Hästhagen (Tollered)

Torp under Nääs/Nääs fabriker

1665 – dags dato

Summering

Hästhagen måste ursprungligen varit en beteshage och omnämns första gången i mantalslängderna 1665, med olika familjer och båtsmän som brukare under 1600- och 1700-talet. Under början av 1800-talet präglades torpet av flera byten av brukare. På 1800-talets mitt blev Johannes Pettersson och Brita Andersdotter långvariga brukare, och deras son Johan Edvard tog senare över tillsammans med sin fru. En tragisk händelse inträffade 1895 när sonen Axel Johansson frös ihjäl nära hemmet. I början av 1900-talet drabbades torpet av en mordbrand anstiftad av Johan Edvard, vilket ledde till att Tollereds borna hjälpt den nya torparen att återuppbygga ladugården. Under 1900-talet bodde flera olika familjer på Hästhagen, bland annat familjerna Ståhl, Rhodén och Nilsson. Nu för tiden bor Roy och Inga Ottosson på Hästhagen sedan 1986.

Början på Hästhagen

Som namnet antyder måste man ha haft en hästbeteshage på stället från början. Om det var Nääs eller någon i Tollered som haft den som hästhage eller när den använts det vet vi inte.

Hemmanet finns inte med på kartan " Skallsjö socken Floda, Geometrisk ägoavmätning" från år 1655". Men i mantalslängderna finns Hästhagen för första gången år 1665.

Den första vi ser i dessa längder heter Ingemar, Ingemar Jönsson. Han finns kvar hela 1680-talet. Eventuellt hette hustrun Karin, men hon kan lika gärna varit gift med någon annan. Troligen är det denna Karin Ingemarsdotter som dör 40 år gammal år 1705.

1700-talet

Björn Jonsson och båtsman Lars

När vi börjar 1700-talet lever en Björn på Hästhagen och sedan även en Lars. Så det verkar som att det är två familjer på torpet. Björn Jonsson gifter sig 1706 med pigan Elin Stensdotter från Håvared. Lars verkar vara kronobåtsman och 1714 får han en son vid namn Anders.

Båtsmän

Båtsmännen här tillhörde Tollereds rote i Västergötlands båtsmanskompani. Normal hette de Kanon i efternamn men om Lars hette detta vet vi inte.

År 1730 är det ordinarie båtsman Anders Harfot som bor på stället. Annars hette båtsmännen Harfot i Håvareds rote.

Harald Andersson och Anders Andersson

Runt 1750 tar Harald Andersson över stället. År 1755 gifter han sig med Pigan Elin Håkansdotter från Tollered Skog. De får (i varje fall) barnen Elin och Anna. År 1760 bor både Harald Anderssons och Anders Anderssons familj på Hästhagen. Sedan tar Anders Andersson över. Han får (i varje fall) barnen: Jon, Ingeborg och Lars. Lars dör 1768 bara 1 och ½ år gammal i koppor.

Anders Andersson tar över från 1770 och några år framåt.

Olof Ersson/Erikson och hans hustru Britta Larsdotter

Någon gång på 1770-talet tar Olof Ersson/Erikson och hans hustru Britta Larsdotter som redan då var utgammal (gammal och orkeslös) över Hästhagen. År 1780 står även Olof som utfattig så livet måste varit svårt för familjen. Trots detta får de under tiden de bor på Hästhagen fyra barn: Johanna, Lars, Eric och Hans. På 1790-talet tar en äldre dotter Catarina Olofdotter över som brukare, även hon står som utfattig med utgamla föräldrar. Det finns även en dotter Ingrid. Olof Ersson/Erikson dör 1800, 60 år gammal i kolik. Ett år 1802 står Hans Olofsson som brukare men han flyttar till den stora staden Göteborg.

1800-talet

Rörigt på början av 1800-talet

Första åren på 1800-talet är lite röriga och det är för få uppgifter för att se hur alla personer är släkt eller inte, mm. Så det som följer innehåller en del oklarheter.

År 1803 bor Håkan Jonsson och Hans Persson på Hästhagen. Håkan Jonsson dör samma år den 1803-06-09. Kanske är det han som står i som mannen Håkan Ericson Hästhagen som dör 38 år 1 månad av kolik.

En bouppteckning från december 1803 Håkan Jonsson och änkan Anna Larsdotter säger att de har fem barn: Anders, Jonas, Ingeborg, Britta och Anna. Deras kreatur bestod enbart av 2 kalvar och 4 får. Men det blir trots detta plus på sista raden med 14 riksdaler.

År 1804 gifter sig drängen och torparen Andreas Larsson med pigan Ingrid Olofsdotter från Hästhagen. Ingrid är nog dotter till Olof Ersson/Erikson och hans hustru Britta Larsdotter vi sett innan. Kan även änkan Anna Larsdotter var syster till Andreas Larsson? Mycket är oklart.

Andreas Larsson och Ingrid Olofsdotter

I 1805 år mantalslängd finner vi både änkan Anna Larsdotter och Anders Larsson. Sedan tar Andreas Larsson och Ingrid Olofsdotter över som torpare i samband med detta.

Familjen:

• Andreas Larsson, 1779-02-20, Torpare

• Ingrid Olofsdotter, 1769-02-02, Hustru

• Olof, 1808-12-09, Son

• Kerstin, 1805-08-02, Dotter

• Britta, 1812-08-02, Dotter

De bor kvar tills de flyttar ut vårfrudagen 1825 till ett nyhemman Tolleredås på Tollered skattegård ägor.

Tollered skattegården , skogsmark, 1803 (utsnitt), hästhagen till vänster – Lantmäteriets historiska kartor

Nils Nilsson och Agneta Svensdotter

De nya torparna Nils Nilsson och Agneta Svensdotter kommer från Maden år 1825 men stannar bara ett par år. De har barnen Sven och Johannes.

F.d. båtsmanen Torsten Kanon och Olof Olofsson

Torsten Larsson Kanon har varit båtsman, antagen år 1815 i Tollereds rote. Det är så han fått sitt andra efternamn Kanon. Han har fått avsked (dvs slutat) och paret flyttar in år 1830. Karin är änka men omgift med Torsten Kanon. Hustru Karin dör 1838 och då flyttar flera av familjen ut. Torsken Kanon bor kvar tills han själv dör 1845.

Familjen

  • Torsten Larsson Kanon, 1788-05-25, Torpare
  • Karin Andersdotter, 1777-06-20, Hustru, dör 1838
  • Andreas, 1820-05-03, Son
  • Olof Olofsson, 1804-02-04, Son till Karin
  • Cajsa, 1816-11-25, Dotter
  • Anna Britta, 1823-02-17, Dotter

Styvsonen gifter sig med pigan Maria

  • Olof Olofsson, 1804-02-04, Son till Karin gifter sig med pigan Maria
  • Maria Ericsdotter, 1812-05-01, Piga, Gifter sig med Olof Olofsson
  • Olaus, 1835-08-08, Son
  • Anna Lisa, 1838-10-12, Dotter

På slutet av 1830-talet bor Olof och Maria i en backstuga på Hästhagen. Även dessa flyttar ut i samband med Karins död. Olof och Maria flyttar till Tollered Nedergården.

Ruinen bredvid Skogatorpet

Bredvid Skogatorpet, ett par hundra meter norrut finns en lämning som inte det finns några källor runt. Det är inte troligt att detta är ett första Skogatorp eftersom det i så fall skulle legat kvar till på 1920-talet. Troligare att detta kan också vara den backstuga till Hästhagen som omtalas på 1830-talet.

Den okända ruinen norr om Skogatorpet – 2022 – Foto Mats Ericson

Johannes och sonen Johan Edvard

Johannes Pettersson och Brita Andersdotter

Runt 1840 blir Johannes Pettersson och Brita Andersdotter det nya torparparet. Om det har varit många olika familjer på Hästhagen på början av 1800-talet men nu kommer det nu att bli stabilitet och Johannes och Brita kommer att bo många år på torpet, Johannes tills han dör 1877. Brita kommer att leva till 1901, men då inte på Hästhagen, när hon dör 89 år gammal. Britta och dottern Johanna kommer att bo kvar tills på 1880-talet då de flyttar till Nääs fabriker.

Familjen

  • Johannes Petersson, 1808-06-10, Torpare,
  • Brita Andersdotter, 1812-01-03, Hustru,
  • Anna Lisa, 1836-08-09, Dotter,
  • Johanna, 1841-01-11, Dotter,
  • Carolina, 1844-01-24, Dotter,
  • August, 1846-09-12, Son,
  • Johan Edvard, 1849-03-15, Son, Dör 1849-03-31 två veckor gammal
  • Johan Edvard, 1851-03-11, Son,
  • Anders Peter, 1854-11-11, Son,

Johan Edvard Johansson och Johanna Maria Jacobsdotter

Om många av syskonen gifter sig och flyttar ut så stannar bl.a. näst yngste sonen Johan Edvard, född 1851, kvar. På 1870-talet blir han och hans nya fru Johanna Maria Jacobsson torpare. Johan Edvard hade en bror med samma namn, född före honom men som dog efter bara två veckor. Det verkar vara rätt vanligt att "återanvänder" namn som tidigt döda bara burit.

Familjen:

  • Johan Edvard Johansson, 1851-03-11, Ny torpare, Son
  • Johanna Maria Jacobsdotter, 1842-09-13, Hustru
  • Axel Wilhelm, 1878-03-26, Son, arbetare
  • Ida Sofia, 1879-12-01, Dotter
  • Ellen Charlotta, 1883-02-13, Dotter
  • Edit Maria, 1903-09-19, Ellens dotter

På början av 1870-talet bor även en familj Erik Gustuv Johansson och Anna Lisa Johansdotter på stället.

Det tyckas som allt är frid och fröjd men vi vet inte så mycket om detta. Tyvärr skulle två olyckor drabba familjen.

Utsnitt ur Stålebos utägor, karta från 1894 - Lantmäteriets historiska kartarkiv

Axel fryser ihjäl

En mycket tragisk händelse inträffade i början av februari år 1895. Då fryser den då 17-årige Axel Johansson ihjäl endast 30 meter från huset.

Ur Göteborgs marknadsberättelse 1895-02-09

Ihjelfrusen. Till Dagens Nyheter skrifves: En sorglig händelse timade vid Hästhagen under Tollered i Skallsjö socken i Elfsborgs län natten till söndagen. Sjuttonårige ynglingen Axel Johansson anträffades i söndags morse af sin fader ihjälfrusen liggande i en snödrifva utanför hemmet. Han hade efter slutadt arbete vid fabriken gått till en slägting och på återvägen under då rådande mörker och snöyra gått vilse i skogen. Af spåren i snön syntes att han gått ner sig i en mosse, der han tappat sin ena toffel, och sedan i bara strumpan irrat omkring, tills han stupat vid pass 100 fot från hemmets dörr.

En så tragisk händelse måste ha satt djupa sår i familjen.

En familj från Marbohult flyttar in

År 1904 flyttar Karl Anders Jakobsson och Anna Matilda Andersdotter till Hästhagen. Karl Jakobsson var son till "Massa-Jakob" i Svenningsgården på Sävhult.

Men det varade inte länge….

Familjen

  • Karl Anders Jakobsson, 1865-01-26, Jordbrukarbetare, torpare
  • Anna Matilda Andersdotter, 1870-01-28, Hustru
  • Alma Emilia, 1890-12-23, Dotter, Spinn? Arbetare
  • Anna Davida, 1893-04-19, Dotter, Spinn? Arbetare
  • Otto Reinhold, 1895-12-15, Son, Spinn? Arbetare
  • Ester Rebecka, 1898-03-26, Dotter,
  • Per Ragnvald, 1901-03-25, Son,
  • Ingrid Justina, 1905-01-23, Dotter,
  • Helga Elisabet, 1907-11-03, Dotter,
  • Karin Margareta, 1910-08-14, Dotter,
  • Gustaf Vilhelm, 1912-09-11, Son

Fadern till Axel startar en mordbrand

Eventuellt så blev fadern till Axel knäpp efter att sonen hade frusit ihjäl eller så var det något annat.

Ur Alingsås tidning 1904-11-04.

För anstiftande af mordbrand å torpet Hästhagen under Tollered i Skallsjö s:n, därvid en ladugårds länga ödelegts och 2 kor och 3 svin innebrändes allt oförsäkradt och tillhörigt torparen Carl Jakobsson har Välte häradsrätt dömt arbetaren Johan Edvard Johansson från Stålabo, hvilken erkänt sig skyldig till gärningen att undergå straffarbete i 3 år och vara medborgerligt förtroende förlustig 1 år öfver strafftiden. Den dömde, som förklarade sig nöjd med domen, införpassades till länscellfängelset.

Kanske får familjen Karl Anders Jakobsson och Anna Matilda Andersdotter bo på torpet Fogelbokärr, det är något oklart i husförhörslängderna. De fick i alla fall hjälp med att bygga upp ladugården igen. Nästan alla i Tollered lade ihop pengar så att den kunde byggas upp igen. Men det verkar ändå de fått nog av Hästhagen för redan 1907 flyttar en ny familj in. Själva hamnar de på torpet Gärdet.

Mordbrännaren Johan Edvard Johansson och hans familj flyttar till Nääs fabriker.

Torpet Hästhagen troligen på början av 1900-talet. Oklart vilka som är på bilden. Foto Gruppen Tolleredminnen

Anton Svensson

Familjen Anton Svensson flyttar in 1907 men bara 10 år senare dör Anton Svensson.

  • Anton Svensson, 1853-04-27, Torpare
  • Maria Josefina Andersdotter, 1860-03-25, Hustru
  • Alda Bernhardina Antonsdr., 1886-08-27, Dotter
  • Sigrid Natalia Antonsdr., 1888-07-15, Dotter
  • Hjalmar Reinhold Svensson, 1891-05-25, Son
  • Sven Algot, 1896-04-20, Son
  • Elin Linnéa, 1898-05-30, Dotter
  • Olga Märta Margareta, 1905-10-17, Dotter
  • Albin Bernhard, 1906-11-27, Son till Alda Bernhardina

Efter Anton Svensson död flyttar alla ut och det blir auktion på gården

Ur Elfsborgs läns tidning:

Auktion på Hästhagen 1917 – Svenska Tidningar (KB)

Skrothandlare Stål

År 1924 flyttar den sedermera skrothandlaren Karl Ivar Ståhl in på Hästhagen. Men på denna tiden när de bor på Hästhagen är han torpare. Men han verkar ha startat den rörelsen tidigare för när familjen Ottoson flyttar in finns det en massa skrot såsom cyklar i slänten nedanför huset.

Hela 11 barn fanns i familjen så det var säkert liv och rörelse.

Familjen:

  • Karl Ivar Ståhl, 1883-12-08, Arrendator, sedermera skrothandlare, ,
  • Anna Kristina f. Lilja, 1885-07-14, Hustru, ,
  • John Ivar, 1909-04-27, Son, Textilarbetare, Gifter sig, flyttar till Annedal 1934,
  • Lilly, 1911-05-07, Dotter, Textilarbetare, Gifter sig, flyttar till Örgryte 1936,
  • Olga Lovisa, 1913-09-24, Dotter, Dör 1934,
  • Nils Gustaf, 1915-11-23, Son, tvilling, Textilarbetare, Flyttar till Göteborg 1938,
  • Svea Josefina, 1915-11-23, Dotter, tvilling, Textilarbetare, ,
  • Anna Greta, 1918-06-12, Dotter, Gifter sig, flyttar till Gamlestaden 1938,
  • Sven Anders Harry, 1920-10-17, Son, Textilarbetare, ,
  • Karl Hjalmar, 1924-04-10, Son, tvilling, Textilarbetare, ,
  • Åke Oskar, 1924-04-10, Son, tvilling, Textilarbetare, ,
  • Erik Roland, 1927-04-23, Son, ,
  • Elve Ingvar, 1929-06-28, Son,

Familjen flyttar ut till Högsboholmsvägen 11 år 1946 och då blir Ståhl skrothandlare på heltid.

Huset

På Ståhl tid byggs huset på med en våning, för på en bräda i huset står det 1932. Även innan måste nuvarande huset blivit flyttat från något annat ställe för på stockar finns det nummer dvs de har blivit uppmärkta innan en flytt. Huset stod fortfarande 1980-talet bara på stora stenar.

Familjen Rhodén

Familjen Rhodén flyttar in 1948 från Skredsvik i Göteborgs och Bohus län.

Familjen:

  • Harry Charles Rhodén, 1902-12-21, Jordbruksarbetare,
  • Elsa Eugenia Rhodén, 1906-02-10, Hustru,
  • Elsa Harriet Charlotta Rhodén, , Dotter, Textilarbetare
  • Gunborg Viola Linnéa Rhodén, , Dotter,
  • Lilly Hulda Helén Rhodén, , Dotter, Handelsbiträde
  • Britt Anne-Marie Rhodén, , Dotter,
  • Maj Inez Rhodén, , Dotter,
  • Karl Harry Rhodén, , Son, Bågskytt

Sonen Karl Harry Rhodén var bågskytteintresserad.

Familjen flyttar ut till Högsboholmsvägen 15 1969. Nästan granne med Ståhls! Några barn flyttar ut själva. Hästhagen är fortfarande i bolagets ägo 1968 säger Ragnar Höglund, rättare på Sävhult.

Ur boken "Tolleredminnen II" – Foto gruppen Tolleredminnen.

Karl Harry Rhodén är till höger. 

Klubben Skallsjö Bågskyttegille bildades 1956 av bland andra Erik "Sågarn" Karlsson. Träningslokalen var i Övre Fabriken. Erik "Sågarn" Karlsson och Karl-Harry Rhodén gjorde fina resultat på tävlingsbanan i slutet av 1950-talet och i början av 1960-talet. Föreningen hade även några damer från familjen Rhodén som medlemmar. Britt Rhodén, och Lilly Rhodén som även tävlade. Ur boken "Tolleredminnen II"

Nilssons

Karl Ingvar Lennart Nilsson bodde på Hästhagen med sin familj. Han var skogshuggare och arbetade för Skogssällskapet.

Familjen

  • Karl Ingvar Lennart Nilsson
  • Birgit Linnéa Nilsson
  • Susanne Agneta Nilsson
  • Marianne Birgit Åsa Nilsson

En mäklare och Tomas Eriksson

En kort tid köper en mäklare Hästhagen och Tomas Eriksson bort där 1985.

Familjen Ottosson

År 1986 flyttar Roy och Inga Ottosson in på Hästhagen.

Familjen:

  • Roy Gunnar Ottosson
  • Inga Marie Ottosson
  • Annika Helene Ottosson
  • Roy Stefan Ottosson

Som sagts innan var familjen Rhodén mycket intresserade av bågskytte. Eftersom man ville ha hästar på marken så fick Roy och Inga fick ta bort en mängd tavlor och dess fästanordningar i armeringsjärn från träden. Detta för att inte deras hästar skulle skada sig. Det är faktiskt deras dotter som kom på namnförslaget Bågskyttevägen.

Då vi inflyttningen 1986 vara bara huset friköpt men sedermera friköper de ladan och en del tomt från Skogssällskapet. Senare även skogen tillsammans med Karl Erik Gustavsson på Harås och initialt även med Torbjörn Björlin.

Roy och Inga Ottosson trivs fortfarande (2026) mycket bra på sitt Hästhagen. Från köksfönstret har man en fin utsikt ned mot dalen där bäcken från Grantjärnen rinner. På vintern samlas många fåglar runt fågelbordet så de kan klara sig genom vintermånaderna.

Hästhagen 2026 – Foto Mats Ericson

Källor och efterforskning

Efterforskning: Mats Ericson, Gruppen Tolleredminnen

Källor: RAÄ, Kyrkböcker, mantalslängder, jordeböcker, Vättle härads domböcker, mm, Skallsjöboken (Evald Widéll), "Nääs i äldre tider" av Hans Thorbjörnsson, Lars-Erik Karlsson, Bengt Olsson, Ortnamnen i Älvsborgs län, Vätte härad, Skallsjö socken Floda, Geometrisk ägoavmätning – 1655, Roy och Inga Ottosson, Ragnar Höglund, boken "Tolleredminnen II"

Bilder: Mats Ericson och Lantmäteriets historiska kartarkiv, Gruppen Tolleredminnen, Svenska tidningar från på Kungliga Biblioteket (KB), boken "Tolleredminnen II"