson

Under Olaus Danielssons tid så uppförs både ett nytt hus, år 1911, och en ny ladugård, år 1913. Olaus Danielsson hade nog andra planer för torpet men han dör 1919. I bouppteckningen finns 2 kor, 1 kalv och 3 höns. Dessutom en behålling på 310 kronor. Allt testamenterat till dottern Frida, född 1892-08-08, för vård under hennes sjukdom. Frida (Danielsson) blev sedemera missionär i Indien.

Carl Wilhelm Åhs och hans fru Emilia
Carl Wilhelm Åhs och hans fru Emilia

Gubben Åhs

År 1925 tar Karl Vilhelm Åhs över torpet. Han har tidigare gift sig med Emilia Andersson från torpet Vråna. Familjen såg ut så här:

  • Karl Vilhelm Åhs, 1882-10-09, Torpare
  • Emilia Andersson, 1880-03-24, Hustru
  • Rut Astrid Maria, 1913-11-16, Dotter
  • Märta Ingrid Josefina, 1915-07-27, Dotter
  • Arne Sixten Bertil, 1917-05-20, Son
  • Stig Tage Alfred, 1919-06-03, Son
Carl Wilhelm Åhs firas på 60 årsdagen av sina barn Ruth, Tage, Bertil och Märta
Carl Wilhelm Åhs firas på 60 årsdagen av sina barn Ruth, Tage, Bertil och Märta

Marianne Udehn berättar om sin farfar (Gubben Åhs) och deras familj

Det jag fått berättat för mig är följande:

Min farfars far Alfred Åhs (f. 1853, död 1937) var indelt soldat. Han fick knektnamnet "Åhs" i militärtjänsten. Tidigare efternamn var Alfredsson.

Han och hans fru Matilda Johansdotter (f 1853, död 1934) kom båda från Boråstrakten. De fick 2 barn, en son Carl Wilhelm Åhs (f 1897, död 1960) och en dotter Golda Emilia Åhs.

Min farfar Carl Wilhelm Åhs, som alltid, i folkmun, kallades "Gubben Åhs" gifte sig 1910 med Emilia Andersson (f. 1880, död 1939) som kom ifrån Vråna. Hennes systrar bodde länge kvar i torpet som ligger vid Lilla-Nääs. (Ev. var det föräldrahemmet).

Det var farfar, som tillsammans med sin maka, tog över arrendegården Bråten 1925. Då fanns det redan fyra barn i familjen. Det var Rut (f-13), Märta (f-15), Bertil (f.-17) och Tage (f.-19).

För att få bo där betalade man med dagsverken. Min farfar, "Gubben Åhs", arbetade med trädgårdsskötsel på Nääs Slott. Beroende på årstid varierade antal dagar i veckan.

Det var ett slit att genomföra dagsverk samtidigt som man skulle sköta djur, skog och åkrar hemma. Tage, min pappa berättade att de hade ett par kor, en oxe, höns, en eller två grisar, katt och hund. Han berättade också en rolig historia om hur "fel" det kan bli när man inte riktigt förstår vad "gubben Åhs" betydde. När Tage träffade Laura (min mamma), som han senare gifte sig med, skapade detta missförstånd många skratt. Laura kom från Danmark och skulle presenteras för sin blivande svärfar. Hon presenterade sig och så gjorde han... dock med namnet "Gubben Åhs", vilket hon som danska inte hade några tankar kring. Laura var mycket artig och ville förstås göra ett gott intryck och tyckte nog att man använde titeln herr framför en äldre mansnamn vid tilltal. Så när hon skulle fråga honom om var utedasset låg så blev det på blandad dansksvenska: "Jo, Herr Gubben, jag undrar hvor finner jag dasset?" Detta gav många goa skratt och blev till en fin historia.

Pappa berättade hur de som barn gick varannan dag i skolan och jobbade varannan dag med att hjälpa till hemma. Han gick i skolan i Råbo skola. Det jag minns mest var hur han beskrev den långa skolvägen (4-5 km) igenom skogen. Det gick an när det var ljust, men skrämmande de mörka årstiderna. Då såg man i mörkret både troll och vättar bakom stubbar och stenar. Syskon och kompisar var dessutom snabba med att skrämma upp varandra, med de hemskaste berättelser om skogsrået eller annat farligt som fanns i skogen och nära bäckarna.

Dagsverken avtog och barnen till dagsverkarna, fick i stället jobb på Nääs fabriker när man slutat folkskolan. Då var man kring 14 år.

Emilia med hund och katt i trädgården
Emilia med hund och katt i trädgården
Gubben Åhs med sin hund
Gubben Åhs med sin hund

Torpet låg så fint på på en kulle. De hade lite handelsträdgård. Berättar Cecilia Olsen

Slutet

Jordbruket lades ned på 1930-talet men huset stod kvar tills på 1950-talet. När huset revs togs virket tillvara på av Ebba och Berta, som var mor och dotter och bodde på Källeberg. Virket från Gaddås tillsammans med virket från Bråten användes till att bygga ett nytt hus i Sågarerhagen. 

Hitta hit

(2022)

Kör Sävhultsvägen söderut, från där vägen börjar vid motorvägen och Kvikullavägen. Förbi Stålebo tills asfalten slutar. Efter detta sväng höger in på Klippanvägen och fortsätt till trekorsningen och Getåsvägen . Har ni bil ställ bilen här. Fortsätt drygt hundra meter i en högersväng finns en stig till vänster.  Gå stigen, gå över ån, och sedan ytterligare ett par hundra meter. Nu 2022 sväng höger när stenmuren slutar och gå knappt hundra meter. Det är rätt snårigt och ungskog men här låg torpet. Jordkällaren ligger ännu väl synlig i skogen. 

GPS koordinater finns här på hemsidan. 

Källor och efterforskning

Efterforskning: Mats Ericson och Gunnar Johansson (Kjell Johansson)

Källor: RAÄ, Kyrkböcker, mantalslängder, jordeböcker, mm, Marianne Udehn, Cecilia Olsen

Bilder: Marianne Udehn