Loppetorpet (även stavat Låppetorpet)
Torp under Floda och Högsboholm1650 - 1900
Hitta hit
Se längst ned på sidan
Historien
Torpet Loppetorpet eller som det också stavades Låppetorpet, är ett relativt gammalt torp med rötter i mitten på 1600-talet.
Första tecknen på att torpet finns är på en karta " Geometrisk ägoavmätning av Lantmätare Kettil Claeson Felterus" från 1655. Där finns det med namnet Låpås. Två år innan, år 1653, finns torpet i en mantalslängd. En Anders bor då på torpet.
Enligt kartan " Geometrisk ägoavmätning " från 1655 framgår det att Loppetorpet låg under Högsboholms säteri.
1600-talet
Anders verkar bo kvar ett par årtionden. Från 1650 och tom 1670 talet brukas gården av denna Anders. Var det han som röjde marken och byggde första husen ? Det verkar så. Han efterträds av Jon och Hans. År 1680 är Hans utfattig så det måste varit svåra tider på torpet. Sedan tar Hans och Jöns över på slutet av 1600-talet.
1700-talet
På 1700-talet så är det "Anders'ar" som har torpet och de är gifta med "Britt'or". Anders är nog far och son med samma namn för 1774 brukas torpet av Anders Andersson och fadern är "utgammal". Utgammal är ett gammal ord för både gammal och utsliten. Denna Anders Anderssons hustru heter Britta. Men även faderns fru hette Britta. Söner blir döpta till Anders och en dotter heter Britta. Även en piga heter Britta. Så kontentan är att det funnits flera Anders och Britta under hela 1700-talet. Någon kan säkert reda ut dessa relationer.
Hur mycket boskap hade de på torpet? Vid en bouppteckning 1741 efter Ander Månsson har de 2 oxar, 1 tjur, 6 kor, 1 galt och 9 får.
1800-talet
När 1800-talet inträder är det Bengt Jonson, född 1771, som är torpare på Loppetorpet. Han har varit dräng på torpet och 1798 vigs han och Anna Andersdotter från Viebo, troligtvis född 1772-03-28. De får en dotter Britta Bengtsdotter, född 1802-06-03. Sorgligt nog dör Anna redan 1805 i februari. Men redan i november samma år gifter han om sig med Gunilla Andersdotter från Kullen, född 1774-04-17. Paret kommer att få tre barn.
De kommer att vara torpare tom mitten av 1830 talet, då Gunilla dör, 1835. Bengt flyttar till Högsboholm. Här lever han ytterligare 15 år till han dör nästan 80 år gammal.
Efter Bengt och Gunilla är det Anders Andersson som blir torpare, han är uppvuxen på Bocksmossen, född 1808-08-19, som tillsammans med sin fru Johanna Jonasdotter, född 1816-05-10 i Skallsjö by, har torpet. Paret får tre barn. De brukar torpet tills 1875.
Bottna-Janne föds
På torpet finns också Johannas syster Elsa Jonasdotter. År 1852 får hon en son som döps till Janne. Janne lever på Loppetorpet tills han flyttar och blir torpare på torpet Botten. I och med detta fick han namnet Bottna-Janne och är förfader till många av dagens Flodabor. Han lever kvar på Botten tills hans fru Tilda dör 1931. Janne flytta då till Orrås ålderdomshem och dör nästan 100 år gammal 1947.
Sista paret och en stor sorg
De sista paret att bruka torpet var Benjamin Andersson, 1843-07-09 och hans hustru Anna Maria Andersdotter , född 1847-12-09. Hon dör 1887 och inom ett år dör även två av deras barn (1886 och 1887). Sorgen måste ha varit mycket stor dessa åren.
När bouppteckningen görs efter Anna Maria år 1888, så verkar de haft normalt med boskap. Då har de 1 oxe, 2 kor, 5 får och 9 höns till ett värde av 126 kronor. Frågan är bara lånade de till dessa för till Patron Carl von Proschwitz på Floda säteri ? För till honom hade de en skuld på 295 kronor.
Sista åren
Kvar på torpet är nu Benjamin, äldsta dottern Himla Emelia och äldsta sonen Carl Oscar. Dessutom finns förra torparens hustru Johanna, dvs Benjamins svärmor, kvar och en dräng vid namn Edvard Frodin som flyttat dit från Fänrikens/Paradiset. Johanna dör 1898 och Hilma Emelia flyttar till Partille 1899. År 1900 flyttar alla de tre sista ut. Gamle Benjamin skall till Orrås fattighus men flyttar till Fågelnäs istället, Carl Oscar flyttar till Trullsås, som dräng, och sedan till Brännås år 1903 och arbetaren Edvard Frodin flyttar till Orrås fattiggård. Utflyttning sker enligt församlingsboken den 1900-10-26. Med detta är Loppetorpets tid slut efter ganska exakt 250 år.
Klassresa
På Loppetorpet bodde Britta Bengtsdotter född 1802. Britta bodde där med sin son Henrik Hansson född 1825. Henrik flyttade till Gamlestaden i Göteborg och dog där 1900.
Henrik fick flera barn, däri bland i sitt andra äktenskap, Carl August Hansson Henriksson född 1864 i Partille. Carl August fick tio barn, och bland dessa, Carl Torsten Henriksson född 1906.
Carl Torsten är mera känd som Torsten Henriksson, Göteborg starke man och kommunfullmäktiges ordförande i Göteborg samt riksdagsman. Han var mannen bakom Göteborgs utveckling under 1950-70 talet. Torsten dog 1983 i Härlanda församling i Göteborg.
Torsten gjorde en fin resa, med rötter från Loppetorpet i Skallsjö till Riksdagen i Stockholm samt Kommunhuset vid Gustav Adolfs Torg i Göteborg. Och Torstens gärningar finns kvar i mångas minnen även idag.
Är du hemma ?
Från " Folkliv och Folkdikt i Vättle Härad under 1800-talet "
Var e du hemma ?
Ja bor i lusasken mitt för Loppetorpet.
Hitta hit
Loppetorpet ligger i södra delen av Skallsjö socken. Kör Högsboholmsvägen söder ut. Tag av till höger efter Högsboholms gård på Björnåsvägen. Kör c:a 1,5 km och stanna där det finns en liten "gräsplätt" på vänstersidan och en väg, Mellanvägen, går upp i skogen. På andra sidan av vägen (västerut) finns en uppvuxen granplantering. Gå dryga 100 meter och ruinen finns där.
Exakta GPS koordinater finns här på hemsidan.
Källor och efterforskning
Efterforskning: Mats Ericson
Källor: RAÄ, Kyrkböcker och mantalslängder, Folkliv och Folkdikt i Vättle Härad under 1800-talet, Facebook (Ove Schröder)
Bilder: Mats Ericson, Sven Jansson, Karta ur Lantmäteriets historiska kartarkiv och Av Okänd fotograf - Stor-Göteborg, Bokförmedlingen AB. Göteborg 1957, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=10071903