Högsgärde

Frälsehemman

1550 – runt 1645

Högsgärde var ett frälsehemman först omnämnt 1550 i landskapshandlingar och jordeböcker. Hemmanet låg framför där nu Skallsjö Skogars missionshus ligger. Där flaggstången nu står ska ena av två murstockar ha funnits. Den andra några meter till "höger" om denna, där nu (2025) ett par bänkar och ett bord nu står.

Flaggstolpen där en av två murstockar ska ha stått – Foto Mats Ericson

Början

På 1500-talets och början av 1600-talet låg det en liten by runt där utloppet av Uspen rinner ned mot Lensjön. Byn bestod av i varje fall två hemman som hette med lite olika stavningar tex Osboda, Usboda och Usbo. En var självägd skattegård och en var from 1550 en frälsegård. Troligen tyckte man att även Högsgärde och Bocksmossen ingick i denna lilla by.

Det ena av Usbos hemman måste sedan lång tid ägts av Gudhems kloster men efter Gustav Vasas reduktion lydde de på 1550-talet under kronan.

År 1550 bor en Nils på Högsgärde och får vi förmoda är den som bygger hemmanet och då på kronans mark. År 1561 får Per Brahe d.ä. marken som en förläning av Erik XIV.

Kanske gick livet oftast sin gilla gång i Usbo by. Men de måste ha påverkats av tex det Nordiska sjuårskriget som fördes 1563–1570.

På 1620-talet nämns en Jon Persson i Högsgärde som köper en del i Usbo:

Lars Arvidsson i Skallsjö "fullmäktige" av Jon Eriksson i Usbo på hans egne såväl som hans moders och systers vägnar, skötte och avhände part uti Usbo gård som den arvinge tillhörde. Ifrån dem och deras arvingar till Jon Persson i Högsgärde och hans hustru till evärderlig egendom. För skall betalning i penningar 22 1/2 daler. Lagbjudit och lagligt.

År 1630 finns förfarande Högsgärde och Usbo med i landskapshandlingarna.

Örnevinge tar över

Per Brahe d.y. skänker 1633 Floda gods till sin kusin Johan Gustafsson Örnevinge. Den del av godset, varav Örnevinge bildade Högsboholms säteri utgjorde en särskild donation av Margareta Brahe den 29 februari 1633, då hon till nämnde Örnevinge skänker gårdarna Högsgiäre, Usbo och Råbo i Skallsjö socken.

De hade tidigare varit frälsegårdar, men ingick from 1639 i det nybildade säteriet, som gavs namnet Högsboholm. Detta av namnen Högsgiäre och Usbo bildades benämningen Högsboholm.

Ett köpebrev från 1641 visar att då tar Örnevinge över hemmanet. Sista köpebrevet är daterat Högsgärde 1645.

Högsgärde försvinner

År 1655 på kartan " Geometrisk afritning, Nääs, Högsboholm och Floda" finns varken Högsgärde eller de två hemmanen på Usbo kvar längre. Där de legat finns då enbart en kvarn kvar och även Bocksmossen är kvar.

Så antagligen har man nu rivit hemmanen och byggt upp ett nytt pampigt hus vid namn Högsboholm.

Högsboholm, Geometrisk ägomätning – 1655 - Lantmäteriets historiska kartarkiv

Källor och efterforskning

Efterforskning: Mats Ericson, Gunnar Johansson (Kjell Johansson)

Källor: RAÄ, Kyrkböcker, mantalslängder, jordeböcker, Vättle härads domböcker, mm, Skallsjöboken (Evald Widéll), Ortnamnen i Älvsborgs län, Vätte härad

Bilder: Mats Ericson och Häradskartan ur Lantmäteriets historiska kartarkiv