Västra Viebo

Medeltiden – dagsdato

Gudhems kloster, Kronan, Per Brahe, Högsboholm, Nääs, friköpt

Början

Troligtvis var gården en fäbod från början, med tanke på namnet, -bod som blir -bo. Förleden är troligen det fornsvenska mansnamnet Vighe. Någon gång under medeltiden övergår fäboden till att vara en gård. På Viebo har det funnits ett kontinuerligt och långvarigt brukande av jorden på gården som troligen sträcker sig bakåt ända till medeltiden. Det ska finnas anteckningar i Skara domkyrka att redan på 1200-1300-talen var Viebo en prebendegård (dvs avkastningen gick till någon prästman) under Gudhems nunnekloster utanför Falköping.

Vid reformationen 1527 drogs klostret in till kronan. Nunnorna fick leva på underhåll från klostrets före detta gods. Så sent som den 15 juli 1540, då klostergodsen förlänades Peder Brahe, fanns det fortfarande kvar nunnor i trakten kring Gudhem som levde på sin underhållsgaranti.

Äldsta namnet på gården är Videboda och är från 1540. År 1545 var Viebo ett prbendehemman. Fem år senare, år 1550, finns i landskapshandlingar och jordeböcker namnet Vigeboda. och prebendebonden hette Börje. Det fanns också en frälsebonde men det var Östra Viebo. Det är då som man verkar att dela Västra och Östra Viebo. Då (1550) och ända fram till 1940-talet upptas sedan två gårdar, Västra och Östra Viebo. Den gården som finns idag och kallas Viebo är Västra Viebo. Västra Viebo var från början, mitten av 1500 talet, ett kyrkohemman om 1 mantal och Östra Viebo var ett frälsehemman också om 1 mantal.

Vilket var först Östra eller Västra ? Omöjligt att svara på men en underlighet är att den lilla sjön mellan ställena heter Gärdsjön och Vibosjön ligger österut. Kan det vara en ledtråd?

Vid Älvsborgs lösen 1570 står som kronobonde Björn i Viebo som han har 3 kor och för dem betalar han 3 mark.

Ägandeförhållande av Västra Viebo

I början på 1600-talet måste Västra Viebo vara ägt av Per Brahe d.y. och han skänker 1633 detta till sin kusin Johan Gustafsson Örnevinge. Då en bit in på 1600-talet blir Västra Viebo ett frälsehemman under Högsboholm. När Wiebo sedan kommer under Nääs tycks mycket oklart.

Jakob von Utfall tillträder Nääs 1746 och avlider 1791 varvid änkan innehar Nääs till 1804 då också hon avlider och godset tillfaller sonen Jean von Utfall. Denna var då innehavare av Högsboholm, som han säljer till von Döbeln på Floda. Under Utfalls tid måste alltså några affärer ha gjorts mellan Nääs och Floda. Vid denna tid omkring år 1800 sker kartläggningar och gränsdragningar mellan Högsboholm och Nääs. Kartor från dessa år och beskrivningar 1799 och 1804 omtalas. På den från 1799 omtalas ett intag till Wiebo. Från denna tid är i princip de gränser fastställda, som gäller ännu i dag.

1824 köper P.W. Berg Nääs. När han sedan avlider 1856 delas egendomen, mellan sönerna Theodor och Gottfrid.

1600-talet – Viebo får två brukningsenheter

Ibland dyker det upp namn på personer. 1594 nämns Jon i Viebo i ett mål olaglig jakt. 1619, 1620 och 1629 nämns Ambjörn Andersson i domböckerna. Anders Elfsson nämns också 1621 och en Anders nämns i olika sammanhang ända fram till 1631- Han ska ha varit skräddare och dör runt 1631. Även namn som Börje, Anders, Jon och Nils nämns. Jons hustru hette Anna och dog 1693.

Från 1660-talet delas Västra Viebo i två brukningsenheter. Vi kommer att göra ett försök till uppdelning på de båda olika enheterna, vilket är mycket svårt och därför inte får betraktas som exakt rätt. Den ena enheten brukar en Anders Jonnsson och den andra Jonn Jonnsson och de är säkert syskon. Jon dör år 1700 men Anders står kvar, om det nu är samma Anders.

Är det någon gång på slutet av 1700-taler går gården över från att vara 1/1 mantal till 1/2 mantal?

1700-talet

Under 1700-talet har Viebos brukare haft en stor förkärlek för namnet Anders, varför brukarna periodvis heter Anders Andersson på båda brukningsdelarna. Detta gör det svårt att veta vem som är vem. År 1770 finns det Store Anders Andersson och Lille Anders Andersson i mantalslängderna.

1700-talet inleds med en Anders bor i ena "brukningsenheten" som vi kallar "Andreassons" och en Asser, som är utfattig, i andra delen "Derras". Denna Anders är säkert inte samma Anders som innan men vi vet inte.

Gamla sägner från 1700 och 1800 talen, upptecknade av Astrid Andreasson. AI-bild

1700-talet – "Andreassons"

På första åren av 1700-talet finns det som det verkar flera Anders på Viebo. 1707 stäms Anders Björnsson av J.G. Örnevinge på Högsboholm för olovligt byggande i Wibo. 1722 finns en Anders Andersson som brukare.

1725 flyttar Anders Hansson ifrån Östra Viebo till Västra Viebo och samma år gifter sig Britta Andersdotter från Västra Viebo med honom.

Familjen:

  • Anders Hansson,1699-1783
  • Britta Andersdotter

Barn:

  • Hans, 1724--1803
  • Oluf, 1730
  • Anders, 1733
  • Joen, 1735
  • Johannes, 1737

Anders Hansson står som brukare till omkring 1760, då mantalslängderna uppger sonen Hans Andersson. Han dör 1783 av ålderdom 84 år gammal. Hans Andersson har en bror som heter Anders och år 1765 är det ombytta roller då är Anders Andersson, här kallad d.y., som står för gården.

Anders Andersson (d.y.) och Maria Magnusdotter från Skallsjö Stommen gifter sig 1763. Därför var kanske Anders var lämpligare att överta bruket än Hans.

Notera! Det är gissning vilka barn som är Anders Andersson d.ä. eller d.y. har, detta baserat på vilka vitten som var närvarande.

Familjen:

  • Anders Andersson d.y, 1733 --- 1788 från Västra Viebo.
  • Maria Magnusdotter, 1732-02-25 --- 1804 från Skallsjö Stommen

Barn:

  • Karin, 1764-12-30
  • Anders (Magnus), 1766-06-01, dör 1770
  • Kjerstin, 1767-10-25 ?
  • Kjerstin, 1768 ?
  • Anders, 1769-10-22
  • Anders, 1771-03-01
  • Anders?, 1773-04-12
  • Andreas och Anna, 1775-04-10, tvillingar de dör i bröstsjuka den 1775

1780 tar äldsta dottern Karin Andersdotter över bruket av hemmanet och 1785 gör Johannes Andersson det. Johannes flyttar sedan till Ödenäs socken. Karin gifter sig med Anders Simonsson i andra delen "Derras".

Husen på 1800-talets mitt – Bild AI-genererad med utgångspunkt från en ritat karta av Carl Stålberg och Evald Widell

Husen låg på denna tid inte på kullen utan längre ned.

1800-talet – "Andreassons"

1800 tar Petter Olofsson från Råbo över bruket och 1802 gifter han sig med Ingeborg Andersdotter. Ingeborg skulle möjligen kunna vara dotter till de tidigare brukarna Anders Andersson och Maria Magnusdotter men det finns inget som stödjer detta. Var Ingeborg var född och vems hennes föräldrar var finns inga uppgifter om. Vi vet bara att det står att hon kommer ifrån Västra Viebo och är piga när de gifter sig och enligt mantalslängderna har hon bott där sedan 1794. Det står också att hon är krympling.

Härifrån kan vi följa släkten och det definitivt som den nuvarande släkten Andreasson på Viebo härstammar.

Familjen:

  • Peter Olofsson, 1772-03-16, Åbo
  • Ingeborg Andersdotter, 1771-03-01, Hustru
  • Anders, 1805-11-01, Son
  • Andreas, 1809-11-15, Son
  • Anna, 1803-02-26, Dotter

Bruket övertas sedan av sonen Andreas Pettersson som 1834 gifter sig med Petronella Larsdotter, hon kom till Viebo som piga 1830. Det berättas att hon skulle anställts på den så kallade pig- och dräng-börsen som förekom samtidigt med marknaderna i Göteborg och på en av stadens broar, där de som sökte arbete ställde upp sig och sedan utvaldes av de tillresande bönderna. Den tidens arbetsförmedling alltså.

Familjen:

  • Andreas Petersson, 1809-11-15, Åbo 1/4, Dör 1839
  • Petronella Larsdotter, 1812-08-05, Hustru,
  • Olaus, 1832-12-14, Son, Oäkta, gift med Anna-Maja Carlsdotter från Wiebo
  • Anna Johanna, 1834-11-30, Dotter, gift med Karl-Johan Andersson från Bollebygd (Borras)
  • Anna Brita, 1837-08-21, Dotter, Två oäkta söner
  • August, 1841-12-16, Son, Nästa åbo i Viebo
  • Ingrid-Marie (Lena), 1844-05-05, Dotter, gift med Johannes Andersson Hulan
  • Christina, 1846-11-20, Dotter, gift med Anders Petter Larsson, Bråtanäs, Hulan, Lerum
  • Jonas Peter, 1850-09-22, Son, gift med änkan Emma Maria Pettersdotter, bodde vid Jonsered
  • Lovisa, 1853-05-06, Dotter, gift med Johannes Henrikson, kusk hos Salomon på Nääs, bodde i Smedjenääs
  • Carl, 1857-04-06, Son, gift med Augusta Matilda Larsdotter från Fågelnäs

  • Peter Olofsson, 1772-03-16, Änkling,
  • Lars Persson, 1819-09-23, Gosse

Det gamla huset i Wiebo byggdes 1870. Ladugården byggdes 1877, byggdes om 1912 och 1919 då stallet byggdes.

Västra Viebo - 1900 runt kanske – Foto Siw Larsson

1700-talet "Derras"

Som skrivits ovan är det Asser som bor på brukningsdelen "Derras". Derras betyder bara Grannens eller grannens gård. På början av 1700-talet bor Asser på "Derras" efter att Jon dött år 1700. Asser är utfattig.

Kanske såg Assers familj ut så här:

  • Asser, brukare
  • Gunnur, hustru
  • Elin, dotter

Assers familj efter trädes av Carl och Karin Andersdotter. Carl och Karin Andersdotter gifter sig 1709 och båda var från Viebo. Tyvärr dör Carl redan 1712. Karin Andersdotter gifter om sig med Erik Svensson från Ryggebol skattegård 1713.

Familjen:

  • Erik Svensson (1676?-1769?)
  • Karin Andersdotter (1682-1738)
  • Barn:
  • Ingeborg, 1714-05-30
  • Carl, som tar över
  • Sven, till Kolabotten

Sonen Carl Ersson tar över troligen runt 1740. Och om det är Erik Svensson som till sist dör 1769 blir han hela 93 år gammal av ålderdom ! Brodern Sven tar över runt 1750 men samtidigt tar en Anders Andersson från Råbo också över runt 1750. Denna d.ä. Anders Andersson gifter sig med dottern Ingeborg Eriksdotter 1749. Notera! Det är gissning vilka barn som är Anders Andersson d.ä. eller d.y. har, detta baserat på vilka vitten som var närvarande.

Familjen:

  • Anders Andersson d.ä., brukare, (1721-1791), från Råbo
  • Ingeborg Eriksdotter, hustru
  • Barn:
  • Karin, 1752-11-08, Dotter
  • Andreas, 1755-10-05, Son
  • Jonas, 1761-02-01, Son
  • Johannes, 1762-06-13, Son

År 1780 tar dottern Karin och brodern Johannes över och några år senare står även brodern Jonas som brukare.

År 1795 tar Anders Simonsson från Ljunghögen och Karin Andersdotter från "Andreassons" i Wiebo över. De gifter sig 1790.

  • Anders Simonsson, 1763, från Ljunghögen
  • Karin Andersdotter , 1764, från andra stället i Wiebo
  • Barn:
  • Britta, 1790-08-05, Dotter
  • Simon, 1793-01-14, Son, till Tollered
  • Anna, 1796-03-30, Dotter
  • Ingeborg, 1801-01-07, Dotter
  • Kerstin, 1804-12-26, Dotter, denna familj flyttade till Berg i St. Lundby

Sonen Simon Andersson tar över några år men flyttar till Tollered. Anders Simonsson avlider 1837, han var då torpare på Berg i St. Lundby socken.

1800-talet "Derras" – där de flyttar ut på slutet

Runt 1810 flyttar drängen Petter Johansson och änkan Anna Johansdotter in på Derras. Båda kom från Viebo och gifter sig 1814. Anna Johansdotter hade tidigare varit gift med Börje Andersson ifrån Viebo som avled i december 1807, 42 år gammal, i rötfeber. De hade innan bott på Bockaberg och Östra Viebo och hade fått mer barn än som står nedan (Britta, Ingegerd och Anna).

  • Petter Jonassson, 1769-07, Dräng, Åbo, dör 1820
  • Anna Johansdotter, 1770-11, Änka, Hustru, dör 1835
  • Britta Börjesdotter, 1794-11-16, Dotter, gift med Jonas Jonasson i Rännedalen
  • Ingrid Börjesdotter, 1799-05-08, Dotter, Gifter sig och stannar kvar som hustru
  • Anna Börjesdotter, 1802-02-07, Dotter,
  • Andreas Börjesson, 1806-02-07, Son
  • Maria Börjesdotter, 1808-06-10, Dotter

Petter Johansson dör 1820 i bröstverk.

Bouppteckning efter Peter Jonasson upptar bl.a. 1 par oxar, 3 kor, 1 kviga

1 tjurkalv, 1 kalv, 7 får, 1 gris.

Dottern Ingrid Börjesdotter gifter sig med Carl Jonasson ifrån Gaddås som är nämndeman.

  • Carl Jonasson, 1800-01-28, Åbo 1/4, Nämndeman
  • Ingrid Börjesdotter, 1799-05-08, Hustru
  • Inga Maja, 1824-07-30, Dotter, Död 1825
  • Olaus, 1826-02-01, Son, dör 1834
  • Anna Maja, 1828-10-06, Dotter, gift 1860 med Olaus Andreasson från andra stället i Viebo "Andreassons"
  • Inga, 1830-12-24, Dotter, gift 1865 med Johannes Olausson i Svedern
  • Christina, 1832-10-20, Dotter, gift 1865 med Andreas Johansson i Västra Viebo
  • Cathrina, 1834-09-14, Dotter, gift i Fågelbäck
  • Johanna, 1838-07-28, Dotter, Johanna i Östra Råbo
  • Brita Maria, 1841-03-10, Dotter, Gift 1865 med August Olausson från Svederna

  • Anna Johansdotter, 1770-11, F.d. Åbo och Änka, dör 1835

Berättat av Evald Widell uppväxt på Viebo: Derra käring hette Ingrid, August citerade ofta ordspråk efter henne. Ingrid och hennes man Carl brukade mantal av Västra Wiebo på 1850-talet. Deras barn var Katrina i Fågelbäck, "Petters Katrina", Johanna i Östra Råbo, Inga i Svederna, Anna Maja maka till Olaus Andreasson, Kristina, hennes man hette Andreas med öknamnet "Massen". Namn som Derra ma och Derra Linn lever kvar ännu.

Carl Jonasson avlider 1858, varefter mågen Olaus Andreasson tycks

ta över bruket för några år.

  • Olaus Andreasson, 1832-12-15
  • Anna Maja Carlsdotter, 1828-10-06

Dessa flyttar 1862 till Kullahage? och sedan till Hagen i Lerums socken.

Bruket övertages då av den andre mågen Andreas Johannesson från Hemsjö.

  • Andreas Johansson, 1834-10-13, 1/4 brukare
  • Kristina Karlsdotter, 1832-10-20, Hustru, "Derras Kristina"
  • Anna Matilda, 1870-01-28, Dotter, gift med Karl Jakobsson Marbohult

Dessa brukade hälften av Västra Wiebo tills de 1888 flyttade till "Bock-Olles"? norr om Sävhult i Hemsjö socken. August Andreasson övertar då hela Wiebo efter att ha varit delat i hälftenbruk i ca: 200 år.

Frikyrkan - Skallsjö missionsförsamling

Under 1800-talets mitt kom frikyrkligheten att prägla stora delar av bygden och också de som bodde på Västra Viebo. August Andreasson var Baptist och var den förste som öppnade hemmet för frikyrkliga möten. Främst då den Baptistiska rörelsen. Han son Karl August Andreasson kom att få ett stort engagemang, men då i Skallsjö missionsförsamlings södra del benämnd som "Skallsjö Skogar". Detta inte minst i Skallsjöskogars missionshus som kan ses som en utpost till missionsförsamlingen.

Endast en brukare och snart är det 1900-tal

Gamla Viebo mangårdbyggnad runt 1900, Fotograf Albert Johansson - Digitalmuseum Licens (CC BY-SA)

Viebos gamla mangårdsbyggnad, byggd 1870

Övre raden från vänster

Hulda, Maria (Mia), Aron, Johannes och längst till höger Anna och Klara

Nedre raden från vänster

August, Carl (nere), Evald (uppe), Anna och Ester

Saknas

Ida

Nästa brukare blev August Andreasson, son till Andreas Pettersson som 1875 gifter sig med Anna Kristina Johansdotter född i Malöga Gråbo, hon kom som lärarinna till Råbo skola. Åren 1887-1888 blev de ensamma brukare av gården och ett 1/4 mantal blir till 1/2.

  • August Andreasson, 1841-12-16, Åbo
  • Anna Christina Johansdotter, 1854-03-09, Hustru
  • Johanna Maria "Mia", 1875-07-28, Dotter, gift med Alfred Pettersson från Råbo Östra, bosatt på Grönedal
  • Anna Elisabeth "Lisen", 1879-09-25, Dotter, gift med Carl Eliasson, Fredriksberg
  • Ida, 1877-10-25, Dotter, emigrerade till Amerika
  • Hulda Charlotta, 1881-02-19, Dotter, gift med Emil Hjärpe, bosatta i Bohus
  • Clara, 1883-09-24, Dotter, gift med David Svensson Torstaås, död 1914
  • Aron, 1886-04-26, Son, Gift 1:g med Hanna Henningsson. 2:g med Signe Carp bosatt i Hudene
  • Josef Peter, 1887-10-07, död den 22/12 samma år
  • Johannes Teofilus, 1888-11-04, Son, dör ung 16 år gammal
  • Gustaf Evald , 1891-06-11, Dotter, gift med Anna Uppling bosatta Vänersborg, byter namn till Evald Widell, Skriver Skallsjöboken
  • Ester Augusta, 1893-10-29, Dotter, död 1932
  • Carl August "Viebo-Karl", 1896-04-07, Son, näste brukare av Wiebo, gift med Astrid Jakobsson

Västra Viebo ny mangårdsbyggnad byggs - 1920 – Bild Siw Larsson

Den 5/11 1920 flyttades det in i nya Viebo. Byggnadsarbetare fr.v. Axel på Stenkullen (Floda), Janne i Fågelbäck, Harad i Bocksmossen, Magnus i Fågelbäck, Karl Johansson Nääs och Kulla-Johan.

År 1918 övertas bruket av sonen Karl som 1922 gifter sig med Astrid Jakobsson ifrån Saxås.

  • Karl August Andreasson, 1896-04-07, Brukare
  • Astrid Maria Lovisa Jakobsson, 1901-07-25, Hustru
  • Astrid Solveig Viola, 1922-11-08, Dotter, gift med Holger Reinholdsson
  • Karl Allan, 1924-05-27, Son, gift med Wivi Persson
  • Doris Anna Margareta, 1925-11-27, Dotter, gift med Leif Widell
  • August Elmer, 1928-07-09, Son, gift med Ingrid Wallin, bosätter sig på Råbo Skola
  • Emmy Rut Ingegerd, 1930-10-26, Dotter, gift med Gunnar Johansson
  • Siw Margit Kristina, 1943-12-14, Dotter, gift med Tore Larsson

  • Ester Augusta Andersson, 1993-10-29, Sjuksköterska

  • Anna Kristina Andreasson, 1854-03-09, Änka

Karl August Andreasson (Viebo-Karl), arrenderade gården åren 1916-1958. Han ansökte och skrev tom till kungs för att få köpa ut gården. Karl Andreasson verkar och ha haft en otrolig energi, förutom att sköta gården dagtid hade han ett tiotal förtroendeuppdrag vid sidan om. Detta var tex som nämndeman, ledamot i skolstyrelsen, i lönenämnden, kommunfullmäktige, Missionsförsamlingen, LRF, mm.

1956 var landshövdingen på besök.

Karl Andreasson avlider 1966 och Astrid Andreasson avled 1982. Sonen Allan blir nästa brukare av gården och han tar över 1958. Han gifter sig 1953 med Wivi Phersson från Kinna.

  • Karl Allan Andreasson, Arrendator
  • Vivi Barbro Marianne Andreasson, Hustru
  • Eva Marie Agneta Andreasson, Dotter
  • Anders Lars Allan Andreasson, Son
  • Ingvar Carl-Anders Andreasson, Son

Nya huset på Viebo – Foto Siw Larsson

Mitten av 1900 talet

Gården liksom andra gårdar i skogsbältet mellan Floda och Hindås hade Viebo mycket dåliga kommunikationer och mycket lite av moderna faciliteter såsom el och vattenledningar var inte dragna, vare sig till huset eller stallet.

Två stora händelser på 1940-talet förde gården mycket närmare Floda. År 1943 installerades telefon, som på den tiden kostade 700 kr! Men för att ringa till Floda måste man gå via Jordås-Hindås-Göteborg-Floda. Nästa stora händelse var 1947 när det blev bilväg till gården.

År 1953 driver jägmästare Lennart Hildingsson på om en renovering av huset och samma år beviljar Gunnar Berg på Nääs fabriker ombyggnaden. Ansvarig för renoveringen blir Helge Larsson. År 1954 installeras el, vattenledningar och badrum. 1954 tänds fotogenlampan för sista gången. Vattnet pumpades nu upp från en djupborrad brunn, 38 meter djup. Innan gällde järnspis, fotogenlampor och vattnet hämtades från en brunn en bit från huset, nära där husen låg innan 1870. År 1960 byggs ladugården om också. 1964 byggs Högsboholmsvägen om vid Långåsa lider om och vägen blir bättre.

Nya huset på Viebo – Foto Siw Larsson

Ägandet idag

Vid 1944 års jordbruksräkning äger fortfarande Nääs stiftelse gården och den är då på ½ mantal. Arrendator var då Karl Andreasson och marken var på nästan 9 hektar. År 1988 köps gården loss från Nääs av familjen Andreasson.

Dagen Viebo

För de flesta Floadabor är Viebo samma sak ett ridstall. Många känner säkert också till att det finns en hjälporganisation för behövande familjer i Ukraina och att barn därifrån kommer på besök till oss på sommaren. Även Grävlingens entreprenads-maskiner och bilar syns mycket i Floda.

Aktuellt är att år 2021 utsågs Familjen Andreasson på Viebo till årets Flodabo i Facebook-gruppen "Floda då och nu".

Under många år drev makarna Vivi och Allan Andreasson gården men 2014 dog Allan så generationsskiftet har börjat sedan länge sedan.

Ridstallet - Wiebo Ridstall

Ridstallet startades runt 1968 i en liten skala men är idag är det en av Flodas största ridskolor. Det drivs idag (2022) av Madelene och Gunilla Andreasson båda är svärdöttrar till Vivi Andreasson.

Hjälporganisation Nehemja

Vad som profilerar dagens Viebo har under många år varit den omfattande hjälporganisation som makarna genom Stiftelsen Nehemja bedrivit. Nehemja är en stiftelse som ordnar hjälpresor till Ukraina. Under många år anordnades fyra till fem resor varje år med både buss, lastbil och bil men nu (2022) är resorna färre. Nehemja åker till utsatta familjer, sjukhus, barnhem och skolor för att dela ut kläder, mediciner, säng-kläder, täcken/filtar, skolmaterial så som papper, skoltavlor och diverse möbler. Förr anordnades också en gång per år en resa från Ukraina till Sverige. Det brukade vara cirka 15-20 personer, främst barn, som fick komma varje år.

Enrepenadföretaget Grävlingen

Grävlingen Entreprenad är ett familjeföretag som sysslar med det mesta inom markentreprenad. Även här är basen gården Viebo. Det startades av Lars Andreasson 1988 och har idag ett flertal anställda. Ett embryo till verksamheten fanns redan på Allans tid men då i en liten skala.

Västra Viebo i snö – 2022 – Foto Mats Ericson

Källor och efterforskning

Efterforskning:

  • Mats Ericson , Gunnar som var gift med Ingegerd

Källor:

  • Gränser och grannar kring Bollebygds härad, 1999, Nääs i äldre tider av Hans Thorbjörnsson, Lars-Erik Karlsson, Bengt Olsson, Riksarkivet, Ortnamnen i Älvsborgs län, del 13, Vättle härad, Folkliv och Folkdikt i Vättle Härad under 1800-talet, Lerums Tidning, Lars Andreasson på Viebo, Siw Larsson född på Viebo och Britt Andreasson

Bilder:

  • Siw Larsson, Britt Andreasson, Digitaltmuseum, AI bilder genererade med ChatGPT och Google Notebook Gemini, Mats Ericson