Floda kvarn, såg och järnbruk vid dämmet – en kort översikt

Utloppet ur Sävelången i Floda

Vid utloppet ur Sävelången har sedan medeltiden legat kvarnar. Dessa har troligen legat i en ränna på norra sidan (stations sidan). På en karta från 1655 står det "Floga quarnars sågh och åhlfiske" och detta ligger vid utloppet. Troligen har man dämt utloppet redan då, men en mycket mindre fördämmning. Vid en beskrivning av Floda järnbruk nämner dåvarande ägaren till bruket att dammbyggnaden legat här "sedan urminnes tider".

Järnbruket 1738-1858

År 1738 får dåvarande ägaren till Floda säteri Conrad Wilhelm von Döbeln privilegier att anlägga ett järnbruk. Då måste utloppet ur Sävelången ha dämts upp då betydligt mer för bönderna på Nääs klagar att åkrarna blir översvämmade. Även senare har Jon i Hagen svårt att slå Ubbareds Mader då "vattenhöjden i sjön genom dämning vid Floda stigit åtskilligt".

Detta järnbruk byggs på södra sidan (Floda centrum sidan)

"Floda kniphammare" år 1758. Bilden visar bruket, sett från norr någonstans uppe på nuvarande Oscarshöjd. De tre byggnaderna på hitre åstranden är från vänster: sågen, kvarnen och (förmodligen) ett bostadshus. På bortre stranden ligger smedjan med kolhus, klensmed ja och kanske en järnbod bakom. I hammarrännan snurrar tre vattenhjul drivna med underfall dvs vattnet rinner i underkant av hjulen som roterar motsols.

I mars 1857 var vårfloden ovanligt häftig, så häftig att hela dammbyggnaden spolades bort. Efter detta avvecklar dåvarande ägaren till Floda säteri, Carl von Proschwitz, järnbruks verksamheten.

1850 och framåt

Runt 1850 bygger von Proschwitz en ny såg med bla fler sågblad och turbin.

Runt sekelskiftet 1900 fanns den gamla kvarnen kvar, så även sågen. I det gamla järnbruket finns då en vågfabrik. På bilden syns sågen i mitten.

Där sågen och kvarnen fanns byggs på 1930-talet centrum huset och på andra sidan byggs Floda kraftverk. Dämmet som "driver" kraftverket har en fallhöjd på 2,5 meter.

Så var det två sjöar en gång ?

Ingen vet men de gamle sa Floda sjön och Sävelången. Troligen var det inte det var två sjöar men ett sund. Ålefisket vid Nääs krävde också ett visst jämt vattenflöde för att kunna fången ålen, tex.

Källor och efterforskning

Efterforskning: Mats Ericson

Källor: Skallsjö Hembygds och Fornminnesförening , Järnbruket i Floda av Skallsjö Hembygds och Fornminnesförening, I kungsådrans spår av Brigitta Waldenborg, Skallsjöboken (Evald Widéll)

Bilder: Järnbruket i Floda av Skallsjö Hembygds och Fornminnesförening , Livet på Floda säteri kring sekelskiftet av Skallsjö Hembygds och Fornminnesförening, Lantmäteriets historiska kartarkiv, Skallsjö Hembygds och Fornminnesförenings samlingar.