Pelandahus

(även Pilandahus, Pelahuset)
1660-talet till början av 1900-talet.
Torp under Öijared, nuvarande Norsesund

Pelandahus - en summering

Någon gång på 1660-talet odlade man upp marken och byggde torpet Pelandahus. Torpet låg under Öijared och fungerade som ett "vanligt torp" tills 200 år senare när järnvägen byggdes alldeles intill huset. Eftersom läget var så när Norsesunds station kom många som arbeta på järnvägen att bo på torpet. På 1880-talet flyttar en kapten Gustaf Alfred Hertzman och hans adliga fru in på torpet till och med.

Början

Någon gång på 1660-talet nämns för första gången torpet Pelandahus. Vad namnet syftar på är okänt, möjligen betyder ordet "land" "strand". Möjligen är det också Olof som är den förste att bruka Pelandahus. Olof som levde mellan 1631 och 1691 har vad vi vet tre barn: Elin, Torsten och Jon. Vad Olofs hustru hette vet vi inte. Från 1660-talet tom 1691 då Olof dör står han som brukare av Pelandahus. I år 1687 års reduktionsjordebok nämnes det som ett oskattlagt frälsetorp under Öijared, dvs det drabbades sålunda icke av Karl XI:s reduktion. År 1689 gifter sig dottern Elin Olofdotter med änklingen Anders i Kvarnkärr och flyttar dit. Året därpå gifter sig sonen Torsten Olofsson, född 1664, med pigan på Öijared, Märit Svensdotter. Året därpå 1691 dör Olof och sonen Torsten Olofsson tar över som brukare. Han dör redan år 1700, han " Lades nordost framför cohret ".

1700-talet

En Anders tar över, han verkar varit ha varit en extra båtsman. År 1715 dör en Sven av drunkning, "Drunknade vid Soolween brohn", troligen vid Solvedens kvarn och såg. Anders Svensson verkar vara brukare tillsammans med sin hustru Anna under lång tid på 1700-talet. Familjen verkar ha sett ut på detta sättet:

Anders Svensson, 1718
Anna Persdotter, 1717, död 1791
Kierstin, 1746, dotter
Jonas, 1751, son
Britta, 1755, dotter
Sven, son, 5 år, död 1763 i svullnad
Bengt, 1763, son
Pehr, 1764, son

År 1773 händer tråkiga saker med familjen. 1773-07-18 begravs både sonen Jonas och Pehr, 18 respektive 9 år gamla. Båda dog av halssjuka. Var det någon epidemi som härjade kanske? År 1788 vigs dottern Britta Andersdotter med rotabåtsmannen Hindrick Harfot. Han kommer från Ubbared mader står det i kyrkboken.

På 1780-talet verkar en Helge Nilsson ta över. Hans hustru heter Gunla Andersdotter och de har tre barn:

Helge Nilsson, 1718, brukare
Gunla Andersdotter, hustru
Kierstin, 1784, dotter
Kristina, 1786, dotter
Anders, 1789, son

Denne Anders Hansson dör eller flyttar ut, troligen på 1790-talet.

1800-talets första hälft

Troligen är det då, när Anders Hansson dör eller flyttar ut, som Johannes Gustavsson tar över tillsammans med hustrun Kerstin Pehrsdotter. De får fyra barn och familjen ser ut så här:

Johannes Gustavsson, 1773, brukare, dör 1811
Kerstin Pehrsdotter, hustru
Anders, 1805-09-27, son, dör bara 2 månader gammal
Catharina, 1806-09-22, dotter, dör 1808 bara två gammal i rötfeber
Johanna, 1808-01-29, dotter
Anna Johanna, 1809-09-09, dotter
Maria Christina

Turen är inte på Johannes och Kerstins sida för 1811 drunknar Johannes bara 38 år gammal. Vid bouppteckningen fanns en behållning på 80:43 riksdaler banko. Som kreatur hade de 4 kor, 6 får och en gris.

Nu tar Anders Larsson och Ingeborg Andersdotter över som torpare. Ander Larsson figurerar i domböckerna på två ställen. År 1820: Anders Larsson i Pelanda hus stämd för avvikande från skallgång jämte flera Skallsjö-bor frikändes liksom dessa. År 1832: Andreas Jonasson i Hunsered förliktes med torparen Anders Larsson Pelanda hus i kravmål. Familjen ser ut på detta viset:

Anders Larsson, 1779-01-15, Torpare
Ingeborg Andersdotter, 1781-08-28, Hustru
Andreas, 1810-04-27, Son
Carl, 1814-11-04, Son
Anna Brita, 1812-08-17, Dotter

På 1840-talet blir Anders Larsson sjuklig och han dör 1845. Här tar sonen Carl Andersson över torpet. Han har året innan, 1844, gift sig med Anna Maria Christophersdotter. Familjen består av:

Carl Andersson, 1814-11-04, Torpare
Anna Maria Christophersdr., 1820-11-09, Hustru
Edvard, 1845-10-22, Son
Christina, 1844-07-28, Dotter
Emma, 1851-05-09, Dotter
Jan August, 1857-07-25, Son
Ingeborg Andersdotter, 1781-08-28, Änka, Moder
Anna Britta Andersdotter, 1812-08-17, Syster

Olof Jonsson och hustrun Anna Lena Jonasdotter tar över 1857. De kommer närmast från Kavlebo Sveder i St. Lundby. De får åtta barn August, Olaus, Anna Christina, Maria, Anna Josephina, Emma Sophia, Ida Charlotta och Anna Charlotta.

Järnvägen kommer

I slutet på 1850 talet händer stora saker runt Pelandahus. År 1859 öppnades järnvägen mellan Göteborg och Alingsås och år 1867 fick Norsesund en hållplats. Men tilltagande trafik på den då enkelspåriga järnvägen krävde en riktig station, som byggdes redan 1870. Troligen tog järnvägen en bit åker eller äng och skar av tillgången till Sävelången för torpet. Stationen byggs bara 100 meter bort från Pelandahus. Detta gör att familjer som arbetar på järnvägen kommer att bo på torpet.

Bland annat bosätter sig banmästare Johannes/Johan Andersson med hustru Johanna Olofsdotter här. Familjen ser ut på följande sätt:

Johan Henrik Andreasson, 1827-07-04, Banarbetare, Dör 1866, kommer från St. Lundby
Johanna Olofsdotter, 1838-03-14, Torpar hustru
Emma Charlotta, 1859-02-13, Dotter
Anna Mathilda, 1863-06-12, Dotter
Maria Carolina, 1865-03-22, Dotter

I " Öijareds säteri i Vättle härad och dess ägare i gångna tider av K-F Adelsköld" står det:

År 1866: Bouppteckning efter banmästaren Johannes Andreasson i Norsesund eller Pelanda hus upptog tillgångar 9.141:90 och skulder 4.418:11 och således carta sigillata värde 2.361:89 1/2 med avgift 5:90. Barn: Elma Charlotta, Anna Mathilda och Maria Carolina. Förmyndare Johannes Olsson i Bergsjödal och Sam Jacobsson Tollered skattegården. Följande år inlämnades avhandling om kvarlåtenskapen av Andreas Magnusson Granlind i Björboholm. Förmyndaren Olsson ville sälja hus i Göteborg och Norsesund. Bifall till försäljningen förelåg från änkan Johanna Olsdotter.

Johanna Olsdotter kommer att med barnen bo kvar hela 1800-talet ut. Hon dör 1899. Även en banmästare Johannes Göthberg, född 1833 och hans hustru, född 1829, finns i mantalslängden för 1874. Johannes Göthberg var stationsföreståndare under åren 1878-1892.

Kapten Gustaf Alfred Hertzman och hans adliga fru

På 1880-talet flyttar en kapten Gustaf Alfred Hertzman och hans adliga fru in på torpet. Deras familj ser ut på detta sättet:

Gustaf Alfred Hertzman, 1839-06-30, Kapten vid Elfsborgs regemente
Maria Lovisa Teresia Wästfelt, 1848-06-11, Hustru
Bror Elis Julius, 1880-02-27, Son
Elsa Teresia, 1883-06-25, Dotter
Carl, 1888-05-03, Son

I " Öijareds säteri i Vättle härad och dess ägare i gångna tider av K-F Adelsköld" står det:

I Pelanda hus hyrde kaptenen vid Elfsborgs reg:te G.A. Hertzman bostad för sig och sin familj på 1880- och 1890-talen, varefter familjen flyttade till Alingsås och Borås. Familjen var trevlig med barn i samma ålder som herrgårdsbarnen. Kaptenen var road av jakt och att berätta historier. Om han därvid blev avbruten, kunde han vid nästa sammanträffande fortsätta historien precis, där han blev avbruten. Om sin hustrus släktingar på regementet: Svarte Tusse och Hvite Tusse hade han mycket att förtälja både på gott och ont. Själv var han en fridens man och stor djurvän; han hade en svart pudel, Zampa, som mycket omhuldades, Hela familjen är numera för alltid borta.

Efter Hertzman lär stationsmästaren Hansson hyrt sig bostad i Pelanda hus. Han idkade sedermera handelsrörelse Norsesund. Själv var han en jovialisk man. Han var född 1850, hustrun 1854, en son 1878, en annan 1881, båda gingo i Alingsås läroverk.

Nu för tiden

Nu för tiden är nästan alla spår borta efter Pelandahus. Eventuellt finns rester kvar av grunden under nuvarande huset mitt emot Norsens dagis (privat tomt).

Hitta hit

Något 100-tal meter sydväst om Norsesunds Station ska torpet ha legat. Eventuell ligger viss grund kvar i huset på andra sidan vägen om Norsens förskola mot sjön. Notera att där det ska legat är en privat tomt och i huset bor folk.

Källor och efterforskning

Efterforskning: Mats Ericson och Gunnar Johansson (Kjell Johansson)

Källor: RAÄ, Kyrkböcker, mantalslängder, jordeböcker, mm, Öijareds säteri i Vättle härad och dess ägare i gångna tider av K-F Adelsköld, Wikepedia, Järnvägsdatagruppen (2009). Järnvägsdata med trafikplatser. Svenska Järnvägsklubben

Bilder: Häradskartan ur Lantmäteriets historiska kartarkiv