Banvaktsstugor

Banvaktsstugorna i Skallsjö

Allmänt om banvakter

Banvakter var den kategori av järnvägspersonal som ansvarade för att banan hölls i gott skick, så att den kunde trafikeras med betryggande säkerhet. De fullgjorde sin betydelsefulla tjänst från järnvägens barndom till omkring 1960.

Banvakterna bodde oftast i särskilt uppförda små banvaktsstugor utspridda längs de närmare 17000 km järnvägar som funnits i Sverige. Dessa små stugor som ofta hyste stora familjer blev ett betydelsefullt inslag i järnvägsmiljön men har numera till stor del försvunnit.

I Skallsjö finns eller har funnits dessa

Riktning från Göteborg mot Alingsås

• Nr 26/126, Hagen - Nära gränsen till Lerum
• Nr 27/127, Tullen (Tullängen) - före detta Västra Tullen
• Nr 28-29/128-129. Kusebacka - även kallad Östra Tullen
• Nr 30/130, Drängsered - även benämnd Strandhagen
• Nr 31/131, Pålstorp (Pålstorpsudde)
• Nr 32/132, Håvared, Gamla Håvared (utmed gamla enkelspåret) 
• Nr 33/133, Krösekullen (utmed gamla enkelspåret)
  Stugan flyttades 1916 och namnändrades till Ubbared.
• Nr 34/134, Vik
• Nr 9A, Norsesund
• Nr 35/135, Kullen

En karta över dem finns under fliken : Järnvägen 

Banvaktsstuga Hagen

Banvaktsstuga Nr 26/126, Hagen

Denna banvaktsstuga  låg vid gränsen till Lerum. Nu för tiden är här nära en järnvägsövergång. Den låg mellan järnvägen och Lerumsvägen. 

Banvakt Albert Bergman var banvakt där i 12 år. Den 7/1 1901 gick flytten till Säveholms banvaktsstuga i Alingsås. Eventuellt var den siste banvakten var Helge Natanael Viberg.

Stugan revs omkring 1985. Bilderna på stugan har Birgitta Waldenborg tagit en tid innan den revs.

Banvaktsstuga Tullängen och Kusebacka

Banvaktsstugorna nr 27/127, Tullängen, före detta Västra Tullen
och nr 28-29/128-129, Kusebacka även kallad Östra Tullen.

Dessa två banvaktsstugor ligger mycket nära varandra. Båda har legat där övergången av järnvägen vid Tullängens fotbollsplan. Har de avlöst varandra?

Bilderna är på banvaktsstugan vid Tullängen där Albin och Evert Uddberg bodde.

Bilden visar banarbetarna vid Tullens järnvägsövergången någon gång runt 1950. 

Banvaktsstugan nr 128-129 Kusebacka år 1928

Banvaktsstuga Drängsered (även benämnd Strandhagen)

Banvaktsstuga nr 30/130, rivs runt 1970.

Under åren 1899 till 1903  var en Olaus Eriksson från Brattås banvakt i detta hus. Tyvärr dog Olaus år 1903 av hjärnblödning.

Kort av Drängsereds banvaktsstuga från 1912. På bilden Anna Walldén (gift med Herman Walldén) med sönerna Anders och Arne.

Bilden till höger visar Karl Uddberg och hustrun Emma som pensionärer och huset de bodde i, nämligen Banvaktsstugan Drängsered Södergård som låg strax söder om Drängseredsbadet.

När Karl Uddberg dog 1939 flyttade hustrun Emma till dottern Alice och hennes man Fritz Jansson som bodde i ett hus som tillhörde Floda Kraftverk. Emma dog där 1947.

Banvaktsstuga Pålstorp (Pålstorpsudde)

Banvaktsstuga nr 31/131 Pålstorp

Huset låg först vid den gamla enkelspåriga järnvägen på sjösidan. Senare flyttat när dubbelspåret byggdes och ligger nu vid den nya linjesträckningen (1916).

Lars Andersson "Vakt-Lars"

Lars Andersson föddes och växte upp på torpet Västeråsen. Senare i livet när järnvägen byggdes genom Skallsjö socken sadlade han om och blev banvakt.

Lennart Johansson är barnbarnbarn till Vakt-Lars och här berättar han om sin släkting.

Lennart Johansson berättar

Lars Andersson mor hette Anna Olofsdotter och var född 1783 den 14/3 på torpet Västeråsen.

Lars Gunnarsson född 1760 gifter sig med Anna och flyttar till Västeråsen.

De får fyra barn Anna , Katharina, Peter och Andreas födda 1806 - 1816. År 1822 dör fadern Lars Gunnarsson och Anna Olofsdotter gifter om sig med Anders Andersson född 1796 den 5/5 i Lilla Ubbared. De får sönerna Johannes född 1823 den 21/12 och Lars född 1827 den 15/4. Lars var alltså yngst av sina 5 syskon.

År 1848 flyttar Lars till torpet Svinabo i Stora Lundby. Det låg på en vacker plats i Öjaredsviken snett emot herrgården. Den 25/3 1849 gifter sig Lars med en av döttrarna på gården, nämligen Carolina Andersdotter född 1821. Lars är "Åbo" på Svinabo till 1858 då han och familjen flyttar till Pålstorp för att bli banvakt på den nyöppnade Västra Stambanan.

Mellan åren 1850 och 1859 får Lars och Carolina 5 barn, nämligen Aron, Johan, Anna Charlotta, Mathilda och Lars Fredrik. Mathilda blev dock bara tre år och dog 1859

i TBC.

Året 1862 blev ett mycket dramatiskt år. Den 15/5 föddes det 6:e barnet Anna Sophia och en vecka senare dog modern Carolina, troligen i s.k. "barnsäng". Detta innebar att Lars då satt ensam med 5 barn, varav en nyfödd, medan tågen "rusade" förbi utanför banvaktsstugan.

Första hjälpen kom med att en "amma" ryckte in och matade den nyfödda. Denna "amma" var Britta Maria Andersdotter född 1842 den 30/1 från Blåbärsås i Stora Lundby.

Hon hade i Mars månad fött sin "oäkta" son Edvard. Edvard växte sedan upp hos morföräldrarna i Blåbärsås. Han benämns i samtliga husförhörsprotkoll som Edvard, Marias

oäkta son. Man kan inte anklaga dåtidens präster för att vara inte speciellt diskreta.

Maria åtog sig uppenbarligen mer av sysslorna i banvaktstugan och den 27/12 1863 gifte sig hon och Lars. Maria och Lars fick ytterligare 7 barn mellan åren 1864 och 1886!

Nämligen: Wilhelm, Augusta, Emma Mathilda, Ellen, Carl, Knut Albert och Gustaf.

Där Ellen som föddes 1877 den 28/1 blev min mormor.

Dottern Anna Charlotta var endast 8 år när modern Carolina dog. Uppenbarligen ordnades något boende för henne i Göteborg där hon växte upp. Hon blev sedermera "bra gift" med handelsmannen Carl August Waller.

När "Vakt-Lars" var tillräckligt gammal för pensionering hade Charlotta och Carl byggt

huset "Carlshöjd" som låg snett över spåren räknat från banvaktsstugan. Dit flyttade Lars med kvarvarande familj. Charlotta uppmanade så sin "lillasyster" Augusta att bryta sin förlovning och stanna hemma och ta hand om sina föräldrar. Och så blev det!

När den sista av föräldrarna dog, Maria 1927, såldes huset och Augusta fick flytta in till Gårda i Göteborg. Där bodde hon tills hon dog 99,5 år gammal!

När Lars hade pensionerats kom det en annan banvakt och efterträdde. Han hette Uddberg och hans yngste son hette Albin född 1903. Min mamma och hennes syskon som var på besök hos morföräldrarna lekte med denne Albin. En annan "lekkamrat" till Albin var uppenbarligen "Vakt-Lars". De var ofta på sjön och fiskade. Då fick Albin höra en massa historier om hur det gick till "förr på böggda". Till vår stora glädje umgicks vi med Albin ända in på 1970-talet. Albin som hade gott minne och var en god berättare underhöll oss med gamla historier ända från mitten på 1800-talet.

Avslutningsvis:

• Lars föddes 1827 den 15/4 och dog 93 år gammal 1920 den 8/5.
• Lars 1:a hustru Carolina Andersdotter var född 1821 den 8/11 och dog 41 år gammal 1862 den 22/5.
• Lars 2:a hustru Britta Maria Andersdotter var född 1842 den 30/1 och dog 85 år gammal 1927 den 23/3.
• Tillsammans fick "Vakt-Lars 13 barn med sina två fruar. Endast ett av barnen dog innan det blev vuxet. Inget att undra på att Lars insåg behovet av en Söndagsskola i Skallsjö!

Lennart Johansson

Skallsjö missionsförsamlings (1) söndagsskola bildas av bla Vakt-Lars

Vid ett möte hos banvakten Fredrik Bilén i Krösekullen våren 1875 framförde kollegan Lars Andersson, vanligen kallad "vakt-Lars", ett förslag om att en söndagsskola skulle startas. Lars Andersson hade läst om söndagsskolans framgång och dess välsignelse för barnen i England och att sådan verksamhet redan upptagits på flera platser i vårt land. Redan följande söndag samlade man barnen och därmed var den första söndagsskolan i Skallsjö startad. Vid samtal med gamla f d söndagsskolbarn berättas att söndagsskolan ambulerade från hem till hem söndag efter söndag. Enbart på Öijared hölls det söndagsskola på drygt dussintalet platser.

De första söndagsskollärarna på Öijared var, förutom Lars Andersson, Svante Jacobsson (2), Freedrik Bilén, Petter Andreasson, Andreas Andersson och Karl Svensson.

• (1) Nu för tiden Equmeniakyrkan
• (2) Bodde på Iglakärr

Karl Evert Uddberg tar över

Äldsta flickan Anna född 1893, gifte sig 1917 med järnvägsarbetaren Karl Fransson. Hon var "näringsidkare" i Alingsås och dog där 1945. Den andra flickan hette Alice född 1895, gifte sig 1937 med reparatören Fritz Jansson i Floda kraftverk. De bodde i anslutning till kraftverket och hon dog där 1959. Sonen hette Axel och var född 1897. Han bodde hela sitt liv Floda och var järnvägsarbetare och dog där 1970. 

Bilden visar stugan och banvakten Karl Eriksson Uddberg med familj. Han tog över efter "Vakt Lars" någon gång i slutet av 1890-talet. Sannolikt tog han sig då namnet Uddberg efter platsen.

Det saknas en son på bilden nämligen Albin som föddes 1903. Utgår ifrån att bilden togs 1901 eller 1902 med tanke på Axels ålder och storlek

Bild visar familjen Uddberg utanför banvaktsstugan Pålstorps Udde. 

Bilderna visar rallarna som som byggde det nya dubbelspåret ett stycke norr om Pålstorps udde. På en bild ser man en liten pojk står mot en lyftkran, det är Albin. Albin hade inte några kompisar i närheten så han umgicks med rallarna vilka blev hans stora idoler. 

Bilden visar Karl Uddberg "stolt som en tupp" på dressin utanför den nya banvaktsstugan och det nya dubbelspåren. Foto runt 1916. 

Bilden visar Karl Uddberg med sönerna Albin och Axel.

Påltorps nya banvaktsstuga år 1935. Bildenen  visar ett antal bikupor. Det måste ha varit ett mycket vanligt bidrag till självhushållet.  Ligger vid den nya linjesträckningen (1916).

Banvaktsstuga Håvared

Banvaktsstuga nr 32/132 Håvared.

Flyttad ett fåtal meter, ligger nu mitt i gamla banvallen. Tillbyggd åt vänster.

Eventuellt är denna flyttad från gamla enkelspåret där en grund fortfarande är synlig.

Krösekullen / Ubbared / nu Bergsängen

KF Adelsköld berättar

Krösekullen var, då järnvägen gick där förbi, ett omtyckt mål för promenad från herrgården för att se på tåget, som i den starka stigningen betydligt saktade farten på ånglokens tid; långa godståg kunde i slirigt väder icke ta sig upp från F1oda-hål1et. Loken arbetade då tungt, om man vill återge det i tal, liknade det mest "Stackars Petter". Vid ett tillfälle upprepades orden av fröken Marla Bliengräber och hördes av den intill spåret postande banvakten Petter Andersson "Vakt-Petter", som fann sig föranlåten att genmäla: "Åh, så synn e de la inte om'en'!

Banvaktsstuga Vik

Banvaktstuga  nr 34/134 låg vid Vik

K-F Adelsköld skriver:

Bild från 1990-talet av Viks banvaktsstuga. 

Banvaktsstuga Norsesund

Nummer 9A, låg alldeles bredvid Noresunds station i rikting mot Floda. Benämns även Banmästarstuga.

På den gamla häradsekonomiska kartan från 1890-talet betecknas stugan som Banvaktsstuga. Vilket nummer den då haft är inte känt. På spårplan från mitten av 1940-talet är stugan betecknad hus 9A, dvs bostadshus för trafikpersonal. På Sveriges Järnvägsmuseums digitala bildarkiv finns ett par bilder där stugan kallas Banmästarstuga. Även om uppgifterna går isär är de inte motstridiga. Byggnaden var av modell 1872 års dubbelstuga, men kan ha varit inredd för en familj.

Norsesund hus 9A, skall ha varit en banmästarstuga. Bilden som kommer från Sveriges Järnvägsmuseum anges vara tagen den 28 maj 1926, men uppgiften är osäker, eftersom det finns minst tre olika bilder från Norsesund som uppges vara tagna just den 26 maj men olika år. Foto: Okänd.

Banvaktsstuga Kullen (vid Norsesund)

Ett rum och kök, byggd 1857, 26 kvm fri golvyta, tomt 3000 kvm.

Föreslagen till försäljning 1936, var då uthyrd mot en årlig hyra av 192 kr. "Anbud 525 kr för stuga och 1.50 kr per kvm för blivande tomt efter uppmätning. Förbehåll om vatten från statens järnvägars brunn. Tomten gränsar intill allmän väg."

Köpare var Johan Albert Falk i Norsesund.

Källor och efterforskning

Efterforskning: Mats Ericson och Lennart Johansson

Källor: Lennarts Johansson, Ingemar Rapp, Banvakt.se, Öijareds säteri i Vättle härad och dess ägare i gångna tider av K-F Adelsköld

Bilder: Evert Uddberg, Lennart Johansson, Ingemar Rapp, Lerums lokalhistoriska arkiv - Birgitta Waldenborg (Ingalill Johansson), Sveriges Järnvägsmuseum (Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner - Public Domain Mark (PDM)), Kulturhistorisk byggnadsinventering i Lerums kommun - 1999