Kullen (Södra och Norra)

Båda Torp under Nääs

Södra Kullen: runt 1660 – runt 1960

Norra Kullen: 1750 - dags dato

Utkast !!!!

Början mellan 1655 och 1660

På kartan nedan från 1655 finns inte Kullen utsatt. På kartan nedan är Floda säteri till vänster och Nääs säteri är till höger. Gränsen gick ungefär mitt emellan. Men kartan visar på en (skvalt?)kvarn och att backen hette Flodabräka, ännu en hästbräcka får man förmoda.

Utsnitt ur, Nääs, Högsboholm och Floda 1655 - Foto Lantmäteriets historiska kartarkiv

Den 4 januari 1660 öppnades ständernas möte – en regelrätt riksdag – i Kronhuset i Göteborg. Efter någon veckas överläggningar insjuknade kung Karl X Gustav i vad som tros vara en luftvägsinfektion som övergick i lunginflammation. Dåtidens medicin och metoder användes på kungen: örtmediciner, lavemang, upprepade åderlåtning, men utan resultat. Nedbäddad avled kungen natten till den 13 februari i Göteborg. Ett stort följe utgjorde förmodligen liktåget som 1660 långsamt färdades från Göteborg till Stockholm. Efter andra dagens resa övernattade hela följet på Nääs.

Samma år 1660 är första noteringen är från Kullen och är från domböckerna. Så fanns Kullen då passerade liktåget alldeles utanför husen av det i så fall nybyggda Kullen. De måste ha talats om detta i årtionden i bygden och alla som kunde måste ha kommit och tittat.

Ur domböckerna: År 1660: Per Andersson i Kullen vid Nääs grind besvärade sig över Svens hustru vid Floda led Marit för att han skällt Pers hustru för hora inför smeden. 1673: Skogvaktaren Per Andersson på Kullen såg Anders Olufsson i Sturvås som huggit och fällt på Nääs enskilda skog. År 1676 talas också om skogvaktaren Per på Kullen.

Det verkar alltså som Kullen (vid Nääs) tillkommit mellan åren 1655 och 1660 och 1660-1676 bor skogvaktaren Per Andersson där. Troligen låg stället nära gränsen mellan Floda och Nääs, nära "Nääs grind" som var den stora landsvägen mellan Göteborg och Alingsås. Faktiskt som det är ännu i denna dag.

År 1688 håller Björn på Kullen och Anders Svensson på med ett kvarnbygge i Lensjö å som dagens Stenså/Kullaå. Fortfarande idag finns det rester av denna kvarn alldeles nära Stenstorp. Denna Björn finns som vittne på 1690-talet tillsammans med andra vittnen såsom hustru Karin, Essbjörn Siggesson, hustru Marit och hustru Elin. Vem som är gift med vem framgår inte. Björn får sonen Lars och en Börje får två barn Olof och Karin. Notera! Det kan också vara en förväxling/sammanblandning med stället Kullen på Sävhult.

Krogarna låg tätt – tydligen alltför tätt. Krögaren i Lerum vände sig upprepade gånger i slutet av 1680-talet till häradsrätten med klagomål över lagstridig konkurrens. När den resande lämnat gästgivargården i Ingared och mödosamt tagit sig upp för backarna till Tollered, kunde han där släcka törsten på endera av de två krogarna, belägna med "ett muskötskotts avstånd" mellan sig. Krog-Per och sågaren Anders serverade öl och brännvin men ingen mat. Nästa två krogar fanns på Nääs säteris mark: Klevan (Grötkleven) och Kullen vid Nääs grind. 1717 stämmer majoren Rahmfeldt Anders Bengtsson på Kullen för bl.a. ölsalu.

Utsnitt ur, Geometrisk ägoavmätning (afritning) av Floda Säteri 1700 - Foto Lantmäteriets historiska kartarkiv

På kartan ovan finns syns "Torpet Kullen under Nääs" till höger i bild. Till vänster vid ringen ligger dagens Skallsjö kyrka. Kullen låg alltså efter stora landsvägen som vi ser i gult och gå mellan gärdsgårdarna.

Vid den här tiden omfattades Nääs säteriet/sätesgården av 6 1/2 hemman. Vid denna här tiden har hela Nääs by tagits med i sätesgårdens stordrift. Under Nääs finns fem skattlagda torp: Klevan, Uggledalen, Kullen, Hästhagen och Ängsjöbäck.

1700-talets första hälft

Om vi tittar på kyrkböckerna och mantalslängderna så ser vi Kullen under Nääs. År 1705 gifter sig Anders Björnsson från Kullen med pigan Gunnur Haraldsdotter ifrån Pålstorp. Sedan är det otydligt vem som är föräldrarna till barnen som föds på Kullen.

I mantalslängderna från 1720 och 1730-talen en finns Hans och runt denna tiden gifter sig flera barn men efternamnen Hansson eller Hansdotter. Kanske hette modern Ingegerd.

• År 1731 gifter sig drängen Anders Hansson med pigan Karin Jonsdotter från Svensered.
• År 1734 gifter sig pigan Maret Hansdotter från Kullen med Gårdsfogden Petter Jonasson från Nääs.
• År 1734 gifter sig pigan Ingrid Hansdotter från Kullen med drängen Sven Andersson
• År 1739 gifter sig pigan Kierstin Hansdotter från Kullen med drängen Anders Andersson från Maden

Det verkar som att denne Anders Andersson och Kierstin Hansdotter tar över på 1730-talet. Den gamla Hans dör själv 1751, 81 år gammal.

Nu år 1744 bor två familjer på Kullen och det troligen trångt.

• Det är Anders Andersson (1712 – 1760) med hustru Kierstin Hansdotter (1715 - 1788)
• Det är Gunnar Björnsson (1715 – 1776) från Åstebo, gift med Elin Andersdotter (1696? - 1782?).

Kullen delas till Södra och Norra

Runt 1750 dyker namnet Norra Kullen upp, även nämns Södra Kullen någon gång. Men under resten av 1700-talet är det två namn (Södra) Kullen och Norra Kullen. Så vilket var det ursprungliga? Undertecknad tror att var Södra eftersom man pekade ut (nya) Norra Kullen och Södra Kullen kallades bara Kullen.

Var låg då dessa ställen ?

De olika ställena som Södra och Norra kullen funnits på -

Karta är från Open Street Map (© OpenStreetMap contributors)

• Norra Kullen var/är beläget utefter stora landsvägen, nu motorvägen och nu ligger det i änden på Von Proschwitz väg. Rester som verkar vara hus, ladugård, mm finns norr om nuvarande Norra Kullen. Det finns även uppgifter om att det först legat lite längre västerut ungefär där undergången vid kyrkan nu finns.

• Södra Kullen, som längre tillbaka i tiden ska ha legat på kullen där cykelvägen nu går fram. Flyttades långt senare ned till Kullaån låg intill den gamla landsvägen.

Södra Kullen på 1700-talets andra hälft

På 1750-talet bor Anders Anderssons (1712 – 1760) och Kierstin Hansdotters (1715 – 1788) familj kvar på Södra kullen och gör det tom 1765.

Barnen:

• Petter 1740 dör ung
• Petter 1744 till Nääs?
• Ingigerd 1746 - 1750
• Lars 1750 – 1760
• Anders
• Karin

Bouppteckning Anders Andersson:

När Anders Andersson dör 1760 gjordes en boupptckning och familjen var nog rätt välbeställda. De hade: 2 oxar, 3 kor, 1 kviga, 1 stut, 6 får några med lamm, 5 lamm och 2 grisar. Behållningen 183 daler.

1765-1783

Anders Torstensson (1739 – 1783) från Hägnadsbacke (Vrån), gift 1763 med Britta Andersdotter (1713 - 1773), tar över. Hon är från Stenstorp och dör 1773 i rötfeber. Då gifter Anders Torstensson om sig år 1777 med Kristina Persdotter (1743 - 1781) från Oryd. Anders Torstensson dör 1783 i hetsig feber 44 år gammal.

Barn:

• Torsten 1764 --- 1764
• Torsten 1765
• Gunnela 1767
• Anders 1770 --- 1778
• Anna 1774
• Nils

Här finns det tre bouppteckningar, Britta Andersdotter – 1776, Kristina Persdotter – 1782 och Anders Torstensson – 1785. De har lite silversaker såsom en förgylld bägare, tumblare, spännen, de har böcker och boskapen består av oxar, kor, kvigor, får och svin.

1785-1808

Under åren runt år 1800 bor och brukar Mattis Svensson (1752-1808), gift med Britta Jonsdotter från Stentorp, Södra Kullen. Mattias Svensson dör 1808 56 år gammal i lungpest. I bouppteckningen från 1810 för Mattias Svensson finns 2 unga små oxar, 3 kor, 2 kvigor, 1 kalv och 9 får.

Södra Kullen 1800-talet

1810-1860

Efter Mattias Svensson död flyttar Magnus Andersson och Anna Eriksdotter från Källeberg in på Södra Kullen. Eventuellt kom Magnus Andersson hela vägen ifrån "Halljunga" som är det äldre lokala och dialektala namnet för Herrljunga. De har gift sig med varandra redan 1807 och nu får de kanske sitt första egna ställe. Förutom barnen bor till en början också en fosterdotter, Annas bror som var snickare och Annas mor i huset. Annas mor Katarina bor där tills hon dör 1821, 67 år gammal i lungsot och då var hon bräcklig.

Famiiljen:

• Magnus Andersson, 1780, Man, Åbo
• Anna Eriksdotter, 1783-10-20, Hustru,
• Ingrid, 1810-01-20, Dotter, Ingjerd?
• Kerstin, 1812-11, Dotter,
• Anna Katarina, 1815-03-19, Dotter
• Maja, 1817-11-10, Dotter
• Anders, 1821-05-01, Son
• Johanna, 1824-09-26, Dotter

• Anna Maria, 1800-09-29, Fosterdotter,
• Katarina Andersdotter, 1752, Svärmor, änka, gift Kjellberg,
• Anders, 1792-05-28, Svåger, Skomakare

Dottern Ingrid gifter sig i juni 1833 med tjänstedrängen på hemmanet Jonas Hansson. Tre månader senare får de ett barn Hans. Tyvärr dör Jonas redan efter 4 år (1837) och Ingrid blir änka tidigt. Enligt bouppteckningen har han "vådligt omkommit" vad det nu kan ha varit för olycka. I bouppteckningen har de inga djur men 20 daler banco i kontanter och "infodringar" dvs de hade fodringar till andra på hela 422 daler banco. Verkar som de drivit någon form an låneverksamhet. De hade även ett gökur värt 5 daler.

Familjen:

• Jonas Hansson, 1811-05-27, Måg, Dör 1837
• Ingrid Magnusdotter, 1810-01-20, hustru och änka
• Hans Jonasson, 1833-09-12, Son,

På 1840-talet flyttar alla barnen utom Ingrid ut. Även för övrigt vara det en väldig omsättning och på folk som bodde på Södra Kullen vid denna tiden. År 1859 dör Ingrids far Magnus Andersson 79 år gammal och hustrun blir åbo först men sedan tar dottern Ingrid Magnusson över stället. År 1869 dör mor Anna Eriksdotter och samma år flyttar dottern Ingrid med sonen Hans till Lilla Nääs, Eriksberg.

Efter detta verkar ingen bo på Södra Kullen på 10 år, men det gjorde det säkert ändå. Runt denna tidpunkten är det kanske man flyttar stället till, där den nuvarande infarten av Hyvelbänksvägen finns, inte långt ifrån milstenen. Det konstiga är att byggnaderna ska vara uppförda på 1860-talet. Av vem kan man då fråga? Det borde ju vara nu som torpet flyttas. Ladugården användes på senare tid, som virkeslager för skolmöbelfabriken.

Krusells

År 1880 flyttar Lars Eriksson Krusell och Anna Johansdotter in från Nääs säteri. Lars Eriksson Krusell arbetade både som rättare och även som snickare. Han var född i Wersås socken och hon var född i Warola socken.

Familjen:

• Lars Eriksson Krusell, 1833-08-08
• Anna Johansdotter, 1828-07-19, Hustru, Född i Warola socken, Bräcklig, blind, dör 1903
• Matilda Sofia, 1856-05-26, Dotter, Gifter sig 1883
• Emma, 1859-07-19, Dotter, Flyttar ut 1880
• August, 1861-12-05, Son
• Johan Alfred, 1866-12-04, Son, Flyttar till och från Amerika

Sonen Augusts familj

• August Krusell, 1861-12-05, Snickare, Familjen flyttar till och från Stockholm. Död 1911 i Stockholm
• Ida Gustafva Carlsson, 1855-11-05, Hustru
• August Elis, 1891-07-03, Son
• Anna Elvira, 1893-11-02, Dotter

En Kristin Andersson bodde här också som hushållerska.

Dottern Emma Krusell gifter sig med Karl G. Österberg från Skinnskatteberg. De emigrerar till Amerika 1889. Krusell lär ha sedan blivit värvare av folk, som önskade emigrera till Amerika.

Hustrun Anna Johansdotter var på gamla dagar blind och bräcklig och dör 1903. Lars Krusell dör 1915 och han blir den sista torparen.

När Lars Krusell varit död ett år publiceras denna artikel.

Ur Göteborsposten 1916-04-11

Ur Nääs herregårds odlingshistoria.

gamle f. d. rättare Krusell förtäljer.

På vandring i det vackra Skallsjö kom jag att besöka gamle f. d. rättare L. J. Krusell i Södra Kullen under Nääs herregård.

Den lilla röda stugan låg trädskyddad och nätt, nära vägen. Den utgjorde jämte fritt bränsle gamle rättarens undantag å gården. Hushållerska var en åldrig torpareänka från Nääs, Kristin Andersson, som varit med om karlaknog där i sina yngre dar.

Ett stort porträtt av deras mångårige husbonde, grosshandlare Aug. Abrahamson, prydde ena väggen. I bokhyllan bemärktes bl. a. Arrhenii "Handbok i Svenska jordbruket", med tydliga spår av träget begagnande.

Vi kommo, gamle rättarn och jag, att tala om gångna dagars förhållanden på Nääs. Han hade varit med om mycket.

Krusell var anställd på herregården från 1860 till 1880.

Under de första åtta åren ägdes Nääs av G. Berg, som 1868 sålde godset till Aug. Abrahamson.

 --- Utelämnat avsnitt om Nääs jordbruk ---

Torparna voro många. I avgälden för torpen ingick bl. a. att göra ängsslåtter. Då den pågick, ställdes det till "rolighet" med dans och lekar och glam på aftnarna. Men nog måste man likväl börja slåtterarbetet i god tid på morgonen.

Daglönen var liten. På 1860-talet 50 öre för man och 16 skilling (= 33 öre) för kvinna vintertiden samt resp. 67 öre och 50 öre sommartiden, på egen kost. Arbetstiden var från kl. 5 f. m. till kl. 8 e. m. med 1/2 timmes frukost, 1 timmes middags- och (efter 1868) 1/2 timmes eftermiddagsrast. Men trots låg dagspenning och dryg arbetstid var det inte ont om arbetsfolk. Torpen behövde icke som i våra dagar läggas öde i brist på efterfrågan, och drängar och pigor fanns det god tillgång på.

Vilken förändring under de gångna åren!

Åkerjorden ger nu mångdubbel avkastning mot då. Boskapen skiner av välmåga. Arbetslönerna ha flerdubblats, men arbetstiden förkortats. Och vad avkastningen av jordbruket beträffar, är denna också mångdubbelt större än förut, n. b. då det skötes med insikt och beräkning.

Det var f. d. rättare Krusell's hågkomster och utlåtande om gamla herregårdar och jordbruksyrket förr och nu.

Mårtes

År 1906 flyttade familjen Karl Mårtensson och Emma Matilda Svensson in på Södra Kullen. Som sagt bor Lars Krusell kvar till sin död 1915. Karl Mårtensson var snickare och från Nääs. Han var son till Sven Mårtensson och hans hustru Johanna Andersdotter. Stället omfattade sedan endast tomt och trädgård, inget jordbruk. Emma Matilda dör 1919 men redan 1920 gifter Karl om sig med Helga Evelina Hansson från Fälla på Öijared.

Familjen

• Karl Vilhelm Mårtensson, 1875-04-26, Snickare,
• Emma Matilda Svensson, 1864-07-14, Hustru, Gifta 1906, död 1919
• Algot Valdemar Mårtensson, 1906-06-25, Son, Flyttar till Lerum 1925
• Edit Vilhelmina, 1909-08-26, Dotter,
• Helga Evelina Hansson, 1893-03-25, Hustru nr 2, Gifta 1920, från Fälla Öijared
• Rut Viola, 1920-12-31, Dotter,
• Ture Evert, 1922-05-18, Son,
• Hugo Emmanuel, 1924-01-30, Son,
• Artur Vilhelm, 1925-09-17, Son,
• Agnes Teresia, Dotter,
• Gunhild Linnéa , Dotter
• Georg Mauritz, Son

Södra Kullen fick elektricitet indraget 1942. Arbetet färdigt på julafton 1942 då strömmen släpptes på. Installatörer var Gustav och Rune Hultgren.

I samband med motorvägsbygget i början på 1960-talet revs byggnaderna. Cykelvägen till Tollered går nu fram där husen låg. Efter vägen från "Mårtes" mot snickerifabriken låg på höger sida ett virkeslager och ovanför virkeslagret låg lagret för färdiga produkter. Lagerföreståndare var Hilmer Karlsson. På vänster sida låg en torkanläggning, som var av senare datum, byggd på 1940-talet. På andra sidan ån fanns en aldrig sinande vattenkälla, där vatten hämtades till kaffevatten. Över ån ledde en smal spång.

Med detta var Kullen, sedermera kallad Södra Kullens, saga all efter ganska exakt 300 år. Det var då Karl X Gustavs liktåg långsamt färdades alldeles utanför hemmanets dörr.

Norra Kullen 1700-talets andra hälft

1744-1766

Gunnar Björnsson (1715 – 1776) från Åstebo, gift med Elin Andersdotter? (1696 – 1782)

tar över senast 1744. De är hemmansägare tom att sonen Pehr Gunnarsson tar över runt 1765.

1766-1786

Pehr Gunnarsson (1745 – 1825) gift 1763 med Kerstin Svensdotter (1732 – 1806) från Kleven.

Barn:

• Andreas 1763
• Anna 1765, dör ung
• Sven 1769 - 1771
• Anders 1769 till Espelund
• Anna 1773

Norra Kullen 1800- och 1900-talet

Från 1795-183x

Sonen Anders Pehrsson blir nästa brukare från ca: 1795. Han är gift med Anna Erikssdotter.

Familjen

• Anders Pehrsson, 1769-04-16, Torpare,
• Anna Olofsdotter, 1772-10-02, Hustru,
• Andreas, 1802-07-16, Son,
• Olle/Olof, 1804-04-15, Son, Död, Flyttat??
• Johannes, 1807-10-20, Son, 1806-10-24
• Anna/Annika Lisa (Elisabeth), 1800-01-27, Dotter,
• Kristina, 1798-11-12, Dotter, Gift med Han Johansson samma hemman
• Kerstin, 1811-09-19, Dotter
• Petronella, 1816-05-19, Dotter,
• Johanna, 1821-02-19, Dotter,
• Christina, 1824-05-11, Dotter

• Pehr Gunnesson, 1745-03-10, Fader, änkling, Dör 1825, 80 år gammal av ålderdom

När Anders Persson dör och det görs en bouppteckning 1841 har de bara 1 ko och 2 får men ändra fanns det en behållning på 73 daler banco.

Från 1825-1840

Anders Pehrsson hänger med i 30 år men 1825-talet tar sonen Andreas Andersson över som åbo.

Familjen

• Andreas Andersson, 1802-07-16, Ny åbo, Son,
• Britta Petersdotter, 1799-10-02, Hustru,
• Fredric, 1827-02-20, Son, Dör 1831-11-04
• Anna Lisa, 1830-06-25, Dotter,
• Christina, 1833-04-23, Dotter,

Dör också:

• Christina, 1824-05-11, Syster till Andreas Andersson, Dör 1831-11-16
• Andreas Olofsson, 1827-09-23, Dotterson, Dör 1831-11-13

Varför dör tre personer i november 1831 ? Första koleraepidemin var 1834.

1840 flyttar Andreas Andersson med familj till Floda och gamla paret Anders Pehrsson och Anna Olofsdotter flyttar till Nääs.

Peter Ericsson och Elin Andreasdotter

Peter Ericsson och Elin Andreasdotter flyttar 1841 in från Stålebo.

Familjen

• Peter Ericsson, 1785-07-23, Torpare,
• Elin Andreasdotter, 1788-02-10, Hustru,
• Hans, 1817-06-30, Son, Gifter sig 1845 ffg
• Anders, 1820-09-06, Son, gifter sig 1844
• Jonas, 1829-08-17, Son,
• Eric, 1836-03-03, Son,
• Elsa, 1833-03-18, Dotter,

Runt 1860 tar sonen Hans över. Han är gift med sin andra fru Anna Catharina Petersdotter. Nu (1869) byggs det nuvarande bostadshuset och kanske även är det nu ladugården byggs.

Familjen

• Hans Petersson, 1817-06-30, Torpare, död 1890
• Anna Catharina Petersdotter, 1825-03-16, Hustru 2, Död 1865-10-09
• Johan Peter, 1855-01-06, Son,
• Anna Sophia, 1850-09-26, Dotter,
• Maria/Maja, 1857-08-20, Dotter,
• Johanna, 1860-04-18, Dotter,
• Emma Kristina, 1865-09-14, Dotter
• Anna Kathrina Johansdotter, 1838-08-15, Hustru 3
• Johan Alfred, 1872-08-07, Son i tredje äktenskapet
• Emil Rudolf , 1879-01-23, Son i trdje äktenskapet

I september 1865 dör hustrun Anna Catharina Petersdotter och nästan samtidigt föds dottern Emma Kristina. Det troliga är väl att hustrun dör i några komplikationer efter förlossningen. I bouppteckningen fanns 2 oxar, 2 kor, 1 kviga, 2 kalvar, 11 får och en gris. Var det samma oxar det talas om nedan? Hans Petersson gifter om sig en tredje gång med Anna Kathrina Johansdotter och de får två barn.

År 1860 blev deras oxar stulna.

UrGöteborgsposten 1860-12-15 – förkortad version

– Sistl. onsdag kl. omkring 7 på morgonen hade en okänd mansperson inkommit i slagtaremästare Carlssons slagtarebodar vid Kungstorget, der han till salu utbjudit ett par oxar, hvilka han äfven medhaft. Sedan Carlsson påsett oxarne och sagt sig i anseende till deras magerhet ej vilja köpa desamma, hade slagtaregesällen Carl Olof Fernström, som händelsevis närvarit och genast fattat misstanka om att oxarne voro stulne, frågat efter priset på dem, som säljaren då uppgifvit till 150 rdr, men slutligen nedprutat till 90 rdr, hvarföre Fernström, stärkt i sin misstanke att oxarne blifvit på oärligt sätt åtkomna, anhöll den okände säljaren, som derefter blef af den emellertid tillkallade i närheten stationerade poliskonstapeln Lantz häktad och uppförd i polisvakten, der han uppgaf sig heta Niklas Svensson och vara från Skallsjö socken i Wädtle härad, äfvensom Niklas Svensson då erkände att han stulit oxarne från torparen Hans Pettersson å torpet Norra Kullen under Stora Nääs i nämnde socken och härad, hvarefter Niklas Svensson genast blef till cellfängelset införpassad.

Niklas Svensson hade i november månad gift sig, förliden tisdags eftermiddag begifvit sig från hemmet för att hos närboende grannar få låna upp en summa penningar att dermed betäcka förfallna skulder, som han åsamkat sig i och för bröllopskostnaderna, samt att han för sådant ändamål besökt några grannar, hvilka dock icke kunnat hjelpa honom med några penningar, hvarföre Svensson fattat beslut att på annat sätt förskaffa sig penningar. Under hemvägen då han kommit att passera förbi målsegarens ladugård, der Svensson förut innevarit och således kände till lokalen, hade hos honom den tanken uppstått att han med lätthet skulle kunna anskaffa penningar derigenom att han tillegnade sig ett par målsegarens oxar, hvarföre Svensson ock ingått i ladugården, som ej varit tillåst, och lösgjordt ett par der stående oxar, dem han derefter fört ut ur ladugården och sedermera med desamma oförtöfvadt begifvit sig på väg hit till staden för att med det snaraste få oxarne realiserade.

Hans Anders Fredrik Carlsson, 1852-01-08, Handlare, Begår självmord 1892

År 1887 flyttar gårdfarihandlaren Anders Fredrik Carlsson, född 1852-01-08, in på Norra Kullen.

Denna hyresgäst var född i Örby och bott i Domkyrkoförsamlingen i Göteborg många år. Han kan möjligen vara den s.k. "Klutaknallen". 1892 begår han självmord men varför?

Ur Göteborgs Aftonblad, 1892-01-09 - förkortad version

Hängande död i ett träd anträffades trettondedagen handlaren A. F. Karlsson från Norre Kullen i Skallsjö socken. Anledningen till sjelfmordet tros vara ekonomiskt bekymmer.

I artikeln står att orsaken var ekonomiska bekymmer men bouppteckningen visar på tillgångar på 4827 kronor vilket motsvarar 360.000 kronor (2026), så det kanske var något annat. Tillgångarna bestod av ett 70-tal olika tyger och kläder. Allt auktionerades bort i april 1892.

Förposten 1892 - KB

Kulla-Johan

Nästa brukare blir Johan Hansson, han är äldste sonen i Hans Pettersson tredje äktenskap. Han kommer att kallas "Kulla-Johan" och gifter 1896 sig med Hulda Emelia Johansdotter. De kommer att få fyra barn.

Familjen:

• Johan Alfred Hansson, 1872-08-07, Son, "Kulla-Johan"
• Hulda Emilia Johansson, 1876-07-31, ,
• Emma Charlotta, 1896-10-26
• Hans Verner, 1898-07-28, ,
• Algot Edvard Hilbert, 1906-10-08, "Kullapojken"
• Margit Alice Linnea, 1916-06-04, Dotter

Kullen Norra - GÖTEBORGSPOSTEN 1915-06-15

Torparen Johan Hansson i Norra Kullen.

Nära Skallsjö kyrka, i en av de fagraste nejder i vårt land, ligger torpet Norra Kullen.

Det hör under Nääs herregård och tillhör sålunda den Abrahamssonska stiftelsen.

Torpen under nämnda gods gingo i och med det att Aug. Abrahamson blev ägare till herresätet liksom detta en ny tid till mötes. Under årens lopp uppfördes nya hus, och villkoren förbättrades för innehavarna. Torpen under Nääs ge också mestadels bilden av idylliska små lanthem, med vackra åbyggnader i en tilltalande omgivning. Sådana som man gärna önskar att det måtte bli många, många i vårt land, bl. a. i de nedlagda torpens ställe.

Det var en skördedag jag for vägen fram mot Skallsjö kyrkoby.

På ett gärde vid Stenån gick en hurtig man och hans lille pojke och hängde upp säd till torkning. Hans metod att upphänga sädesnekarna med en lock från vardera snodd kring stören, parvis kring denna till ett antal av 16 nekar, alla med brumänden lutande mot marken hade jag aldrig förut sett. Den tog tid men i gengäld är den, sade han absolut säkerställande i även de kinkigaste bärgningsförhållanden. Den vittnade emellertid om förtänksamhet. Ymnig gröda hade han fått, och han tog också vara på den.

F. d. gamle rättarn på Nääs, Krusell, han som var med då "Rom byggdes", d. v. s. alltifrån Nääsgodsets nydaning, uppmanade mig att göra en titt till torpet Norra kullen. Och jag tog rådet i akt.

Det var ett trevligt ställe.

Boningshuset är — akta er för dåndimpen, gubbar! — av tegel och innehåller två bra rum samt kök. Därinne var det snyggt och ordningsfullt och hemtrevligt, så att det var en gott att vara där. Glatt och friskt lynne livade upp familjemedlemmarna och verkade som sol i vårdag.

Ladugården, välhållen, hade plats för fyra nötkreatur och häst, som utgjorde torpets husdjursbesättning, förresten svin och höns. All gödsel, flytande och fast, tillvaratages som om den vore guld. "Ajlebrunn" finnes för upphämtande av flytande spillning. Denna dels gjutes över gödselstaden, dels gives vallarna. Rotfrukter odlas, naturligtvis.

En vacker trädgård, med ett 30-tal aplar, delvis förädlade vildaplar, och dessutom andra fruktträd ävensom bär- och grönsaksland omgiver stället, förökar dess behag och förhöjes dess värde.

Där uppe träffade jag skördemannen från gärdet vid Stenån. Han och torparen i Norra kullen var nämligen samma person.

Johan Hansson hade då innehaft sitt torp i 12 år. Under denna tid hade han uppodlat ett och ett halvt tunnlands mark, lagt 250 famnar täckdiken, förbättrat åkerjorden, anlagt trädgård och gjort många andra förbättringsarbeten. Därmed ämnade han också fortsätta, bl. a. skulle han lägga ytterligare ett par hundra famnar täckdiken. "Åkerbruk utan täckdiken är nästan som hus utan grundval", tyckte han.

Men han sa', att det vore allt bra mycket trevligare med allt detta arbete, om stället vore hans eget. "En går och sliter ut sig för andra, på sätt och vis, men när lusten är stor, kan en inte låta bli det här arbetet, för det är ändå bra roligt" sa' Johan Hansson.

Avgälden för detta torp var bestämd till 170 man- och 42 kvinns-dagsverken årligen. Mansdagsverken taxerades å godset till 1 kr. vinter- och kr. 1:25 sommartid; kvinnsdagsverken till 75 öre, allt på egen kost. Dagsverken löstes nu med pengar: 230 kr. pr år. Hansson ämnade söka nedsättning i denna arrendesumma.

Det var väl värt ett besök, detta vackra, välskötta torp med sina idoga invånare. Men det väckte vemod att tänka på de tusentals småbruk och torp i vårt land, som ännu vänta på att bli så skötta som detta.

Måtte också deras tid snart komma!

Omkring 1914 flyttar Johan Hansson med familj till Lensjödal. Han arbetade sedan på Nääs tillsammans med Karl Jakobsson, som snickare, murare, sotare och allehanda arbeten.

Jonas Axelsson och Anna Johansson

Nu tar Jonas Kristian Axelsson och Anna Matilda Johansson över. Jonas Axelsson är från Plikten övertar då bruket av torpet. Han är gift 1915 med Anna Johansdotter från Stenstorpet.

Familjen

• Jonas Kristian Axelsson, 1888-06-23, Arrendator, Död 3/9 1973. N Kullen Nääs
• Anna Matilda Johansson, 1889-06-12, Hustru, Död 4/4 1976. N Kullen Nääs
• Rut Anna-Lisa, 1916-03-11, Flyttar ut 1939,
• Märta Kristina, 1920-10-25, Textilarbetare,
• Jonas Gunnar, 1924-05-03, Jordbruksarbetare,
• Erik Harald, 1908-05-16, Jordbruksarbetare,
• Gulli Ingegerd, 1919-01-06, Textilarbetare, "Gullan"

Sonen Gunnar övertar gården men inget odlas på markerna längre.

Familjen

• Jonas Gunnar Axelsson, 1924-05-03, Grävmaskinist, Död 23/7 1996. Kullen N.
• Sonja Charlotta Axelsson, 1927-08-28, Hustru, Död 15/4 2013. Conrad Von Döbelns Väg
• Eva Ann-Charlotte Axelsson, Dotter
• Siv Elisabet Axelsson, Dotter

Norra Kullen 1959 – Foto arkivdigital

Byggnaderna

Huset byggt 1869, renoverat, moderniserat 1940 och tillbyggt på 1960-talet. Huset var ju faktiskt byggt i tegel som säkert slagits på Nääs.

Ladugården från 1800-talet ombyggd 1924. En uppgift säger att ladugården hitflyttad från Hägnadsbacke (Wråna) detta kan dock vara vid ett ännu tidigare tillfälle.

På gården finns även ett f.d. svinhus från 1920, vilket nu används som bl.a. snickarbod och garage. Här finns också ett f.d. hönshus från 1920. Sistnämnda byggnad användes ursprungligen som brygghus vid Nääs folkskola, men flyttades hit 1950 och har även använts som traktorgarage. Ett hönshus från ca 1925, en vedbod från ca 1914, en källare och lillstuga från ca 1960 samt en lekstuga från 1869 som tillbyggdes under 1960-talet.

2000-talet

År 2002: Ny familj bosatt på Von Proschwitz Väg 59 i Floda, flyttade in på adressen den 9 augusti 2001

2026

• Per-Olof (Pelle) Williamsson
• Eva Marita Williamsson
• Nellie Kajsa Williamsson
• Lucas Pelle Williamsson
• Linus Per Williamsson

Källor och efterforskning

Efterforskning: Mats Ericson, Gunnar Johansson (Kjell Johansson)

Källor: RAÄ, Kyrkböcker, mantalslängder, jordeböcker, Vättle härads domböcker, mm, "Nääs i äldre tider" av Hans Thorbjörnsson, Lars-Erik Karlsson, Bengt Olsson , Svenska tidningar från KB, Skallsjö - Kulturhistorisk byggnadsinventering i Lerums kommun - 1999, Per-Åke Johansson, Pelle Williamsson

Bilder: Mats Ericson och Kartor från Lantmäteriets historiska kartarkiv, Open Street Map (© OpenStreetMap contributors), Svenska tidningar från KB, arkivdigital.se