Trädetstugan

Om trädetstugan

Torpet Trädet eller Trädeslund som det skrivs i kyrkböckerna, nämns första gången 1753. Det upplåtes på Högsboholms marker och är en föregångare till de många torp och backstugor som växer fram under 1800-talets befolkningstillväxt.

Trädetstugan är en framkammarstuga. Denna var en mycket vanlig byggnadstyp i våra trakter och kännetecknas av att kammaren ligger i samma del av huset som storstugan, längs ut på gaveln. I parstugan ligger den vid andra gaveln. Huset har ett klart äldre byggnadssätt än Skallsjögården och från museiehåll har man bedömt det som byggt på mitten av 1700-talet. Det stora murverket av gråsten ligger i storstugan mot vilken ugnen och den öppna härden vänder sig. Därmed framstår tydligt storstugans gamla användning som allrum för sömn, inomhusarbete, matlagning, barnpassning, "kvällsseter" vid elden etc. Ett riktigt kök liknande Skallsjögårdens har ännu inte vuxit fram. Det finns endast en eldstad för matlagning sommartid i utrymmet bakom förstugan.

Väggarna är timrade på gammalt vis med utstående kryssknutar och fönstren är små. Framkammaren som var mat- och klädförråd har en enkel skjutlucka för fönstergluggen. Under kammaren fanns en liten källare. Förstugan och köksutrymmet har stengolv. I övrigt var det trägolv lagt direkt mot marken. Innerväggarna stockar är vitlimmade i storstugan och obehandlade i de andra utrymmena. Innertaket ligger ovanpå takbjälkarna och hade ett lager isolering uppe på vinden.

Under 1700-talet verkar torpet vara en genomgångsbostad för ett flertal familjer. På 1820-talet bor torparen Lars Olsson med hustru Katarina Bryngelsdotter på Trädet. De får sex barn under en 15-årsperiod, en normal barnaskara på den tiden. År 1834 drabbas familjen av koleran som då för första gången kommer till Sverige. Tre av barnen dör med några dagars mellanrum.

På 1850-talet flyttar "sista" Trädetssläkten in. Det är Ander Andersson och Petronella Andersdotter som kommer från Nääs led. De får nio barn, varav det tredje Anna Sofia gifter sig med Janne från Hassledalen, senare kallad Trädes-Janne och tillsammans med honom övertar torpet. Sex barn föds i familjen av vilka Hilma, Josefina och Johanna dör på 1980-talet, 100, 98 och 96 år gamla. Från dessa syskon har vi fått detaljrika berättelser om torparlivet på 1800-talet.

År 1896 flyttar familjen till ett nytt hus på Trädet. Det gamla huset sparas och används till tvättstuga mm. Den yttre delen med förstugan och köket rivs dock för att ge material till nybygget. Genom att huset upphör som bostad sker inga moderniseringar utan byggnationen behåller sin enkla, ålderdomliga prägel. Här har aldrig funnits järnspis eller tapeter, franska dörrar eller målarfärg. Yttertaket läggs om 1930-talet.

Mer om torpet Trädet (Trädeslund)  här: Trädet

Skall man bevara stugan ?

Föreningen får huset som gåva

När föreningen 1975 fick huset som gåva var omfattande reparationer nödvändiga. Huset plockades ner bit för bit, rötskadade bitar byttes ut och åter uppbyggnaden skedde under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet vid Skallsjögården. Bl.a. måste de nedersta stockvarven bytas ut liksom delar av ena långsidan. Förstugan och köksdelen har återuppbyggts enligt grundstenarnas mått och syskonens berättelser. Som ersättningsvirke har använts material från rivningsladugårdar. De delvis skadade murverket har återuppförts med de gamla gråstenarna och storstugans slitna golvplankor har lagts tillbaka på ett underlag av mera hållfasta bräder. Med allt detta arbete har en för trakten vanlig men nu mycket ålderdomlig byggnad kunnat bevaras.

Nedan bilder från när man flyttar stugan

Källor och efterforskning

Efterforskning: Skallsjö hembygdsförening

Källor: Lars-Erik Karlsson, RAÄ, Kyrkböcker, mantalslängder, jordeböcker, Vättle härads domböcker, mm

Bilder: Lars Hagström, Ingemar Rapp, Mats Ericson och  Skallsjö hembygdsförenings arkiv