Vik

Tidig medeltid till dags dato

Torp under Öijareds ägo

Summering

Vik har varit bebott sedan stenåldern, men torpet Vik nämns först i skrift på 1500-talet och har haft kontinuerlig befolkning sedan dess. Redan på 1500- och 1600-talen bodde flera familjer på Vik, ofta två åt gången, och gården var relativt välbärgad.

Byggandet av ny landsväg och järnväg på 1800-talet förändrade Vik dramatiskt, bland annat genom att dela gården och påverka jordbruket. I slutet av 1800-talet slogs de två gårdarna ihop till en, och bebyggelsen flyttades till den sida av järnvägen där den mesta åkermarken låg.

Under 1900-talet bodde flera olika familjer och banvakter på Vik, och gården arrenderades ut till både fast boende och sommargäster. Fortfarande nu (2025) arrenderas gården ut.

Början

Redan på stenåldern bodde det folk vid Vik men det är lite senare som vi kommer i kontakt med torpet Vik.

Första förekomsten av namnet Vik är "Vyekarydh" och " Wykenn". Vi har även här ett namn som slutar på -red/-ryd. Så Vik har måste ha tillkommit som ett av många medeltida nybyggen i skogsmark men kan också vara från vikingatid. Vi får väl tro att nybygget är gjort i viken här.

Vik på 1500-talet

Vik finns i skrift tidigast år 1546 och då i en tiondelängd. År 1565 bor Nils och Sven på Vik. De är de första vi vet bor på Vik. Redan på denna tiden bor det två familjer på Vik och så kommer det mer eller mindre att förbli hela tiden fram till på slutet av 1800-talet.

Vid Älvsborgs första lösen 1571 finner vi skattebönderna Jon och Börje.

Jon i Vik haver silver 3 lod , koppar 1½ skålpund, 1 st kävlingsoxe, 6 st kor. Belopp I penningar för silvret 2½ mark och för boskapen 8 mark och 3 öre. Börje i Vik haver koppar ½ skälpund, 1 st kävlingsoxe, 3 st kor , belopp I penningar 4½ mark o 1 öre.

Detta tyder på relativt välbärgade bönder.

På 1580-talet överflyttades Vik från Hemsjö socken till Skallsjö socken.

1600-talet

Geometrisk avritning uppå Öjareds sätesgårds ägor. Upprättad av Kettil Classon Felterus år 1653 - Riksarkivet

Vi ser att på mitten av 1600-talet bor Jon och Anders på hemmanet. Jons fru är krympling. På slutet av 1600-talet är Töres och Anders som bor på Vik. Töres är vittne till Anders barn.

1680 Står Joen i vik som 1 mantal under Öijared.

Vik förmedlades liksom Stora Svensered efter brev den 12 juli 1683 till 1/2 mtl. Vid Karl XI:s reduktion delade Vik samma öde som Stora Svensered och byttes av Gyllenstiernska stärbhuset till frälse med 1698 års ränta.

År 1697 och 1699 förekommer hustru Bärta/Berta Persdotter i Vik i domböckerna, oklart vem hon är hustru till.

1700-talet

År 1700 gör man Skattläggningsberedning för Vik (och Svensered) och då upprättar man denna karta.

Karta (utsnitt) - Svensered nr 1-2 och Vik - Skattläggningsberedning – 1700

Förklaringar till siffrorna på kartan

• Vik xxxxxx, vars husbyggnader är merendels välbehållna för två åbor, gärdesgårdarna är också välbehållna och är av skidor.
• Åkern ensädesjord som sköts med 1 par, och mest med krok, likaledes mest blandkorn, säd nämnd.
• Stenig mulljord bestående. Sandjord skarp som om torkår lider skada
• Är lerblandad god jord
• Ängen som är ingärdad och finnes med buskar uti över allt när åkern 901.200 II alnar men när skogen och åkern avdragits, blir den 721.500 alnar
• Ängen, är ett berg och skogsudde i gärdesängen som brukas för en ringa betes hägnad.
• Är en liten lammhage.
• Är humlegårdar tillhopa 1000 stänger men ej alla bärande.
• Är en liten trädgårdstäppa av små krikonträd (små plommon).
• Är nödtorftig kålgård.

På bilden syns ett hus på två familjer men två ladugårdar. Sävelången ligger till höger om bilden.

År 1710 finne vi fyra familjer boende på Vik, det är Töres, Jon, Lars och Sven. Svens hustru verkar heta Karin Andersdotter. Töres står "under barnnen", dvs han (och hans hustru?) är gamla och har lämnat över gårdsbruket till något av barnen, d.v.s. de bor hos barnen på undantag. Töres son är Jon Töresson. Sven står som utfattig men han får ändå fler barn. Fem år senare tigger även Töres.

Anders Larsson troligen Lars (Anderssons) son står 1738 anklagad för att ha misshandlat sin moder Kristin Andersdotter, som 11 dagar senare avled. Kristin hade velat flytta och taga sina två kor med sig, men dem ville sonen icke släppa utan betalning. Pga bristen på bevis kunde rätten icke fälla honom, utan målet hänsköts till hovrätten. För visad vanvördnad ådömdes han 23 par spö. Hovrättens dom är okänt.

Anders Larsson är gift med Anna Andersdotter. Anders Larsson dör tidigt år 1742. Han drunknade på Sävelången tillsammans med en Pehr Pehrsson. I bouppteckningen står bla: 1 liten 5 år gammal röd hjälmig stut(?), 3 kor, 2 kvigor, 2 kalvar, en ung stut och 5 får. Rätt välbeställt, verkar det som.

På slutet av 1750-talet bor Gunnur Svensson, Jonas Siggesson och Anders Larsson på Vik. Gunnur Svensson dör 1759. Han verkar vara välbeställd för i bouppteckningen finns Boskap: 1 svart oxe, 3 tjurar(?), 3 kor, 4 kvigor, mm. Får: 3 baggar(?), 7 får och 5 lamm. Hästar: 1 svart häst, 1 fölunge och en gammal xxx. Så familjen hade alltså flera hästar !

Skatten i Söadalen.

En kista med pengar var nedgrävd i Söadalen, och den grävde de efter, men var gång de kom så djupt, att de stötte emot kistan, så fick de se, att husen i Vik stod i brand. Och så fick de springa och släcka, men då de kom dit, så var det aldrig någon eld (Sk).

I Vik lyste det alltid över en kopparkittel i en hage, som kallas Söadalen. Den har de nästan haft uppe ett par gånger, men den ene gången svämmade Sävelången över, och den andre fick de springa ifrån för att släcka eld (SL).

1800-talet

År 1800 bor två familjer på Vik. Det är drängen Jöns Jönsson och Anders Gunnarsson.

Anders Gunnarsson dör 1812 och i bouppteckningen finns bla: Silver, Tenn, Boskap: 2 rödhjälmiga oxar, 1 brun stut, 4 kor, 2 kvigor och 1 stut kalv. En svart häst 14 år gammal. Får: 7 får med lamm och 9 får utan lamm. En sugga.

Jöns Jönssons är ogift men har en bror Anders, en syster Britta och modern är utgammal. Anders Gunnarssons hustru är sinnessvag och eventuellt heter hon Kierstin Jonsdotter.

Husförhörslängderna

När husförhörslängderna börjar är det lättare att se vilka som bodde på Vik.

År 1815 bor här två familjer som det oftast var på Vik.

Den ena familjen var

• Andreas Andersson, 1784-01-05, Dräng, eller 1790-01-01 som brodern
• Katrina Olofsdotter, 1789-11-24, Piga, Från Väre
• Kerstin Andersdotter, 1756, Moder, änka, sjuklig
• Anders, 1790-01-01, Bror
• Anders, 1816-05-31, Son
• Kristina, 1819-03-20, Dotter
• Peter, 1821-11-17, Son, Dör 1827
• Andreas, 1824-01-26, Son
• Anna Maja, 1829-06-24, Dotter
• Anna, 1792-06-13, Syster, Krympling
• Greta, 1798-11-13, Syster

Plus en piga

Den andra familjen var

Andreas Jonassons familj eller "sjuka familjen".

Jöns har nog prövat lyckan på Floda Järnbruk men kommit tillbaka, bräcklig. Av sex syskon är 4 ständigt sjuka, bara två systrar är friska och en av dem Elin gifter sig med en dräng från Hemsjö, Andreas Jonasson. De har även två andra drängar, som tur var.

Familjen

• Andreas Jonasson, 1794-03-14, Dräng, Från Hemsjö
• Elin Jonasdotter, 1788-05-18, Hustru, från Vik
• Johannes, 1818-03-26, Son
• Jonas, 1826-02-12, Son
• Brita Maria, 1820-10-29, Dotter
• Christina, 1823-09-25, Dotter
• Johanna, 1830-05-29, Dotter

Elins syskon

• Jöns, 1769-05-26, Bror till Elin, Ständigt? Sjuk, bräcklig och utfattig, dör 1819
• Hans, 1764-01-15, Bror till Elin, Ständigt? Sjuk,
• Andreas Jonasson, 1783-01-17, Bror till Elin, Bräcklig, OBS! inte Elins man, dör 1844
• Jon, 1785, Bror till Elin, Sängliggande och xxx i 13 år
• Kerstin, 1761-05, Syster till Elin, Ständigt? Sjuk, dör 1838
• Ingeborg, 1773-11-04, Syster till Elin, Dör 1826

På slutet av 1820-talet flyttar familjen Andreas Andersson ut från Vik, dvs de röjer mark och bygger istället torpet Kärrsås som bara ligger 500 meter bort.

Då flyttar Erik Olsson och Ingrid Andersdotter in i stället

Familjen:

• Erik Olsson, 1786-03-24, Åbo
• Ingrid Andersdotter, 1797, Hustru
• Anders, 1823-01-21, Son
• Carl, 1827-03-24, Son
• Olle, 1829-07-24, Son
• Brita, 1825-06-22, Dotter

Drängar, pigor, mm

1829. Anders Jonasson i Vik stämde Erik Olofsson därstädes rörande bristfällig gärdsgård och "uppgav, att han och svaranden äger en lycka gemensam, med skyldighet att till hälften vardera freda omkring densamma på vilken lycka käranden i år haft ärter och svaranden havre. --- Svaranden hade ej underhållit gärdsgården, varför kreatur - även vittnets - inkommit. Domstolen manade till förlikning: svaranden gottgör käranden med 8 rd rgs, som genast, vid utmätningstvång, skulle erläggas.

Senast 1820 kommer gossen Hans till Vik och han blir kvar. Han är född 1805 någon gång i september. På början av 1830-talet är det faktiskt han som tar över efter Erik Olsson och blir ny åbo. Han gifter sig med Maja Larsdotter och de kommer att bo länge på Vik.

Familjen

Samma hushåll

• Hans Johansson, 1805-09, Åbo, F.d. "gosse"
• Maja Larsdotter, 1797-03-22, Hustru, Från Oryd
• Peter, 1832-06-29, Son,
• Anders, 1834-01-16, Son,

Samma hushåll

• Ingeborg Olsdotter, 1775-05-09, Änka, fattighjon, från Krösekullen
• Jakob Larsson, 1781-02-23, Svåger ?, dräng
• Lars , 1813-05-06, Dess son

Drängar, pigor och en gosse

1845. Anders Jöransson i Vik stämde genom åklagaren Anders Jonasson Vik och drängen Andreas Olsson därstädes för inbrott i källare och stöld av 1 1/2 skäppa potatis.

1845. Åklagaren hade stämt Hans Jonsson i Vik för utskänkning av brännvin. Han erkände och dömdes böta 10 rd, 2/3 till åklagaren och 1/3 till socknens fattiga.

1847. Daniel Karlsson i Vik stämt Fredrik Karlsson i Staffanstorp [under Floda i Skallsjö socken] för överfall med kniv. Svaranden ålades edgång, men infann sig ej och dömdes böta sammanlagt 43 rd 16 sk., motsvarande 28 dagars fängelse vid vatten och bröd i kronans häkte.

Fram till 1850 är det de båda familjerna Andreas Jonasson och Hans Johansson som bor på Vik. År 1850 dör Andreas Jonasson och 1853 dör hustrun Elin Jonasdotter, båda utfattiga. Efter detta är det bara Hans Johansson (f.d. gosse) och hans familj som brukar Vik.

Nya landsvägen och järnvägen

Den nya landvägen som skulle ersätta den gamla hästbräckan vid Högelid på andra sidan Sävelången börjar byggas 1844 och tas i bruk 1847. Denna väg skar av ena huset i Vik från åkrarna och ängarna och gick rakt genom dessa. Vägen gick i princip som nuvarande dubbelspåret går idag. En lite rest finns ännu kvar norr om Vik.

Man kan se den gamla vägen på denna karta från lantmäteriet idag (2025)

Än värre blev det när järnvägen tillkom och då blev det ytterligare problem att ta sig från husen till åker och äng. Det måste blivit en enorm förvandling när dessa ånglok kom frustande alldeles utanför husknuten. Men man kan också fått möjligheten till olika arbeten på järnvägen.

År 1858 öppnades sträckan Göteborg – Falköping. Och efteråt byggs banvaktarstuga nr 34/134 även den på den gamla åkermarken.

Byter sida om järnvägen

På generalstabskartan från 1869, men uppmätt åren 1836-39 och översedd 1865 finns två hus ett på var sida om järnvägen. Det ena är det gamla torpet och den svarta pricken måste vara banvaktsstugan.

Historiskt, oklart när men i alla fall efter år 1700, består Vik av två gårdar. Först under slutet av 1800-talet slogs dessa fastigheter samman till en gård. De på nordvästra sidan om järnvägen (ej Sävelångssidan) placerade manbyggnaderna revs, medan den sydöstra (Sävelångssidan) byggdes. Bebyggelsen flyttades dit och bostadshuset byggdedes 1891. Bebyggelsen måste ha flyttats pga järnvägen, detta eftersom större delen av Viks åkermark kom att ligga på fel sida järnvägen, d.v.s den sydöstra (Sävelångssidan). Notera att det finns också uppgifter att huset på den sydöstra sidan (Sävelångssidan) fanns tidigare och enbart reparerades.

Byggnader på Viks gamla tomt – Mats Ericson

På Viks gamla tomt finns mycket rester av byggnader, vägar, gropar, mm. Exakt vad som har funnits där är inte lätta att förstå. Men (A) Jordkällare, (B) Verkar vara en husgrund, (C) Husgrund och (D) Källarränne är alla undersökta av arkeologer.

Efter järnvägen 1858

Åbo Hans Johansson (f.d gosse) och hustrun Maja Larsdotter brukar Vik. Deras son Johannes blir ny brukare efter fadern kanske runt 1870. Johannes Hansson och Johanna Fredrika "Rika" Andersdotter gifter sig 1868 och de får två söner.

In på banvaktarstugan flyttar banvakten Hans Isaksson, hustrun Cajsa Erikdotter och deras sedermera sex barn.

Tyvärr dör åbo Johannes Hansson 1882 och ett år senare 1883 dör banvaktsfrun Cajsa Eriksdotter. Men vad kan inte då vara mer praktiskt att änkan Johanna Fredrika "Rika" Andersdotter och änklingen Hans Isaksson gifter sig!

I bouppteckningen för Cajsa Eriksdotter fanns det: 1/8 i Kärrbogärde 5.000, 1 par oxar, 5 kor, 1 tjur, 1 gris, 8 får, 6 höns, 1 tupp, 9 klänningar, 9 siden dukar, 3 bolster, 1 guldring, 1 par guld örhängen och Alingsås sparbank en summa 5.500 kr (= 383.000 år 2025). Inte dåligt för en banvaktare!

Det berättas om Hans, när han slog för änkan Fredrika Andersdotter, att hennes son Knut sagt till honom: " I loktar änna illa Hans". Varpå Hans godmodigt svarat: "Nää, min lelle Knud, de' gör ja 'la vesst inte " . Svaret kom blixtsnabbt: "Joe, I loktar rekti'tt sk-t"!

År 1885 gifter de sig och Hans tar över även jordbruket.

I början av sin lantbrukarbana hade Hans svårt att passa tjänsten som banvakt; när han såg tåget komna, hette det: "Knud, Knud, spreng etter flagdera, Knud! Di legger i hjulingen, lö'tt på löcket och ta dom".

Vid besiktning av torpets upprustning utlät sig Hans stolt under pekande på sin hustru: "Ser inte Patron, att Rika stått under replation. Då svaret blev nekande, förklarade Hans, att hustrun fått löständer!

"Nya" familjen:

• Hans Isaksson, 1831-02-17, Åbo, f.d. banvakt
• Johanna Fredrika "Rika" Andersdotter, 1845-07-25, Hustru i andra giftemålet, Dör 1898
• Carl Adolf Johansson, 1875-03-21, Fredrikas son,
• Knut Johan Johansson, 1880-11-19, Fredrikas son,
• Emma Sofia Hansd:r, 1864-08-18, Hans dotter, Flyttar ut 1889
• Carl Oscar, 1870-04-18, Hans son, Till Amerika 1891
• Gustaf Herman, 1886-04-17, Gemensam son
• Hans Johansson, 1805-09, Fader/svärfader, Dör 1889
• Drängar och pigor

År 1889 dör den gamle Hans Johansson 84 år gammal. Han som kom som "gosse" till Vik och sedermera blev åbo och stannade där hela livet ut.

Dagsverken på Vik utgjordes inte i natura, utan arrende utgick. Brukaren höll häst och föreföll väl situerad. Boningshuset låg vackert i sluttningen av en ekbacke nära sjön Sävelången. Vid upprustningen blev det åtskilligt påkostat och framstod som ett av de förnämligare ställena på godset (Öijared, reds. anm.).

Hästslakt och hästslaktare

I gamla tider var slakt av hästar ett skamligt arbete, som inte utfördes av vem som helst. Då hästen hade tjänat ut, så överlämnades han åt »flåtten» eller »mussen», som han också kallas i Vättle.

Till slut blev även slakt av hästar ett fullt hederligt arbete, men övergången gick inte alldeles smärtfritt. Då Johannes (*) i Vik tog sig för att själv flå en häst, blev det ett förskräckligt prat över att han ville förnedra sig så.

(*) Antingen är detta Johannes Hansson född 1840-03-30 eller Johannes Andreasson född 1818-03-26.

Många banvakter

Under slutet av 1800-talet och början på 1900-talet flyttar banvakter in och ut i "parti och minut". De verkar bara stanna ett par år för att sedan flytta. Var inte banvaktsstugan 34/134 något bra ställe tro ?

Hans, Fredrika och Carl Adolf

Fredrika "Rika" Andersdotter dör 1898 och 1913 flyttar Hans Isaksson till Kärrbogärde. Där dör han 1915. Fredrikas son Knut som tyckte Hans luktade skit flyttar 1902 till Nordamerika.

Nu blir Fredrika "Rika" Andersdotters son Carl Johansson och Anna Augustdotter nya åbor.

Familjen:

• Carl Adolf Johansson, 1875-03-21, Ny åbo, Fredrikas son
• Anna Gustafva Augustsdotter, 1872-08-19, Hustru
• Märta Fredrika, 1902-04-12, Dotter
• Bror Erik Johannes, 1905-02-16, Son
• Astrid Kristina, 1906-03-30, Dotter
• Ingrid Maria, 1908-03-20, Dotter
• Sven Olof Eriksson, 1909-05-30, Fosterson, Söner till ett avlidet banvaktarpar, se nedan
• Karl Tord Eriksson, 1917-01-16, Fosterson, Söner till ett avlidet banvaktarpar, se nedan

Carl Johanssons hustru Anna Augustsdotter dör 1917. Karl Adolf bor kvar till 1930 då han och två barn flyttar till Hemsjö.

Vik år 1905. Stående från vänster: Hans Isaksson, Carl Johansson, Anna Augustdotter, Fru Bergland (sommargäst), Carls syster Ida från Ullared, Carls moster Betty. Sittande barn från vänster: Märta i Vik och Alfhild (sommargäst) – Foto Ingeborg Andreasson

Söner till ett avlidet banvaktarpar

Dödsolycka på Västra stambanan - Banvaktstralla påkörd. - Banvakten svårt skadad, hustrun dödad

GÖTEBORG, fredag. (TT) En svår olyckshändelse inträffade i går kväll i närheten av Kåhögs hållplats på Västra stambanan, då ett extratåg på ingående till Göteborg körde över en tralla, på vilken befunno sig banvakten vid Partille K.A. Eriksson och hans hustru. Den senare blev ohyggligt massakrerad och torde ha ljutit en ögonblicklig död. Eriksson själv erhöll svåra skador, bl.a. i ryggen, och infördes i medtaget tillstånd till Sahlgrenska sjukhuset. Han tros kunna räddas till livet. Makarna Eriksson voro på väg till sitt hem, då olyckan inträffade. De hade tydligen ingen kännedom om extratågets ankomst.

Den omkomna fru Eriksson var 33 år gammal och efterlämnar förutom maken sju barn.

Ur Svenska Dagbladet lördag 1921-10-22.

Maken dör också en vecka senare.

De efterlämnade barnen var 1 - 13 år gamla. De placerades i olika fosterfamiljer, någon i Vara, de övriga runt Göteborg - Partille - Lerum. Två av dem kom att placeras i Viks banvaktarstuga. De var Sven Olof Eriksson och Karl Tord Eriksson (se ovan).

1930-talet

Under 1930-talet hyrs Vik ut till sommargäster.

Från Mellomberg kom de

Exakt hur de brukade Vik och även grannstället Mellomberg är lite oklart. På 1930-talet flyttar Karl och Maria "Maja" Andersson in på Mellomberg. De brukar även Vik och två av söner kallades för "Gunnar i Vik" och "Åke i Vik".

Familjen

• Karl Teodor Andersson, 1901-09-12, Torpararrendator
• Maria "Maja" Vilhelmina Andersson, 1904-01-10, Hustru,
• Karl Anders Gunnar Andersson, Son, "Gunnar i Vik"
• Åke Robert Teodor Andersson, Son, "Åke i Vik"
• Knut Vilhelm Andersson, Son,
• Birgit Linnéa Andersson, Dotter,
• Kerstin Andersson, Dotter,
• Ulla Maria Andersson, Dotter

Fram till 1950 brukar familjen Vik men år 1951 flyttar de till Stora Mellby.

Från vänster Axel Augustsson (Brattås), Maja och Karl Andersson (Vik) och Maja (Fälla) – Foto Ingeborg Andreasson

Vik – Svenska gods och gårdar – 1941

1950-talet

På 1950-talet hyrs Vik ut till sommargäster.

1960-talet

Bodde det "gröna-vågen-folk" på Vik.

1970-talet tom runt 2010

Ingeborg Andreasson från Brattås hyrde tillsammans med sin man Leif Ragnar Andreasson Vik som sommarstuga.

Vik 2025 – Foto Mats Ericson

Gamla slakthuset – Foto Hasse Österman

2025

Idag 2025 arrenderas Vik som permanent bostad.  Senaste hyresgästen bord där sedan 2018. 

Källor och efterforskning

Efterforskning: Mats Ericson

Källor: RAÄ, Kyrkböcker, mantalslängder, jordeböcker, Vättle härads domböcker, mm, Skallsjöboken (Evald Widéll), Öijareds säteri i Vättle härad och dess ägare i gångna tider av K-F Adelsköld, Ortnamnen i Älvsborgs län, Vätte härad, Monica Brandström, Ingeborg Andreasson, Folkliv och Folkdikt i Vättle Härad under 1800-talet – Helmer Olsson

Bilder: Hasse Österman, Ingeborg Andreasson, Mats Ericson, Svenska gods och gårdar 29 Älvsborg Norra - 1941 hämtade från ArkivDigital länk: arkivdigital.se, Geometrisk avritning uppå Öjareds sätesgårds ägor - riksarkivet, Lantmäteriets historiska kartor