Skallsjö by (1500 o 1600-talen)

Summering

Under 1500‑talet bestod Skallsjö by av fyra hemman, ibland även Heden, med gemensamma inägor och olika kategorier av bönder såsom kyrko‑, krono‑, frälse‑ och skattebönder.

Stommen hade en särskild roll som stomhemman och kunde fungera som bostad för präster, klockare eller prästänkor enligt ett förordnande från slutet av 1500‑talet.

Först under mitten av 1600‑talet börjar gårdsnamn och boende personer framträda tydligare i källorna, tillsammans med uppgifter om gränstvister, ägare och vardagsliv.

Mot slutet av 1600‑talet nämns klockaren Anders i Skallsjö, som den första kända klockaren till namnet, och visar hur kyrkans närhet påverkade bosättning och släktbildning i byn.

1500-talet

År 1550 kan man se antalet hemman som ingår i Skallsjö By. Vi har fyra hemman i Skallsjö by och hemmanet Heden som man kan tycka tillhör byn också. Förutom Heden kan vi se även att Stommen är nämnt ibland. Heden som ligger längst österut och gränsar mot Skallsjö hed borde väl ha fått sitt namn från den kan man tycka.

Dessa hemman är uppdelade på kyrkobönder, kronobönder, frälsebönder och skattebönder. Vi har tom ett par namn på dem, de hette Jon och Anders, för år 1550. Senare dyker även Hans och Anders upp år 1580 i landskapshandlingarna. Anders finns kvar tom 1600 i alla fall.

Inägorna i byn var vid denna tid i hög grad gemensamma, och gårdarna låg ännu inte så utspridda som de senare kom att göra.

Kronan började kring år 1550 mer systematiskt anteckna gårdarnas skatt, vilket ger en tydligare bild av bebyggelsens omfattning i de historiska landskapshandlingarna.

Namnet på byn och socknen genomgick flera språkliga förändringar och skrevs år 1529 som Skalfsö. Andra dokumenterade namnformer från 1500-talet inkluderar Skalsiö från år 1540 och den ovanliga varianten Skalsöde från 1546.

På 1500-talet kan man se Stommens hemman men namnformerna bland annat som Stomnen (1540), Stapnen (1545), Stompn (1552) och Stompnen (1565). Ett "stomhemman" i Västergötland var enligt hertig Carls förordnande från år 1597 avsett för församlingsprästens försörjning. Det var inte alltid prästen själv som bodde där; gården kunde även fungera som bostad för klockare, hjälppräster eller prästänkor.

Äskhults by, som en medeltida by kan ha sett ut – Foto Wikimedia Commons

1600-talet

Först i mitten av 1600-talet dyker gårdsnamnen upp. Det är fyra hemman i Skallsjö by, Skallsjö Skattegård, Skallsjö Västergård och Skallsjö Ekeberg. Sedan tidigare har namnet Stommen omtalats. Även Heden finns men ingår inte i Skallsjö by.

Även nämns Landbogården, troligen en frälsegård. Det står i domböckerna att Göran Ulfsparre d.y. på Nääs äger då de två största gårdarna i Skallsjö, Landbogården och Skattegården, som räntar tillsammans 8 pund smör och 40 skeppund spannmål. Att inte gårdsnamnen skrivits ut förut tyder väl på att Skallsjö var en liten by bredvid kyrkan. Landbogården ska ha varit Västergården.

Hur låg nu gårdarna i Skallsjö by ? Tittar man på en karta från 1654 så ligger gårdarna på rad efter kanten till Klockareberget i söder. Om man nu litar på denna karta så ligger alltså inte efter landsvägen inte heller i en klunga vid kyrkan som man skulle kunna tro. Men intressant är att på kartan står "Skallsiö byy" och Heden. Något gör att man inte inkluderar Heden i Skallsjö by. Möjligen låg Heden mer på Skallsjö Hed därav namnet.

Karta, Geografisk beskrivning av Elfsborgs län, Kettil Claeson Felterus - 1654

På mitten av 1600-talet var det mycket gränstvister med J.G. Örnevinge på Högsboholm om var gränsen låg mellan Högsboholm och Skallsjö skattelag. Samma sak gjorde han men då åt Nääs sida.

Skallsjöborna protesterade också mot J.G. Örnevinge när han hade röjt och byggt om vägen mellan Högsboholm och Skallsjö, den så kallade kyrkovägen. När de körde på vägen blev den förstörd. J.G. Örnevinge hade dessutom stängt av deras gamla skogsväg genom att sätta upp ett staket. Därför återfick byborna rätt att använda den väg som de alltid hade haft, enligt lagmansdomstolen.

Som sagts dyker gårdsnamnen upp på 1600-talet och nu får vi ibland veta vad de som bodde där hette.

Stommen syns som egen gård på 1600-talet

Börje bodde på Stommen och hans hustru hette Karin Bengtsdotter. Det vet vi för 1631 blev hon anklagad för att ha mjölkat grannens kor. Samma år nämns nämndemannen Lars Arvidsson i Skallsjö. Även senare på 1700-talet bor en nämndeman på Stommen, så kanske gick detta ämbete som gick i arv? Anders, Ola, Börje och Roland hade huggit emot skogsförordningen år 1652. På Stommen bor på första halvan av 1600-talet Anders (flera), Brynge, Per och då Börje. Det är svårt att se någon som bor där under lång tid. Samma sak gäller tom 1690-talet då bor Lars, Engelbert, Anders, Oluf bodde på Stommen. År 1692 dör Kirstin och Britta, 70 och 80 år gamla, kanske har de varit hustrur till männen som nämnts här innan. Först 1699 dyker en Ivar upp på Stommen och det kommer flera.

Övriga Skallsjö gårdar på slutet av 1600-talet

Mot slutet på 1600-talet kan vi som vittne vid barnafödslar se Anders Nilsson i Skallsjö, Ivar på Heden, klockaren Anders, hustru Karin i Skallsjö, pigan Kerstin i Skallsjö. Olof i Skallsjö och Börje på Heden. Några av dem blir också fäder under de sista årtiondet av 1600-talet.

På slutet av 1600-talet (1692) dyker klockaren Anders i Skallsjö upp. Han är inte den förste klockaren, yrket kom från tidig medeltid, men han är den först vi vet namnet på. Anders är som vi kan se den förste av många klockare att bo nära kyrkan, och det kommer att bo en klockarsläkt i generationer på skattegården.

Livet var inte alltid så lätt på denna tiden. Man kan se att Heden är obesutten år 1670 och har inte heller något mantal då. År 1695 är Ekeberg obefolkat.

1700-talet

När vi kommer in på 1700-talet kommer vi att se på de olika gårdarna.

• Skallsjö Skattegård
• Skallsjö Stommen
• Skallsjö Västergård
• Skallsjö Ekeberg
• Heden

Källor mm

Efterforskning: Mats Ericson

Källor: Skrift från Skallsjö hembygdsförening, RAÄ, Kyrkböcker, mantalslängder, jordeböcker, Vättle härads domböcker, mm, Skallsjöboken (Evald Widéll), Lars-Erik Karlsson "Nääs i äldre tider" av Hans Thorbjörnsson, Lars-Erik Karlsson, Bengt Olsson), " Ortnamnen i Älvsborgs län, Vätte härad, Västergötlands Kyrkor Göteborgs Stift 4 Skallsjö Kyrka Och Kyrkoruin, Västergötland - landskapets kyrkor

Bilder: Geografisk beskrivning av Elfsborgs län, Kettil Claeson Felterus – 1654 – Lantmäteriets historiska kartor, L.G.foto, CC BY-SA 4.0 <https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0>, via Wikimedia Commons

AI information: Text: Vissa av texterna är genererade mha AI. De är granskade och redigerade. Verktyg som använts är Google NotebookLM.