Östra Sturvås

Summering

Östra Sturvås en skogsgård i södra Skallsjö från början på 1600-talet. Troligen var det mycket boskapsskötsel och mindre jordbruk. Från år 1670 till 1716 står gården om obesutten, i varje fall kunde man inte betala någon skatt. På senare år (1700 och 1800-talet) bodde här hela tre stycken Anders Andersson med familjer. Den siste "Sturv-Anders" och hans familj är de sista att bo på Östra Sturvås vilket skedde 1901. En av sönerna till "Sturv-Anders" Carl Herman Andersson blir riksdagsman och sitter i 1:a kammaren i närmare 20 år.

Början

Första gången Östra Sturfås dyker upp i skrifterna är i en jordebok från år 1602, då stavades det Sterfueås. Det finns även i tiondelängder under tidigt 1600-tal. Från början var det ett kronotorp, senare blir det ett frälsetorp. Namnet kommer ifrån att gården låg på en ås, som sträcker sig utmed sjön Stora Sturven.

Den förste man vet bott på Östra Sturvås hette Anders och han bodde där 1642. Kanske dör Anders för efter detta så står det änkan i mantalslängderna.

År 1647 köper Johan Gustav Öhrnevinge på Högsboholm Östra Sturvås.

Mycket boskap som betade i skogarna

På Sturvås och på andra avlägsna gårdar i skogsbygderna i Skallsjö, såsom Trullsås, var boskapsskötseln viktig. Den stora betesytan var utmarken. Större ytor än åkern upptog ängen, vilken saknas nästan helt nu. Det var sådan gräsmark som i första hand användes för hö till att ha under vintern. Inmarkerna, eller odalmarken, som det står på kartan kunde betas efter skörden och slåttern. Kanske producerade man då smör, ost, talg, kött och fläsk, hudar och skinn samt sålde levande djur. När sedan det blev mer och mer bebyggelse i skogarna så blev betesarealerna mindre och mindre och tex Trullås skrevs stegvis ned från ett fullt hemman till ett åttondels. I synnerhet i Bergums socken på 1700-talet, allt enligt Sverin Ström, handlade man mycket med oxar som de köpte på marknader, brukade med dem i sin jord, och sålde dem strax därpå antingen om våren, när sådden var över, eller om hösten till slakt.

Svåra tider, gården obesutten

Från år 1670 till 1716 står enligt mantalslängderna gården om obesutten och ingen borde ha brukat marken. Vad man kan se kunde uppenbarligen inte kunde betala någon skatt. Men nog bor här folk:

• Vittnen: Karin Svensdotter Sturfåhs (1693) , Ingeborg Svensdotter i Sturfåhs (1694) , Elin i Sturfåhs (1697 , 1698, 1700 och 1701), pigan Anna i Sturfåhs (1700) och drängen Anders i Sturfåhs (1701).
• Giftemål: Anders Jonsson från Bockeberg gifter sig med pigan Ingeborg Svensdotter ifrån Sturfåhs 1699. Anders Tårstensson från Sågarehagen gifter sig med Elin Svänsdotter från Sturfveåhs år 1701. Sven Bryngelsson gifter sig med Anna Jonsdotter från Sturfeåhs år 1702. Anders Svensson från Sturfveåhs gifter sig med pigan Börta Hansdotter år 1703.
• Dödsfall: Oluf Andersson från Sturfveåhs dör 2 år gammal år 1706. Börta från Sturfve dör.

Konstigt nog byggs Sturfsböle (Gökes) 1665. Varför i så fall om det ena stället läggs för fäfot då ?

Åter besuttet och en köpsven från Engeland

År 1720 finns Anders på gården enligt mantalslängderna men snart, år 1725, är han fattig. År 1729 dör två äldre kvinnor på gården, det var Maret som var 70 år och Anna som var 63 år gammal. Anders får fyra barn vilka två kanske dog vid förlossningen, hustrun verkar heta Elisabeth eller Lisbett. Barnen heter Elin och Brita. Kanske även fanns en son Anders.

Samma Elisabeth blev 1737 fadder till ett nyfött barn, oäkta där fadern var "en ung köpsven från Engeland". Modern var från Göteborg så man kan undra hon och den "unga köpsvennen från Engeland" hade för koppling till Skallsjö?

Anders Ivarsson från Sturfås dör 1744 då 70 år gammal. Det är säker han som bara stått som Anders ovan.

Släkten Per Matsson, c:a 1745 till c:a 1815

Efter Anders Ivarsson, detta runt 1745, tar Per Matsson över. Denne Per Matsson är kolare till yrket.

Det finns en sägen i släkten efter Per Matsson att det var tre bröder som kom från Värmland och bosatte sig i Skallsjö och eventuellt också i Lerum. Dessa ska ha varit kolare. Kanske var Per Matsson en av dem? Det behövdes ju fler kolare nu när Floda Järnbruk hade startat upp 1738.

Den 23:e maj 1749 anklagas Per Matsson tillsammans med Anders Olsson på Hasseldalen för att tre år tidigare ha tagit ner en ihålig ek på Östra Slätthult, men båda frias.

Efter Per Matsson tar hans son, Sven Persson över gården runt 1755. Sven Persson, född c:a 1731, gifter sig 1754 med pigan Karin Börjesdotter, född c:a 1721, ifrån Ryggebol. Sven och Karin får fyra barn: Stina född 1756-12-26, Börge född 1758-12-26, Britta född 1761-01-18 och lillebror Anders, född 1764-08-05. Alla föddes på Östra Sturvås. Sven Persson är brukare till 1780-talet och då, är det hans son, Anders Svensson som tar över. År 1786 står det att Sven Persson är över 60 eller 80 år (svårläst men borde vara 60 år), bräcklig och hemmet brukas av sonen.

Sven Perssons son Anders Svensson gifter sig med Anna Britta Andersdotter från Bockaberg. Paret får åtta barn: Christina, Anders, Peter, Annica, Börge, Carin, Stina och Sven. Kanske dör Anders Svensson på 1700-talets slut för det är lite rörigt vilka som bor på gården.

Anders Andersson (född 1788)

Någon gång på början av 1800-talet tar äldste sonen Anders Andersson, född 1788, över. Han gifter sig med Lisa Andersdotter från Oryd och de får dottern Anna, dottern Johanna som dör bara 8 månader i magsjuka och Andreas. 

Familjen Anders Andersson (född 1788)

• Anders Andersson, 1788-09-22, Åbo
• Lisa, 1788-02-16, Hustru,
• Anna, 1811-11-10, Hustru, Dör ung??
• Anna, 1812-12-20, Dotter,
• Johanna, 1814-07-10, Dotter, Dör 1815

Dessutom

• Annika Andersdotter, 1757, Svärmoder och änka
• Anna Andersdotter, 1765-01-13, Änka, Mor till Anders Andersson
• Stina Andersdotter, 1801-12-24, Dotter, Syster till Anders Andersson
• Sven, 1804-03-04, Son, Bror till Anders Andersson

Anders Andersson (och hans familj flyttar till en backstuga vid Ribbatorpet. Med följer också svärmodern som i varje fall några år senare är bräcklig och fattig.

Runt 1815 flyttar familjen till "Rebbetorpet" och här föds barnen:

• Andreas född 1816-01-02 Rebbetorpet
• Anna-Britta född 1820-08-13 Rebbetorpet, död 1828-11-09 torpet Stenkullen i Stenkullen. (Mässling)
• Johannes 1822-10-22 Rebbetorpet. Död 1824-05-03 Granås, Lerum. (Slag)
• Anna Christina född 1825-06-01 Granås, Lerum. Död 1825-11-18 Granås, Lerum. (Slag)

Anders blir änkeman 1826 och gifter sig med Greta Andersdotter född 1798-10-13 Wijk, Skallsjö. De får barnen:

• Maja-Lisa född 1827-09-09 Granås, Lerum. Död 1828-11-21 torpet Stenkullen, Stenkullen. (Mässling)
• Anna Christistina född 1827-09-09 Granås. (Tvilling) Död 1827-10-23 (Tassatorpet?) (Slag)
• Johannes 1829-09-12 Torpet Stenkullen, Stenkullen. Död 1831-10-17 Torpet Stenkullen. (Scharlakansfeber)
• Benjamin 1831-09-18 Torpet Stenkullen. Död 1905-08-22 Hedefors.
• Johanna 1833-10-07 Torpet Stenkullen. Död 1890-04-19 Lindås Hage, Lerum.
• August 1835-09-29 Torpet Stenkullen, Död 1837-02-09 Torpet Stenkullen (Slag)
• Anna-Britta 1837-12-09 Torpet Stenkullen. Död 1915-11-07 Örgryte

Av hans 13 barn var det bara fyra som levde till vuxen ålder.

Familjen Anders Andersson (född 1790)

Efterträdaren heter samma sak, Anders Andersson, men är två år yngre. Han kommer ifrån Bocksmossen. Hans hustru heter Ingeborg Johannesdotter. De får sex barn varav fyra dör unga.

• Anders Andersson, 1790-09-26, Åbo, Gifta (19/4 1812).,
• Ingeborg Johannesdotter, 1787-11-22, Hustru, ,
• Anders, 1817-03-12, Son, Dör 1821
• Britta, 1819-05-29, Dotter, Dör 1819, bara 3 dagar gammal
• Johannes, 1820-11-19, Son, Dör 1821, 6 månader gammal i slag
• Johanna, 1822-04-28, Dotter, Dör 1824
• Brita, 1825-04-29, Dotter
• Johanna, 1828-03-05, Dotter

Även finns en inhyses på gården

• Britta Andersdotter, 1767-03-28, Piga, inhyses, fattig och nästan blind

Anders Andersson och Ingeborg Johannesdotter brukar gården i 20 år tills Anders Andersson dör 1837.

Änklingen Peter Jonasson och hans släkt

I samband med Anders Andersson död år 1835 flyttar en ny torpare in på gården. Han heter Peter Jonasson och är änkling.

• Peter Jonasson, 1780-06-09, Ny Åbo, Änkling
• Anders, 1812-08-20, Son,
• Christina, 1815-01-21, Dotter,
• Johanna, 1817-08-01, Dotter,
• Elsa, 1820-04-24, Dotter,

Inhyses Maja Nilsdotters man satt på fästning

Som inhyses på gården bor också Maria Nilsdotter, 1790-12-08, och hennes två söner Johannes, 1827-05-25, och Niklas, 1830-07-01. Livet var nog rätt hårt dem för fadern Peter Jonsson, 1796-05-08, är dömd för 3:e gången stöld och sitter på Malmö fästning. Det står att han var "Försvarslös", dvs om man saknade laga försvar och kunde inte försörja sig själv. De flyttar sedermera till Stensjöhall och Peter Jonsson dör sedan 1850.

Anders Petersson

Runt 1850 tar Anders Petersson, sonen till Peter Jonasson, över som Åbo.

Anders Andersson (född 1838) "Sturv-Anders"

Redan tio år senare tar ännu Anders Andersson, född 1838 och son till Anders Petersson, över som åbo. Han kallas för Sturv-Anders. När Anders Andersson föddes brukade fortfarande hans farfar Peter Jonasson torpet. Farfadern dog som änkling 24/12 -1847. Då tog Anders far Anders Petersson över åborätten. Någon gång i slutet på 1850-talet tar så Anders Andersson över åborätten på Östra Sturfvås från sin sjuklige far. Fadern dör 4/6 -1864. År 1874 så gifter sig Anders Andersson med Emma Matilda Petersdotter.

Familjen

• Anders Andersson, 1838-07-23, Brukare, Kallad Sturv-Anders,
• Emma Mathilda Petersdotter, 1855-04-11, Hustru, ,
• Augusta Wilhelmina, 1877-12-12, Dotter, ,
• Hulda Emilia, 1881-01-06, Dotter, ,
• Johan Alfred, 1883-05-24, Son, ,
• Anna Charlotta, 1886-06-10, Dotter, ,
• Carl Herman, 1889-10-02, Son

Modern bor kvar

• Maja Nilsdotter, 1810-10-05, Moder

Hustrun Emma Mathilda Petersdotter, sedermera Andersson

Emma Mathilda Petersdotter föddes 1855-05-05 på Ribbatorpet (båtsmanstorp nr 71) i Skallsjö socken. Emmas far var Anders Petter Andersson Wik Ribba (Rebba). Han var Båtsman och född 1818-08-25 i Slävik Soldatstom Hemsjö Socken. Hennes mor var Christina Andersdotter Ribba och Båtsmanshustru. Hon var född 1827-04-06 i Ryggebols Lycka Orrås Skallsjö socken. Fadern dör i Nerffeber (tyfus) 54 år gammal år 1872 i Ribbatorpet Toleryd Slätthult Lerums Socken. Där dör även moden i samma sjukdom 45 år gammal. Christina dör den 19/5 och Anders Petter dör bara två dagar senare den 21/5. Petter Andersson Ribba umgicks mycket med folket på Östra Sturvås och det var därför tre av hans barn (August,Johan-Edvard och Emma Mathilda träffade sina resptive på gården. August var sista båtsmannen på Ribbatorpet och han tog sig efternamnet Ribba efter namnet på torpet.

När Emma Mathilda var 15 år gammal, flyttade hon hemifrån för att tjänstgöra som piga hos torparen Andreas Bengtsson med familj på torpet Bredhall i Hedefors, i grannsocknen Lerum. Året var 1871. Emma stannade hos familjen Bengtssons i cirka ett år för att i november 1872 flytta till Gamlebo Skattegården alldeles i närheten av Bredhall. Hon arbetade även där som piga, nu hos Anders Andreasson med fru och två barn samt Anders gamla moder.

Medan Emma bodde i Gamlebo tog hon och hennes kommande man Anders Andersson (Sturf- Anders) på Östra Sturvås i Skallsjö ut lysning, det var den 23 mars 1874. Giftemålet ägde rum den 4 augusti 1874. Troligtvis var det då Emma flyttade från Gamlebo till Östra Sturvås. Emma var då nyss fyllda 19 år och Sturf-Anders var nästan dubbelt så gammal, han var 36 år.

Emmas storebror August, som tog vid som båtsman på Ribbatorpet efter sin far Petter, gifter sig 1872 sig med Sturf-Anders lillasyster Eva Kristina och Emmas andra storebror Johan Edward kommer att gifta sig med Sturf-Anders storasyster Anna Carolina. Emma hade tre syskon till, lillasyster Johanna Charlotta, Anders Peter och Karl-Ludvig. Storebror Johan Edward hjälpte Sturf-Anders med jordbruket vilket framgår av Anders bouppteckning där han var skyldig Johan Edvard 25 kr. Johanna Charlotta bodde även hon en tid på Östra Sturfås efter fadens och modens död år 1872. Även storebror August arbetade som dräng där en tid, det var väl då han träffade Eva Kristina kan man tro.

Emma och Anders fick fem barn: Augusta Wilhelmina, Hulda Emilia, Johan Alfred, Anna Charlotta och minstingen Carl Herman.

Efter 1901 är det ingen mer som bor på Östra Sturvås och jordbruket läggs ned. Anders orkade kanske inte, han dör året därpå, eller hade kanske hade de inte råd att betala det arrendet. Hela familjen flyttade till grannstället Lilla Grönhult den 15 november 1901 och strax därefter dör Anders den 21 augusti 1902 i kräftan. Emma bodde kvar en tid efter Anders död men flera av barnen flyttar till olika platser. Emma nu 48 år och minstingen Carl Herman 14 år flyttar då den 3-6 november 1903 till Hedefors i Lerums socken där de blir textilarbetare på Hedefors fabriker.

Bouppteckning efter modern Maja Nilsdotter, död 6/4 1891.

Bouppteckningen efter Maja Nilsdotter som var fattighjon visar på en fattigdom vi har svårt att förstå i dagens samhälle. Hon efterlämnade: 4 st linnetyg, 1 duck, 1 förkläde, 1 kjortel, 1 liv av bomullstyg, 1 par strumpor, 1 par glasögon, 1 par tofflor och 1 psalmbok. Summa behållning var 4 kronor, avgår 1 kr till värderingsmannen vilket ger en behållning 3 kr.

Yngste sonen Karl Andersson

Sonen Karl Andersson (Carl Herman Andersson) flyttar till Rixö i Bohuslän där han blir stenhuggare. Karl Andersson blir senare riksdagsman. Han var socialdemokrat och satt i 1:a kammaren under åren 1938-1957. Han sa: Det bästa han varit med att införa, det var barnbidraget.

Slutet

År 1901 den 16/11 tar det slut enligt husförhörslängden. Den datumen flyttar familjen till Lilla Grönhult och sedan till Hedefors. Virket ska ha tagits till vara så som man ofta gjorde. Virket kommer att användas till att bygga ett hus i närheten av Orrås. Så nästan exakt 300 år fanns Östra Sturvås som en gård. Nu finns bara rester av grunden och murstocken kvar (och en jordkällare?).

Inger Holm berättar

Min morfar Anton Jansson (född 1878-01-13 på Ollan) köper huset på Östra Sturvås. Fraktar på vintervägar till Aspelund (*), Stenkullen och bygger upp det där. Den 16 november 1901 flyttar Anton in med sin hustru Ada och deras två barn, Olga och Gustav. Anton är då bara 23 år! 1916 omkommer han i en arbetsplatsolycka på sågen, Britaniafabriken. Ada blir då ensam med tio barn.

(*) Ryggebolvägen 4

Hitta hit

Pga att det enskild väg som man inte kan köra bil på utan tillstånd och dessutom går det inte att parkera någonstans på vägen i närheten. Så får man ta sig på annat sätt än med bil, till Östra Sturvås. Från vägens slut vid Västerdalsvägen 85 (Gökes / Sturfböle) går en stig väster ut. Gå den c:a 300 meter i svag uppförslut tills den planar ut. Resterna av gården finns på höger sida (norra sidan mot Stensjön) av stigen kanske 50 meter in.  

GPS koordinater finns här på hemsidan.

Källor och efterforskning

Efterforskning: Mats Ericson och Gunnar Johansson (Kjell Johansson)

Källor: RAÄ, Kyrkböcker, mantalslängder, jordeböcker, Vättle härads domböcker, mm, Lars-Erik Karlsson, Ortnamnen i Älvsborgs län och Severin Ströms Wädtle Härad, Inger Holm, Uno Ribba

Bilder: Häradskartan ur Lantmäteriets historiska kartarkiv, Lantmäteriets Topografiska karta och Svenskt porträttarkiv (Creative Commons BY-NC-SA 4.0), Inger Holm